Börjat jobba!

Sorry att det tagit så lång tid sen sist jag skrev!

Som sagt började jag jobba 2 h per dag förra tisdagen. Det fungerar ganska bra, har inte känt att det varit  direkt jobbigt mer än i en situation. Min kollega satt med ett av de minsta barnen i sin famn och de lekte så att den lilla skrattade av ren lycka. Samtidigt som det var underbart att se så stack det till i hjärtat av saknad och sorg. Men utöver det så tycker jag att det går bra. Lite jobbigt att inte ha en fast avdelning att vara på utan jag hjälper till på alla 4 avdelningarna beroende på vilken som behöver hjälp. Denna veckan är jag visserligen på samma men ändå. Sen känns det konstigt att åka och jobba 2 h. Hinner inte riktigt komma in i det fören jag ska åka hem igen.
Men något som känt underbart är att alla barnen verkar vara glada att jag är tillbaka. Ett av barnen som jag inte träffade förra veckan sa jag hej till i måndags. Barnet tittar då på mig och när barnet inser vem jag är så kan man se ett stort leende sprida sig över hela ansiktet och sen skyndade sig barnet fram till mig för att ge en kram. De värmde lite extra! En förälder fick tårar i ögonen för att jag va tillbaka. Så de känns skönt att känna att man varit saknad!
De är kul att vara tillbaka, känner inte direkt att de är jobbigt att vara där. Men känner en tyngd på mina axlar över vår barnlöshet som tynger mig enormt.