Adoption/ Ägglossning / Plugg/ Vänner/ Trött/ IVF träff/ Bloggar och massa mer!

Jag har tappat bort min ägglossning!? När man tar temperaturen på morgonen så som jag gör så ska det finnas en temperatur höjning på ca 0,5 grader när man har ägglossning. Men denna månaden har jag inte haft någon höjning!!! Jag har inte heller haft lika ont som jag brukar ha vid ägglossning... Så antar att jag inte haft någon ägglossning denna månaden... Vet man kan ha det någon enstaka gång och att de är normalt men de är grymt irriterande när man försöker få barn och så helt plötsligt så är den inte där! Får se vad Wallmarks säger nästa vecka om de när jag är där...

Förra veckan pratade killen och jag om adoption. Vi är öppna för det men inte redo att ställa oss i kö än. Men vi bestämde att om vi inte fått barn innan jag blir 30 så ska vi ställa oss i kö då! Känns skönt att ha en plan!

Jag har även tagit ett beslut om pluggandet. För det första så kommer jag inte in på den jag vill gå på. Så då funderade jag att sätta mig i skolbänken på plats i stället. Men de är inte riktigt för mig. Ska vi sen göra en IVF så blir det svårt med skolan om jag behöver vara hemma en vecka eller så på grund ut av att de är skola var dag. Men jag kommer söka in för att se om jag överhuvudtaget har en chans att komma in. Sen även för att ha det som en backup plan... för man vet aldrig vad som kan hända tills det är dags att tacka ja eller nä tyvärr...

Jag är så trött! Fast jag sover (även om jag somnar sent och går upp sent, men får mina timmar i alla fall) så är jag så trött. Mina ögon känns så trötta hela tiden så att det är riktigt jobbigt.... Men om jag går och lägger mig i tid så kan jag ändå inte sova även om jag är trött. I helgen sov jag inte många timmar på nätterna eftersom vi skulle upp både i lördags och i söndags men inte lyckades jag somna bättre på kvällen för de. Väldigt störigt att känna sig så trött hela tiden!

I lördags träffade jag en vän på stan och de var riktigt trevligt! Behövde komma ut ur lägenheten lite och få känna mig lite fin. Sen behövde jag nog ha trevligt och roligt! Det kändes så naturligt att bara gå på stan och prata och ta en fika! Kände att de gav mig lite lust och vilja att orka igen. Så igår fick hon ett tack sms från mig!

I Söndags var det dags för IVF träff! Vi var ett gäng pratglada tjejer som mötes upp och tog en fika tillsammans. De är guld värt att träffa andra som är i samma sits som sig själva. Man kan berätta hur man känner och få tips och råd i hela IVF/kämpar röran. Jag rekommenderar dessa träffar för all som kämpar!

Igår fick jag en sån känsla av att jag skulle höra av mig till en som jag var väldigt nära vän med under gymnasiet. Vi gled väl ifrån varandra efter det och sen har vi inte setts direkt. Men träffades under en marknad i somras och pratade lite kort. Så igår bara kändes det som jag skulle höra av mig och fråga om hon ville ta en fika någon dag. Så de gjorde jag! Idag fick jag svar att de kunde vi göra! Blev lite förvånad faktiskt, var lite osäker på om hon skulle svara. Men de gjorde hon! Så nu får vi se hur de går, ska först och främst hitta en dag vi kan ses!

Har en kylskåps magnet som jag tycker passar så perfekt in på alla som kämpar! Försökte lägga upp den över mobilen förra veckan, men av någon anledning får jag inte rätt på appen så den vill inte lägga upp bilder. Sen har jag inte tagit mig tiden att lägga upp den via datorn. Men idag kommer den upp!

Förra vecka så fick jag rosor av min sambo, älskar blommor och älskar absolut rosor! Det livar upp hemmet så mycket med levande blommor!

Det finns tre bloggar jag följer som har med kampen att få barn att göra. Tänkte jag skulle dela med av dem!
lillasusse
minbebis
minlangtan


Nu några bilder!

Fika med vännen!

Örtkokning på gång!

Älskade rosor!

Kylskåpsmagnet med en perfekt text för oss kämpande!

Hoppet om att de är vår tur snart! <3

Lite här och lite där

Sorry om jag skriver lite sällan just nu, men känner att jag behöver en paus. Så det ska dröja mellan mina inlägg tyvärr.

Just nu är jag väldigt fundersam på min framtid och vad jag ska göra. Ska jag plugga vidare till förskolelärare eller inte? Hur påverkar det om vi blir gravida så fall? Om jag väljer att börja plugga hur påverkas vi då? Tja, vi kan inte lägga undan till IVF, adoption eller hus. Om jag väljer att inte göra det så får jag svårt att byta jobb och jag kommer inte få högre lön. Men vi kan spara undan. Men den stora frågan är nog om jag kommer klara av att jobba med barn om vi inte lyckas få barn? Problemet är att jag inte kan svara på den frågan eftersom det kan bara tiden utvisa.... Jobbigt läge det här. Det är så mycket som påverkas... Har mejlat i väg frågor till utbildningen så får se vad de svarar om jag överhuvudtaget har behörighet att söka den...

Till nästa sak!
Var hos Wallmarks förra veckan och han tror det handlar om månader och inte år innan jag blir gravid! De är sjukt skönt att få höra! Även om de inte är en garanti så är det ändå något positivt! Han sa även att min kropp behövs "laddas upp" alltså få mer energi och att det är de som är vårt största problem. Eftersom Pco:n verkar vara ok och endon värkar inte vara i vägen. så är det energin i kroppen som är problemet.

När jag fick min celiaki, eller innan jag fick min diagnos rättare sagt. Så var jag väldigt dålig och jag har aldrig fått tillbaka min ork och energi efter det. Så det kan vara de som förstör för oss och det är också det han försöker ordna upp nu. Så nu hoppas vi det blir en graviditet så snart som möjligt! <3

Har ett tag känt att det är något annat än bara kontakten med barn som jag mått dåligt över. För jag klarar kontakten nu men det är liksom något annat som känns jobbigt. När jag var hos Wallmarks så pratade vi om att jag snart måste börja jobba eftersom jag är utförsäkrad. Han undrade varför jag är sjukskriven för sorgereaktion och inte för att jag mår dåligt över vår barnlöshet? Då slog det mig, något som jag antagligen vetat men valt inte ta till mig. Nu när jag mår bättre efter de som har hänt så känner jag ju att det är något annat med och inte kontakten med barn bara. Det är själva barnlösheten jag mår dåligt över. Vilket jag vet egentligen. Men det andra har tagit överhand. Så nu när jag mår bättre från min sorgereaktion så känner jag smärtan och sorgen som är kvar för själva barnlösheten. Kändes verkligen som det där låste jag inte lyckats få upp inom mig låstes upp. Nu förstår jag mina blandade känslor av att må bättre och kunna umgås med barn, men ändå inte bra samtidigt. Invecklat? De tycker jag med! Jag vet ju att jag mår dåligt över vår barnlöshets, men har inte kunnat sätta fingret på att det är de som gör att jag mår dåligt samtidigt som jag mår bättre för de jag blev sjukskriven för. Därför jag vill börja jobba igen men känner mig så stressad av tanken på det. Det är inte de att där är barn längre som får mig att må dåligt utan att vi inte kan få barn som gör mig stressad och gör att jag mår dåligt.  Nu blev det väldigt rörigt.... Hoppas ni hängde med på något invecklat sätt!

Men just jag behöver bara få vara lite och ta det lugnt. Så ett tag fram över kan de bli väldigt dåligt med uppdateringar så ni vet.

Jag önskar er alla lycka till! <3<3

För framtiden!!<3<3<3

Varit på arbetsförmedlingen / Massage

Var på arbetsförmedlingen i måndags och det tog ca 5 min. Jag har fått ett intyg på att jag är inskriven och sen behöver jag inte göra mer eftersom jag redan har ett jobb. Hon höll med mig att de var en konstig regel att man måste skriva in sig hos dom. Men nu är det i alla fall gjort. Så nu har jag 0 kr i månaden! Känns bra att man är sjukskriven och måste oroa sig över pengar samtidigt? Det gör ju verkligen så att man mår bättre! Men nu har jag i alla fall skyddat min sjukpenningsgrundande inkomst för framtiden. Nu hoppas jag på att få börja jobba lite smått i februari för annars blir det tufft ekonomiskt snart.

Igår var jag och fick massage och hon kollade även på min svanskota då. Men enligt henne så är det inte själva svanskotan som jag har inflammation i utan en annan muskel. Som hon gissar på har kommit från mitt bäcken som  varit snett och sen då när jag blev skrapad. Så enligt henne är det inte själva svanskotan som jag har problem med. Så fick nålar på några ställen så får vi se om det hjälper, fick även några övningar jag inte får glömma att göra!

Arbetsförmedlingen

I morgon ska jag till arbetsförmedlingen... Jag är faktiskt lite nervös. Men ska bli skönt att få veta vad som händer nu, ska jag söka jobb? Måste jag vara där vardag? Ska jag gå någon utbildningen/kurs? Kan man få någon form av ersättning så man inte är helt utan inkomst? Jag har massa funderingar, så jag hoppas jag kan få några svar! Har aldrig behövt gå dit innan, så känns konstigt att behöva göra det när jag faktiskt har ett jobb? Men det är bara att göra... Så får vi se sen vad som händer!

I morgon börjar även killen att jobba igen efter julledigheten... Känns trist, men samtidigt vet jag att vi båda behöver komma in i lite rutiner. Men man önskar ju alltid att man fick mer ledighet tillsammans när det är dags att återgå till vardagen igen...

Idag jag sytt upp våra nya gardiner till lägenheten och måste säga att jag är riktigt nöjd med mig själva! De blev snyggt! Även julen är nu nerplockad, bara lådorna som ska ner i källaren.
Vill så gärna ha upp boxningssäcken men den tar alldeles för stor plats.... Så den får vänta tills vi har hus.... Där i mot måste jag börja röra mig mer för jag går mig själv på nerverna här hemma... Jag vill inte gå ut och gå själv så vi kommer investera i ett gåband. Inte det smartaste när man inte har en inkomst kanske, men jag måste börja röra mig mer och gå är det enda jag verkligen kan tänka mig att göra. Så vi ska bara hitta ett vi gillar först. Det ska vara lätt att vika ihop och ställa undan så att man kan ta bort det när man ska ha gäster. Tror det hade varit bra för mina ben med att röra sig mer för jag har börjat få mer ont i de där konstiga märkena jag fått... Får nog säga till läkaren om de i februari när jag ska dit. Fick även en fundering vad jag egentligen gör med mig själv igår. Jag trycker i mig massa cola, choklad, godis med mer. Då menar jag inte ett glas läsk och en bit choklad utan mer. Och efter att varit så nära att förlora mormor igår så kände jag verkligen att jag måste sluta nu! Hur kommer mitt liv bli om 10 år om jag fortsätter så här? Inte bra, de är jag säker på! Jag vill kunna ha lördags mys med mina barn i framtiden och känna att det är mysigt, inte att jag inte kan för att jag har orsakat mig massa extra sjukdomar för att jag äter så mycket socker! Så i morgon ställer jag om! Jag kommer inte sluta äta godis och läsk, men inte var dag. Vet jag sagt det för och jag har inte hållit det, men denna gången har jag en annan kraft som driver mig och jag tänker inte ge mig så lätt! Jag måste förändra mig! Så som jag äter kan inte direkt vara bra fertiliteten! Läsk och godis ska vara gott men i måttliga mängder. Så nu dras det ner på det!
Så mitt mål är: mindre läsk och godis och mer motion!

Att ha mål är viktigt här i livet, men glöm inte allt annat på din resa som också är viktigt! <3

Här och nu!

När något så sorgligt händer och så plötsligt, så får det en att tänka på och vara tacksam för vad man faktiskt har. Jag har börjat försöka leva mer i nuet igen och efter igår är jag mer motiverad till det. När man kämpar för något är det lätt att man missar allt som händer runt om en, man är som ett tåg som bara rullar på tills man når sitt mål. Men jag vill ta vara lite mer på nuet för sen är det försent.
Till en början med så är här några saker som jag är tacksam för:

• Att jag har en familj som älskar mig och ställer upp för mig
• Att jag har en underbar pojkvän 
• Att jag har en lägenhet att bo i
• Att jag har en helt okej hälsa
• Att jag/vi har ekonomi så vi klarar oss
• Att jag har en systerson som jag älskar 
• Att jag har en underbar släkt

Men sen är jag även tacksam över de små sakerna som:

• Snön (som kom och gick lika fort igen) 
• All blommor som blommar
• Den underbara solen på sommaren 
• Glädjen i killens skratt 
• Kärleken/lyckan/glädjen med mer i systersonens ögonen
• Glädjen att höra barnen på jobbet när de ser att man är där
• Fåglarna som kvittrar
• Regnet mot rutan

Jag kan skriva ner tusen saker till, men jag slutade ta vara på de lilla när mitt liv rasade. Men jag håller på att plocka upp bitarna igen, för jag vill vara glad och ta vara på varje liten stund. Att man kan förlora någon så älskad så plötsligt som vi höll på att göra igår är bara hemskt. Igen borde få lov att förlora någon så. Nu är jag tacksam för att Mormor klarade sig och jag tror där är någon ängel som ser efter henne<3<3<3

 

Älskade Mormor!

Något som inte får hända hände... Igår fick mormor en hjärtinfarkt, hon lever och mår okej efter omständigheterna. Det är ett mirakel att hon lever då det var en mycket svår hjärtinfarkt. Kan inte med ord beskriva glädjen och lättnaden att hon faktiskt lever! Nu håller vi tummar och tår att det fortsätter gå på rätt håll så att hon kan få komma hem snart!
Det är inte alla som har en mormor som ställer upp för en som min gör. Jag är tacksam att jag har en så underbar mormor och att hon finns kvar med oss! <3<3<3<3
Jag älskar dig mormor!<3<3<3

En pärla till sambo

Igår passade killen upp mig hela dagen! Har som sagt inte samma smärtor vid mens som för, men på höger sida gör de ont. Men testade att vara utan Alvedon igår och de gick bra! Hade bara värmedynan som killen snällt värmde hela dagen till mig. Fick där i mot ta Alvedon på natten för att somna. Men killen och ja kom fram till att jag bara var i köket i går för att lämna Alvedonen annars satt jag i soffan hela dagen. Han fixade allt till mig!  Även idag har han gjort det!
Måste ge han beröm för detta! Tusen tack för din servis älskling!

Älskar dig väldigt mycket! <3<3<3

Inte denna månaden heller....

Vi försökte den gångna månaden att bli gravida men det gick inte... Den irriterande mensen kom tyvärr.. Det är tufft med ytterligare ett misslyckat försök. Man hoppas var gång och man analyserar var enda sak i kroppen för att se om det är ett tecken på graviditet... Men de var de ju inte.. Kommer man någonsin få känna den känslan igen? Och få behålla den... jag är livrädd att om vi blir gravida så ska vi få missfall igen.... Men de kan vi ta i en senare diskussion...
I vilket fall som helst så var de jobbigt att inse att man inte var gravid denna månaden heller... Men vi kan inte mer än hoppas att det fungerar nästa gång vi försöker i stället... Försöker tänka som Wallmarks säger att för varje cykel så kommer vi närmare och närmare, och tillslut blir det fullträff. Tja jag försöker men de är lite svårt... Men jag blev inte helt knäck i alla fall. Kände nog på mig att där inte var något... Så nu hoppas vi på att det blir fullträff nästa gång!

Vi håller tummar och tår för 2016! <3

Shopping och arbetsförmedlingen

Jag fick tag på försäkringskassan på tisdagen, inte min handledare dock, men de var ett beslut taget nu och jag är utförsäkrad. Så jag blev medlem på arbetsförmedlingen och ska på möte där på måndag... Yay.... Får hoppas de går bra och att jag inte behöver söka massa jobb.... Åter kommer nästa vecka om hur det gick!

Nu till något annat! Jag har gått upp i vikt de senaste året/åren och min kläder och min magform passar inte ihop mer. Det gör mig inte så mycket att jag gått upp utan de som stör mig är att det lagt sig på magen. Då menar jag inte jämt runt om eller så utan verkligen mitt på magen. De stör mig! Även min jeans har blivit lite för tajta och dessutom gör de ont när jag sitter. De trycker in i äggstockarna så var gång jag sitter gör de ont. Sen när jag böjer mig eller sätter mig på knäna så trycker jeansen mot svanskotan så att den gör ont. Kan jag ta bort den smärtan när jag sitter både från äggstockarna och svansen så kanske de hjälper att jag inte får mer ont. Inte för att de gör mycket ont, men tillräckligt för att de inte ska kännas så. Så nu bestämde jag att jag behövde nya kläder! Så det blev shoppat tre par jeggings och ett par gråa som jag har haft likadana innan men som gått sönder. Sen fick jag även med mig fem tröjor som döljer min mage. Så nu kan jag känna mig bekväm i mina kläder igen och dessutom kan jag sitta utan att behöva knäppa upp byxorna hela tiden! Även ett par vinterskor fick följa med hem, tur va de för sen började det snöa!

Nytt år / Möhippa / Utförsäkrad?

Då var det nytt år och vi hoppas på att det ska bli ett bra år!

Till en början med så var jag på möhippa i lördags.Vi kan säga så här, de var ingen möhippa för mig... Men bara den blivande bruden hade kul så! De är ju de viktiga! 

Men en sak var både kul och mystisk! Jag stod och skulle beställa min mat (de andra hade redan satt sig) när jag känner att något ramlar ner min tröja. Tänkte så klart att mitt halsband hade gått sönder. Men nä de satt kvar!? De visar sig att de var en enkrona? Var kom den ifrån? Kunde inte se någon alls som jag kunde tänka mig hade kastat den. Så var kom den ifrån!? Jätte skumt! Senare såg jag att den var från samma år som jag är född!!? Det känns riktigt skumt faktiskt! Så nu har jag den i lådan i sängbordet och hoppas den för tur med sig! För hur stor är chansen att en enkrona landar i min tröja och att den är från de året jag föddes? Den måste ju föra någon tur med sig tycker jag! 

Från de ena till det andra! Min sista dag med sjukpenning är idag, men jag har inte fått någon beslut om att jag blir utförsäkrad? Hann inte ringa innan min handläggare gick hem för dagen. Så nu står jag i kö till försäkringskassans kundnummer och hoppas de kan hjälpa mig! För jag måste ju veta om jag ska gå till arbetsförmedlingen eller inte. Sen om jag behöver bli medel idag eller om de räcker att jag blir det i morgon.... Extremt dåligt att man inte får beslutet i tid!