söndag 30 november 2014

Söndag....

Idag är ingen bra dag... känner mig väldigt deppig och nerstämd... i fredags och i går var killen hemma så då kunde vi prata om annat som jul och sånt. Men idag är han hos sin mormor en runda. Men redan när ja vakande kände jag mig ner stämd. Allt känns bara så mycket... för mycket! Känner att jag behöver gråta men tårarna har fastnat i ögonen...

Just nu när jag skriver sitter jag i rummet som just nu är allt och lite till rummet.. Detta rummet var bestämt innan vi flyttade in att de skulle bli vårt barn rum... Nu när jag hade sätt pluset på stickan var det första gången som ja vågade föreställa mig hur rummet skulle kunna se ut om 9 månader..... Fullt med bebis saker... nu kan ja bara se samma trista rum framför mig....

I fredags hämtade vi ut de nya sprutorna. Jag gillar de inte alls! Har fått Menopur som man tydligen ska blanda själv och själv fylla spruta med!! Gillar det inte alls! Jag gillade Gonal F som bara var att vrida upp och sticka in och sen var de klart. Nu ska de blandas och fyllas och ha sig... Mådde redan dåligt när vi hämtade sprutorna och tyckte de var lite jobbigt och sen fick ja se detta.... fick halvt panik! Men de har lagt sig nu... vi ska kolla igenom hur man ska göra i kväll och känner vi att vi inte lyckas så får vi ringa och be om en tid så att de kan vissa hur man ska göra. Verkar ändå inte som vi får börja innan jul.....

Fick ett sms av min mamma i morse att min mormor hade ringt henne och sagt att de skulle prata om barnlöshet, ivf och missfall på tv4 9:15. Så jag for upp (nästan... la och halv sov) och startade teven. De var ganska intressant men skulle vilja att de ägnar lite mer än 10 min åt detta. Men bättre än inget i alla fall. De han som satt där sa stämmer bra in på hur jag känner och hur jag har förstått det som min kille känner. Tyckte de var värt att se! Tack mamma och mormor för att ni sa till! Hade missat de annars! <3

Men för att skriva om något annat... Om ni har följt mina tidigare inlägg så vet ni att jag har en himla massa problem med elektronik och mobiler allra mest! Bytte mobil för någon vecka sen till en vi fick med när vi gick över Telenor (ska byta i från de så fort vår bindningstid går ut om ca 2 år.....). När killen använde den för att hans var på lagning så fungera den bra... Nu när ja  använder den så är den seg, reagerar inte när jag skriver i medelande så vissa bokstäver försvinner om jag skriver för fort, den stänger ner tex aftonbladet när jag läser de och massa annat skit! Så i fredags när vi skulle handla så såg vi att elgiganten hade black friday, så vi svängde in och jag fick köpt en mobil! Än fungerar den galant och jag är väldigt nöjd! Nu hoppas jag att det stannar så!
För övrigt har vi julstädat i fredags och jul bakat igår. Det blev lussekatter, papparkakor med glasyr, knäck, ischoklad och chokladpuffar. Sen fick vi även upp julstjärnorna. Så i kväll ska vi sätta upp julsakerna som ligger i hela vardagsrummet!
Jag ska även snart någon gång om en stund baka bröd... Min mage är väldigt irriterad av att jag har ätit så mycket köpebröd. Vet inte riktigt varför men min mage är inte alls glad för det.

Men nu ska jag fortsätta att deppa och försöka hitta någon energi!

Glad första advent!   

You will always be in my heart<3 

torsdag 27 november 2014

Torsdag

Jag skulle behöva en film som jag kan gråta till. Någon som har ett bra förslag?

Ljuset för bebben har stått tänt hela dagen igår och idag... Allt känns så overkligt... jag hade dig, men jag förlorade dig.....

Valde att stanna hemma resten av veckan från jobb... Känns taskigt till mina kolleger men känner att man går på i 190 hela tiden och inte stannar upp och sörjer och tar in allt som hänt. Känner att man måste de också, man måste få vara och bara må dåligt utan massa krav. Annars stannar man inte upp förens väggen är där... och då är de svårare att komma tillbaka....
Under tiden ja skrev detta fick ja ett sms från min ena kollega, hon skrev att hon saknade mig. Svarade att jag saknar henne med och undrade om allt gick bra på jobb. Hennes svar?
Skit i jobb... vila och ta det lugnt... se film... ät vad du vill och mys med din kille! De är en bra arbetskamrat! Tack så mycket!<3

Killen och ja pratade igår när han kom hem från jobb... Vi är glada att vi valt att berätta för våra släktingar och närmaste vänner om vad vi går igenom. Även om de är svårt när de frågar hur de har gått och man måste förklara att vi fick missfall. Men det känns skönt att kunna vara ärlig och i stället för att gömma oss och inte prata om det så har vi ett stöd från våra nära och kära som betyder mer för oss än ja tror de förstår. Tack ska ni för allt ert stöd <3<3<3 Tror de flesta inte vågar berätta för att de skäms eller är rädda för att bli kritiserade och jag förstår dem. De är inget lätt att gå igen de som vi barnlösa måste gå igenom. Jag upplever att de finns många som inte har kunskap om det (precis som jag inte hade innan) och det är synd. Alla borde få ha kunskap om detta eftersom de kan drabba alla.  Som jag sagt innan så skäms inte jag... Vi har inte valt detta... och jag är inte rädd att berätta om det..... Men det gör det inte mindre jobbigt... Men vi har i alla fall fått en förståelse från vår omgivning som jag hoppas alla som berättar för sin omgivning får..

Kram till alla barnlösa <3

onsdag 26 november 2014

...

Jag vet knappt var ja ska börja... Var gång jag börjar se positivt på något, se framåt eller vågar tro... Så slutar de med sorg... Detta var fösta gången på väldigt länge jag vågade tro att vi ska bli föräldrar... Jag vet inte hur ja ska våga tro det igen. Om vi blir gravida på någon av de andra försöken, så kommer ja inte våga tro på det och känna glädjen av det förens jag får se min bebis.... Har tänt ett ljus här hemma för min lilla bebis... skulle ha gjort det igår men var helt slut så somnade till på soffan och sen gick vi och la oss kl 21. Egentligen vill ja ha ett ljus format som ett hjärta, men de har ja inget, så de fick bli ett som jag tycker är väldigt fint i stället... (Min mamma skicka en bild på ett hjärtljus hon tänt för vår bebis. Den var väldigt fin! Tack så jätte mycket! <3)

Killen och jag sörjer väldigt olika, jag måste gråta och få vara ledsen och försöka förstå. Medan han knappt gråter men är ledsen ändå. Vi pratade om detta igår, hur vi tar det olika. Killen har lättare för att se framåt och fråga om jag tillexempel orkar att börja nästa behandling direkt. Medan jag mer gråter hela tiden.... Han sa själv att han inte har känt vad jag har känt och därför är det inte lika svårt för han att se framåt som det är för mig, även om han är ledsen. Jag måste ge han stor beröm för allt han gjort för mig igår när jag mådde så dåligt och bara gråt. Stort tack till dig älskling för att du är den du är och att du är min<3 Att du orkar hålla modet uppe när jag känner att mitt har fallerat.<3 Älskar dig<3

Idag ringde vi våra läkare för att berätta vad de sagt till oss igår när vi var inne på sjukhuset... En ny plan för nästa försök är skriven och ska skickas hem till oss. Ny medicin är också utskriven och bara att hämta... Hade tydligen fått en nya sorts spruta denna gången. Ingen aning om vilken eftersom de var killen som pratade med dem. Men ska hämta ut de på fredag så får se då... Har ingen aning om hur ja ska räkna för att kunna gissa när min mens kommer. Så allt ja kan göra är att hoppas att den kommer nästa veckan.... För kommer den senare så får vi antagligen vänta till januari eller februari eftersom ultraljud och äggplock krockar med julledigheten.....  Så nu är vi här igen, mer väntande... Förra gången såg jag fram i mot att börja... nu kan jag inte se fram i mot jul ens... Klart jag vill testa och hoppas på en graviditet och ett barn. Men just nu mår jag bara dåligt för att vi har förlorat vårt barn vi hade i magen....
Laddade ner graviditetsappen förra torsdagen... Tog bort den igår... klarar inte av att ha den kvar.... Jag hade precis börjat tro på att jag var gravid och då togs det i från mig... Varför??? Hur är det okej??
Känns som jag kommer bli den där mostern/fastern/vännen/grannen som aldrig fick barn utan som bara lånar de andras barn när vi ses och sen lämnar tillbaka de igen med tårar i ögonen när det är dags att gå.... Hon som aldrig blev mamma.....

Ska se om jag hittar lite hopp i godiset vi köpte igår men som jag aldrig orkade äta.....

Tack för allas stöd, det betyder väldigt mycket för mig/oss!<3<3<3<3<3

Älskade barn!

Min sorg för dig är stor och även saknaden av dig<3 Vi hade börjat diskutera namn till dig, namn du aldrig får höra... Du finns i våra hjärtan och kommer alltid att göra! Kärlek till dig för alltid! <3<3<3

Många kramar från din mamma <3

tisdag 25 november 2014

Missfall....

Började blöda ganska kraftigt och någon timme senare kom det... Jag har fått missfall..... Har varit inne på sjukhuset och fått det bekräftat...
Har gråtigt så jag inte har några tårar kvar... Kan inte förstå.... VARFRÖR??????? varför kunde vi inte få behålla vårt barn???? Är det något ja har gjort? Vet att alla säger att man inte kan orsaka ett missfall själv, men man undrar ju ändå om det är ens fel..... Är det min kropp de är fel på??? bara berätta varför så jag vet varför vårt barn fick lämna oss..........

Många säger "nu vet ni att ni kan bli gravida i alla fall" eller "bara på de igen" eller "alla får missfall" eller "det vara bara första försöket ni har två till". Och ja ni har alla rätt! Men de är jobbigt att höra, även om jag vet att ni har rätt.... Men jag hoppas ni förstår att de är svårt att ta till sig allt de när man måste kämpa som en idiot för att få sitt barn.... Det är inte säkert de andra tar... vad gör vi då?? stannar som barnlösa? Försöker låna pengar så vi kan köpa fler IVF eller ställer oss i kö till adoption? Förstår att många tänker att då går det nästa gång.... Men de är svårt att tänka så... under 3½ år var detta första gången ja var gravid.... första gången..... första gången ja fick se pluset.... första gången ja fick känna förändringarna i kroppen.... första gången ja kunde hoppas på att bli mamma.... Men nu är allt det bortaget.... Bilden av "det" som kom ut, är svår att glömma..... den sitter fast på näthinnan...

Får ofta hör att missfall gör ont som fan! Men jag hade knappt ont alls.....  Det kändes lite, men ont kan jag nog inte säga att det gjorde.....

De där vita strumporna vi titta på i Ullared.... verkar inte som de blir handlade till oss....

Älskade bebis, jag hoppas att du mår bra dit du kom<3 Du är saknad och älskad <3 många kramar från din mamma! <3<3<3<3<3<3

söndag 23 november 2014

Inga scones

Såg fram i mot sconesen men rå rörssockert man ska ha i såg inte bra ut så de blev inga scones :( besviken....

Kunde ju inte låta bli!

Ja, även idag tog ja ett test! Det är plus i nu!!! Och nu är det över 2 veckor sen jag började blöda!!!!! Så det känns jätte skönt!! Kan lugna ner sig lite och bara vänta "otåligt" till onsdag!

Har sovit väldigt dåligt i natt och vaknat massa gånger och behövt gå på toa eller bara vaknat till. Hade först svårt att somna för att jag behövde gå på toa hela tiden.... Sen är min mage väldigt arg på mig... Har haft problem med magen från och till sen jag gjorde äggplocket och sen återinsättningen. Så kan tänka mig att det är hormonerna och förändringarna i kroppen som min mage inte klarar av. Ont i magen, behöver gå på toaletten flera gånger om dagen och all denna luft som jag får upp. Än mår jag inte direkt illa, har varit lite i fredags när jag hade gått en bra bit och igår när jag inte ätit som jag borde. Men inte så jag behövde kräkas. Sen vet jag inte om de har med min förkylning att göra då jag lätt kan må illa när jag är förkyld och hostar. Men så länge bebisen mår bra så står jag ut med resten!!

Det är bara ett element i lägenheten som har blivit varmt så här är mellan 18,6 och 19.6 grader inne på morgonen eller när man kommer hem från jobb. Så nu har jag tänt ljus för att få upp värmen. Inte okej med denna kylan! Fryser ju som sattsingen, har till och med två filtar över täcket på natten.

Kom på en sak till som jag har märkt med graviditeten! Jag är mer hungrig! Väldigt sällan jag vaknar och är hungrig under natten, men de gjorde jag i natt och har varit mer hungrig än vanligt den senaste tiden. Men de kommer och går. Någon dag är ja inte så intresserad av maten medan nästa är jag väldans hungrig. Men ska baka scones sen, då jag ätit två mackor till frukost de senaste dagarna i stället för en som jag brukar. Så har ingen frukost till i morgon. Sen kan de vara gott med scones i kväll med. Länge sen jag bakade de. Inte lika goda som mammas så klart, men dessa glutenfria får duga!

Hoppas allt är bra med dig bebis<3<3<3<3

lördag 22 november 2014

Orken?

Denna veckan har gått i 230! hela tiden. Jag har varit förkyld, det har varit möten, det har varit kvälls möten, det har varit mega huvudvärk och det har varit begravning. Igår kväll när vi gick och la oss så kände jag mig bara så fundersam. Jag hade inte hunnit ta till mig allt som hänt. Alla känslor som denna veckan har haft med sig. Så jag bestämde mig för att bara ta det lugnt hela lördagen och söndagen och bara göra vad som faller mig in. Betyder det att sova hela dagen så gör ja de. Känner mig helt slut i huvudet av allt som hänt och som jag inte hunnit få utlopp för. Igår kändes det som om veckan har gått på en tågräls utan stopp. Men nu ska jag tillåta mig att njuta av att bara göra vad jag känner för! 

Sen måste jag ju säga att det känns som en evighet till onsdag när det är ultraljud! Jag hoppas verkligen att tiden ditt går fort!!! Vill så gärna veta om bebis mår bra där inne!!!!! Men som läkaren sa att om man fått missfall så försvinner hormonerna i kroppen inom två veckor. Så det borde inte ha visat ett plus igår (eller ja text) om det var missfall vi hade fått. Även om jag känner mig lugnare så kan jag ju inte låta bli att testa mig.... så i morgon tar vi ett test till! Sen ska jag försöka att inte ta fler innan onsdag.

Men nu ska jag fortsätta att bara göra vad jag känner för!

Kramar! <3

Bebis<3<3<3<3<3<3<3

Begravning

Igår var vi på begravning... det var killens faster som gick bort av cancer i början av november.... Det var en väldigt fin begravning med mycket folk, bra musik och en bra präst. Hon hade jobbat som resurs och de hade stängt hela avdelningen/skolan kl 12 så att hennes kolleger kunde komma! Även hennes gamla elever kom! Tyckte det var väldigt fint. Tror verkligen att hon gillade det. Hon var omtyckte och väldigt stötande. Hur dålig hon än var hade hon ork att fråga hur det gick för oss. Vi önskar att vi hade hunnit berätta för henne att det verkar som det är en liten bebis i magen...
Även efteråt var det mycket folk och det bjöds på Italiens buffé. Gott och fint! Efteråt var närmaste släkten inne hos hennes man och åt enkel mat. Även om det var en sorglig dag så var det en okej stämning något jag har förstått det som hon hade önskat sig.

 Du kommer vara saknad <3

fredag 21 november 2014

Gravid!

Än står det gravid på stickan!  Så nu hoppas vi att det finns hjärtslag på onsdag!  Glad glad glad! Blev lite oroliga först,  för gravid kom snabbt men de som indikerar hur många veckor sen befruktning hade inte ändrats utan stod kvar på 2-3 veckor.  Men läst runt nu och det är väldigt många som har fått fel veckor på den!  Så de kändes skönt!  Så nu njuter vi av detta och håller tummar och tår till onsdag!  <3<3<3

Älskade bebis! <3

torsdag 20 november 2014

...

Hoppas och ber att det är plus i morgon och att det är hjärtljud på onsdag.  Orolig att något ska vara fel.... 

En förre detta vän och klasskamrt har lagt upp nu i kväll att de väntar barn...  Tyckte det var väldigt jobbigt att se... Glad för deras skull,  men kan inte förstå varför vissa ska ha de så lätt när andra måste kämpa.... Så rädd att hjärtat inte ska slå på onsdag...  Vet inte vad jag ska ta mig till om de inte slår...  De måste slå,  bebis måste må bra!!! 

Älskade underbara bebis, snälla må bra! <3

onsdag 19 november 2014

Snabb uppdatering

Tog nytt test i morse och de blev snabbt ett plus på stickan! Testar på fredag igen och är det positivt så blir det ultraljud på onsdag nästa vecka!! Hoppas och ber att allt ska se bra ut på ultraljudet och att vi ska få höra hjärtat slå!!!<3

Fick tips av min syster på app för gravida igår. Funderat på att ladda ner innan men inte vågat eftersom allt har varit som de varit. Men igår gjorde jag det! Fick ett ca på när bebben kommer! Är osäker på om man räknar som vanligt om man gjort IVF. Min kollega som har gjort massa IVF sa att det inte räkas samma. Så får se vad de säger på onsdag. Men har i alla fall ett ca när de är dags!!! <3<3<3

Idag har varit en så där dag. Vakande med mega ont i halsen och snorig. Men det har blivet lite bättre under dagen. Men hade så sjuk ont i höger sida i huvudet när jag kom hem att jag la mig på soffan och grått några tårar. Killen var super gullig och gick och köpte en liten cola till mig och sen fixade han all maten. Huvudet är bättre nu, men känner det i nu. Så ska ta och göra mig klar för sängen nu.

Tänker på dig mitt älskade hjärta<3<3

tisdag 18 november 2014

Då var det tisdag!

Då var det tisdag som sagt... jag är förkyld och fryser non stop! Men men.... var i Ullared i lördags med killen. De är vår utflykt tillsammans något vi båda gillar att göra. Parkeringen där var full så fick parkera på extra parkeringen och gå ca 900 m till Gekås men de gjorde inget, sen fick vi vänta i 45 min i kö för att komma in. Men de gjorde inget de heller. Det ända var att jag frös hela tiden både inne och ute (hade ingen mössa med så killen var gullig och gav mig hans!) gick med jackan och sjalen på hela tiden. Men fick i alla fall köpt nya vinterkläder till jobb så slipper frysa häcken av mig där!!! Vi tog även en titt på barnkläderna som de har... Väldigt fina kläder... Ett par vita strumpor för nya födda har fastnat på min näthinna. Vill så gärna köpa de!!! Men väldigt tidigt än så klart! Samtidigt som de var underbart att kolla lite snabbt på barnkläderna och känna att nästa år så kanske vi kan köpa. Så var det jobbigt av den enkla anledningen att vi vet ju inte hur det går än....
Ska ju ta nytt test på fredag... men har lite (mycket) svårt att vänta till fredag, så testade igår kväll med! Efter 40 sekunder var där ett fint plus på stickan!! Så än finns det en chans att vi blir föräldrar nästa år! <3

Känns overkligt att det nu äntligen verkar finnas ett barn inom mig. Efter all denna tiden är det lite svårt att tro på! Skulle så gärna vilja veta vilken vecka jag är i. Hur räknar man? Är det ifrån mensens första dag eller är det från ägglossningen? Vad gäller när man har gjort IVF? massa frågor men inga svar... Om allt ser bra ut nästa onsdag på ultraljudet så ska jag fråga hur man räknar!
Alla graviditeter är olika säger de och vissa känner mycket tidigt förändringar och vissa inget alls. Detta är vad jag känner just nu dessa dagar i alla fall. Jag är väldigt trött, sticker i brösten då och då, gör ont i nederdelen från och till, och på baksidan typ vid höfterna och in mott ryggraden från och till. Sen är jag även "hårdare" på magen. Känner man på den så är den "fastare" än innan. Svårt att förklara! Även finnar har jag fått massa fler av!! Visst äter jag en hel del choklad... men de är inte den! Just de ja! Har även fått näsblod ett par gånger, men kan inte avgöra om de är för att det är kallt ute och jag är förkyld eller inte.


Ska ta ett nytt test i morgon och jag hoppas att det ger samma underbara resultat som de igår gjorde! Sen hoppas jag även jag mår bättre i morgon för de känns inte bra att jobba och må lite så där...


Men nu får ja nog ta och göra mat...

Kram älskade bebis! <3

fredag 14 november 2014

Plus!

I morse var det dags att ta ett nytt test! Och efter ca 30-60 sekunder stod det fint gravid på skärmen!!!! Väldigt väldigt glad!!! Jag är fortfarande gravid!!!!!!! Lyckan att känna att det faktiskt kan bli en bebis nästa år är stor!!

Fick ringt läkarna och lämnat in resultatet och hon sa då att hormonerna kan vara kvar i kroppen upp till två veckor efter missfall, men då brukar resultatet inte vara så tydligt (nu efter en vecka då alltså). Efter som hormonerna i kroppen borde gå ner. Så det verkar som ja är gravid!!!!!! Fick tid till ultraljud den 26/11! Längtar enormt mycket dit!!! vill veta så att min bebis mår bra! Vet att jag inte kan se så mycket efter som jag inte är så långt gånget, men jag kan i alla fall få veta att det inte var eller var ett missfall. Jag kommer få veta om min bebis lever! Skulle ta ett nytt test även nästa fredag för att kolla så att resultatet inte har ändrats! Och det får det inte ha gjort!!!

Hoppas och ber att min(vår) bebis mår bra där inne i magen och att han/hon känner min lycka! Älskade barn! <3

torsdag 13 november 2014

Hoppas!

Tog ett test i morse med.. . Har svårt att låta bli.. . Och än var det ett plus!! !!!! Vet att de är de vi tar i morgon som vi ska lämna till läkarna, men hoppat finns i nu i alla fall.  Håller tummar och tår!!! Rädd för att anstränga mig för mycket idag eftersom jag får ont/ låser sig när ja står upp och böjer mig och allt de ja skrev igår.  Men varit väldigt glad idag och de sa vikarien som var med mig i morse.  Att jag var så morgon pig ! Skulle sätt mig när ja släpade upp mig ur sängen. ...

Men tummar och tår hålls så hoppas vi på det bästa i morgon! !!

Kram <3

onsdag 12 november 2014

Tusen saker

Har tusen saker att skriva men jag orkar inte.... Trött som satsingen! Varit en frustrerande dag på jobb men ändå har jag energin att så fixa här hemma. Vet inte hur egentligen för är trött så jag hade kunnat somna sittandes! Orolig under dagen att jag skulle börja blöda igen eftersom det stuckits och huggits (svårt att förklara känslan) i äggstockarna/magen idag. Precis som det låser sig, blir värre när jag står för länge eller böjer mig mycket. Tillexempel när man går ner på knä för att prata med barnen. Hoppas och ber att det bara är som kroppen rättar till sig för bebisen. Som jag verkligen hoppas är kvar i magen! Inte tagit något test idag, men kommer ta ett i morgon bitti och sen så klart det slutgiltiga på fredag! Vill ha fredag nu!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!

Måste berätta en gullig sak, här om dagen hade killens kusin barn (2år och 4 månader) ringt han och frågat om vi ville baka pepparkakor med henne! Jag tyckte det var jätte sött!   

Nu ska jag gå och äta den där mackan jag funderat på ett!
Usch radion ändra precis volym i köket....men ingen är i köket.... först blev det väldans högt och sedan väldigt lågt.... jag gillar INTE detta!!!!!!!!

tisdag 11 november 2014

Oro

Vet att man inte ska testa förens på fredag men att se pluset på stickan lugnar en... Men köpte apotekets egna och tog nu på kvällen och fick inget plus.... Blev jätte orolig så hämtade samma som jag tog igår och testade de med. Ett plus syntes efter bara ett par sekunder... Andades ut lite... Men så himma jobbigt...... Så orolig att det inte ska visa plus på fredag...  orolig att ja förlorat min bebis....

måndag 10 november 2014

Måndag

Det har varit en tuff helg och det har vari tufft att jobba idag. Jag kunde inte låta bli att ta sista graviditetsstickan som la här hemma... Den visade positivt och ett fint plus syntes i rutan. Nu vet jag att de ger ett plus även om jag har fått missfall.... men det kändes ändå skönt att testa och om inte annat så för att se att de gav ett resultat. De är plus i nu och de kändes ändå skönt... Är väldigt rädd att de på fredag inte ger något plus.... eller att de ger ett plus och sen när ja kommer till ultraljudet så är där inget.... usch detta är så jobbigt.... vill ha fredag nu!!!!!!

Men igår firade vi farsdag! Så grattis på farsdag äskade pappa!!!<3<3<3
Det var trevligt men ändå jobbigt, eftersom syrran har bebis mage och kusinen har bebis mage och ja har ingen bebis mage.... Jobbigt att höra deras samtal om barn och barnsaker, ett samtal ja trodde jag skulle ha haft nu de senaste åren..... Sen självklart så ska de få prata om de! De är deras lycka och självklart ska de få prata om det och njuta av sina gravditeter! Det vill jag att de gör! Har varnat att ja kan bli ledsen och behöva gå ifrån men de är inte deras fel. Utan de blir bara förmycket för mig. Är väldigt glad för att de slipper allt jag/vi går igenom för jag önskar ingen denna kamp och förtvivlan.

Jag fick en present av mina två systrar igår, tyckte de var jätte fint! Fick en bok som jag kan skriva av mig i, även om jag har bloggen så skriver jag inte allt här. Då hade nog ingen läst den, om de bara stod hur piss dåligt ja mår hela tiden! Men man behöver ju få utlopp för de andra känslorna med. Så jag blev jätte glad! Tack så jätte mycket mina systrar! Betyder mycket för mig ska ni veta! <3<3<3 

Igår gick ja och la mig vid 22:30 men behövde kissa var femte minut så somnade vi 02:00 (slumrade till lite lätt mellan 01:10 och 02:00 ungefär.) Men inte bara att ja var kissig helatiden utan när jag väl kände att jag kunde somna så rinner näsan och jag tänker, men va fan ja snöt mig för en stund sen! Men jag hade fått näsblod och det bara rann... Som tur var tog det ganska fort slut. Men de hjälpte ju inte mig direkt att somna.... Suck......

Men nu ska jag och min huvudvärk ta en cola och en bit (massa bitar) choklad innan jag tar hand om disken.....


Många oroliga kramar ifrån mig! <3

lördag 8 november 2014

Älskade barn

Medan jag skriver detta brev till dig rinner tårarna ner för min kind. I 3½ år har jag väntat på ett plus på stickan, men inte förens igår fick jag se den underbara texten där det stod Gravid. Med hjälp av IVF blev jag äntligen gravid med dig. Mitt älskade barn. Tyvärr verkar det inte som om du kunde stanna. Jag vet inte om du är kvar inom mig eller om du har kommit ut, från djupet av mitt hjärta hoppas jag att du är kvar och att du kommer ut om ca 9 månader som en frisk och kry bebis. Men mitt sunda förnuft säger att du inte finns kvar, ändå kan jag inte låta bli att hoppas att du är kvar inom mig. Att jag ska få se dig växa upp, lära dig gå och krypa, börja förskolan och skolan, bli kär och få egna barn och allt annat man får uppleva med sina barn. Jag hoppades få kunna ge dig nallen som står här hemma och väntar på dig, jag hoppades få köpa små kläder till dig, vagn, barnstol och allt där till. Jag hoppades att du skulle komma till oss och jag hoppas i nu att du finns kvar.

Jag älskar dig! Kram mamma

fredag 7 november 2014

Varför?

Varför kan vi inte få behålla barnet????????? Jag blöder väldigt mycket och i mellan åt gör det väldans ont och i nästa gör det bara lite ont.... Efter 3½ år blir vi äntligen gravida med hjälp av IVF och då verkar det som om jag får missfall.... vad har vi gjort för att förtjäna detta??????? Vad i helvete har vi gjort för att bli straffade på detta sättet????????
Varför kunde jag inte bara få vara gravid? Få ett friskt och kärleksfullt barn och se det växa upp?? Varför?? varför????????????????????????????????????????????????????????????????????????????

Graviditetstest....

Igår kändes det som jag skulle få min mens hela dagen, så när ja kom hem bestämde killen och ja att vi skulle testa på kvällen för att se om de gav något utslag. Jo då, ett svagt plus visade det! Jag fick åter igen upp hoppet som lämnat mig under dagen. Men när vi skulle gå och lägga oss fick ja mer och mer ont i magen och ca 23:30 kom min mens..... Hemska jävla fanskap!!!!
Testade ändå i morse eftersom jag var tvungen att meddela Läkarna vad resultatet var, och resultatet var GRAVID!!!!!!! En blandning av glädje och sorg spred sig i kroppen och en miljon frågor. Är vi gravida? Har jag fått missfall? Varför blöder jag? Vad ska vi göra nu? och massa fler frågor. Vi ringde våra läkare men där var stängt... Men hade lämnat mitt resultat på telefon svararen på det nummer vi skulle lämna beskedet på..... Sa även att jag fått min mens under natten... De ringer inte upp därifrån men eftersom jag hade sagt att jag blödde så ringde hon upp. (Det tackade jag för!!) Antingen har jag fått missfall..... eller så har jag bara fått en blödningen och är fortfarande gravid.... men det enda jag kan göra är att vänta till nästa fredag och ta ett nytt graviditetstest då.. För de kan inte se något även om jag gör ett ultraljud idag... Så vi måste vänta till nästa vecka för att få veta om här är en bebis inne.... Hatar bokstavligen den här jävla väntan.....
Så nu sitter jag här hemma med menssmärta och mens och har ingen aning om jag är gravid eller inte.... Smärta är inte riktigt lika stark som den brukar för jag brukar behöva ta 2 Alvedon var 4 timme för att klara av dagen, de två första dagarna av min mens, men har inte behövt ta någon idag. Har ont och ganska mycket i mellan åt men klarar mig från att ta Alvedon än så länge....
Vet inte vad jag ska ta mig till.... Känner att hela jag har låst mig, kan knappt känna något och jag kan inte gråta som jag behöver.... vet inte vad jag ska ta mig till.....

Snälla gode gud låt vår bebis vara kvar i magen och vara frisk och komma ut om ca 9 månader när det är dags (och må bra då så kart!)!!! Snälla låt oss inte gå igenom detta med! Låt oss få vår underbara bebis!!<3<3<3


Älskade barn <3<3<3

tisdag 4 november 2014

en helg i sorg...

Helgen som började så bra slutade i stor sorg.  Killen var ledig i lördags och vi gav oss ut på en liten shopping runda då vi skulle handla lite saker. Sen skulle vi iväg på halloween fest hos mina föräldrar. Jag var väldigt sminkad för att se läskig ut. Vi hämtade även upp min ena syster på vägen. Men där i bilen fick vi samtalet som man önskar att ingen får. Killens faster som har/hade cancer har blivit inlagd och skulle vi säga hej då så behövde vi komma nu. Så vi lämnad min syster hos mina föräldrar och vände bilen mot sjukhuset. Det tar en stund och köra och hela vägen satt vi tysta och tänkte för oss själva "låt oss få komma fram i tid". Vi hann fram och vi fick sagt hej då. Det var tufft och jobbigt men vi var väldigt tacksamma att vi fick säga hej då. Det var inte lätt att gå där i från och veta att vi aldrig skulle ses mer. Hon kunde inte titta riktigt men hon var med och hörde vad vi sa och svarade med de ord hon orkade. Hon skojade även och hade sin personlighet kvar fast hon visste att det var nära... Med tårar i ögonen tog vi oss där i från och hem till killens föräldrar. Där pratade vi och åt lite och sen körde vi till halloween festen. Låter nog väldigt konstigt i era öron att vi körde till en fest efter något sånt här. Jag förstår er, men när man inne i det är de väldigt svårt att acceptera vad som händer och jag skyddar mig genom att skärma av och tillåter mig inte att känna så mycket. Så vi åkte till fest där de hade fått veta vad som hänt så klart. Alla var beklagande och snälla. Sen kommer nästa sak... min kusin är gravid.... magen var ganska stor och hon är sex veckor efter min syster i graviditeten om jag förstod det rätt. Misstolka mig inte nu, jag är jätte glad för mig kusin och för min syster så klarat så tolka inte min text på något annat sätt! Men när hon berättade så kände jag hur min värld föll ihop. Jag skärmade ytterligare en gång av mig och var bara glad. Sov väldigt dåligt natten till söndag och vi bara väntade på samtalet om att fastern hade gått bort... Lite över 13 kom det... Vid lite över 13 hade hon somnat in... Ska berätta att hon var en väldigt snäll person och hur sjuk hon än har varit så har hon undrat hur det har gått för oss i vår kamp. När vi va hos henne på sjukhuset berättade vi att vi får svaret på fredag och då berättade/visade hon att hon höll tummarna för oss. Blev väldigt rörd av det. Där la hon allvarligt sjuk men önskade ändå oss lycka! Vi hade hoppats på att vi skulle hinna berätta resultatet för henne, men tyvärr får vi inte den möjligheten.... På kvällen sen mötes alla hemma hos killens föräldrar (hans föräldrar och fastern bodde bredvid varandra) för att prata och trösta varnadra... Det var glada minnen om henne och många tårar. Men som hennes man sa "det är bara hon som kan ordna en fest på en söndag! och det är precis så här hon skulle vilja att vi hade det." Jag håller med... fast det har gått väldigt fort på slutet så har hon hela tiden tagit vara på livet och njutit. Hon var alltid positiv! Jag har känt henne i sex år och kände henne nästa lika bra som killens föräldrar då man oftast träffade de tillsammans. Kom man ner så var nästan alltid de med och om det inte var med brukade de komma in om och säga hej. Hon livade alltid upp stämningen och hon kommer vara väldigt saknad.
Sen när vi kom hem så ringde ja min mamma och jag kände hur hela min värld rasade. Allt jag byggt upp inom mig under helgen bara föll ner. Om du har en bägare och den är fylld upp till kanten så brukar man ju säga att den rinner över om något inträffar. Allt detta blev bara förmycket för mig så det kände mer som någon hällde en kanna över min bägare. Jag kan hantera en sak i taget, men jag mådde redan dåligt och att hon då blir jätte sjuk och går bort och att min kusin är gravid, nä de blev bara för mycket för mig. Jag känner att jag inte orkar med, det är för mycket just nu jag klarar inte av det. För alla runt om mig kan jag tänka mig att de flesta tycker jag har koll på livet, men inom mig är det kaos. Det är inte lätt att vara barnlös, man har själv försökt i 3½ år men det händer inget och andra bara börjar försöka och blir gravida direkt... klart man mår dåligt även om man är glada för de. Men kan inte låta bli att undra vad som är så fel på en att vi inte kan få barn? Att gå igenom allt det här med IVF är inte så himla lätt. Sen att fastern gick bort och att kusinen var gravid... Jag bara kände hur jag gick under.... Var hemma ifrån jobb igår, körde till mina föräldrar då min kille och jag sörjer väldigt olika. Tack för att jag fick komma och bara få va!
Jag känner ärligt talat at jag inte klarar mer nu... Jag vill så gärna ha fredag så jag kan få ta graviditets testet!!!!! Vill veta svaret och jag vill från djupet av mitt hjärta att jag är gravid. Snälla låt mig få vara gravid! Låt oss få bli föräldrar!!!<3<3<3<3 Är det negativt vet ja inte hur jag ska ro i land allt.... Skulle behöva få vara ledig en vecka eller två och bara få må dåligt och gråta ut... Men nä.... har önskat om ledighet runt julen så får ta u tjänstledighet eftersom mina semesterdagar går åt... men det är okej. Behöver verkligen få vara hemma....
Denna helgen har bara varit för mycket....

Du är saknad killens faster! Men jag hoppas att du har det bra nu och slipper lida. många kramar i från mig<3<3<3

Snälla låt oss vara gravida! <3 Älskade barn<3<3<3