2014, året som gått.

2014 har varit ett år med mycket tårar och sorg. Det har varit tufft, ansträngande och krävande. Det har hänt mycket detta året. Vi har fått hjälp med vår barnlöshet, vi har vi har gjort ett IVF försök, vi blev gravida, vi fick missfall, vi har fått hinder med missfallet som inte kommit ut som det ska, fått veta att det skulle varit tvillingar, en närstående har gått bort, vi har haft det tufft på jobb,  vi har som ett par fått gå igenom mycket och jag har blivet deprimerad.

Som ni kan läsa har det varit en del tuffa saker som kanske inte hörs så jobbiga när man läser det så här. Men när man går in i ämnena var för sig och allt som de innebär så är de väldigt tuffa och jobbiga. Men vi har även haft en del bra saker som hänt detta året.

Vi har köpt nytt till lägenheten så den bli mer hemtrevlig, berättat för familj och vänner om vår kamp,  jag har fått jobb, fått veta att jag ska bli moster, fått svart på vitt vilka som är mina vänner, vart på semester i Stockholm och mycket mer.

Så hur tufft det än har varit så har det funnits små ljus glimtar längst vägen.

Om lite mer än sex timmar går vi in i 2015! Året kommer börja tufft med skrapning men jag hoppas att jag sen kan lägga det bakom mig och börja på ett nytt IVF försök. Jag har lite förväntningar på nästa år tillexempel hoppas jag så klart på att vi ska få bli gravida och få barn.
Jag har inga nyårslöften men jag har lite jag tänkte jag skulle försöka med nästa år. Jag ska inte ha godis och läsk på vardagar! Jag ska försöka se efter mitt eget bästa lite mer, jag ska kolla runt efter nya jobb och söka in till högskola, Jag ska försöka att äta bättre mat och inte så mycket kokt korv och hemma gjord hamburgare, jag ska försöka baka mer bröd, kanske beställa boxnings sätt, spara så mycket vi bara kan till IVF så inga onödiga köp, men mest av allt ska jag försöka må lite bättre.

Jag tackar för 2014 med tårar i ögonen. Jag önskar er alla ett Gott Nytt år och god fortsättning! Låt oss alla få ett barnrikt år 2015! <3<3<3

När det inte blir som man tänkt....

Ringde till sist i måndags och frågade hur jag skulle komma i kontakt med läkaren som jag haft dagen innan eftersom jag ville bli skrapad ändå. (har bestämt mig för det nu, kan inte hålla på så här.) Men tydligen var jag tvungen att komma dit igen och få en ny läkare och en ny bedömning för att kunna bli skrapad. Så igår (tisdag) satt vi i tre timmar på akuten igen... (borde få stamkort där snart!) fick träffat en läkaren och de skrapar inte samma dag och nu är det ju två röda dagar så fick tid kl 8 på fredag... Fick även göra nytt ultraljud eftersom jag blöder helatiden, även om det inte är så jätte mycket jämför med i lördags men ändå, detta för att se att det inte kommit ut under tiden. Men nä! Det ar kvar där inne... Så fort hon nämnde att det skulle blivit tvillingar fick jag tårar i ögonen... Känns tufft.....
Sen fick jag ta fler blodprov och få info om skrapingen. Man får ingen återkontroll, men om man har väldigt ont eller blöder rikliga blödningar över en vecka efter så ska man kontakta dem. Fick jag där i mot hög feber skulle jag komma in omgående. Mensen kommer sen i gång efter ca 4-6 veckor men kan dröja upp till ett halvår! Har den inte kommit efter ett halvår så ska man söka hjälp... Hoppas innerligt att den startar direkt efter 4-6 veckor så man kan få börja på nästa IVF. Men sen är ja rädd att vi måste vänta en mens eller fler för att låta kroppen läk nu efter skrapningen.. Kan tyvärr inte göra mer än att hoppas på det bästa antar jag...

När jag kom hem där ifrån igår hade jag väldans ont och tog en citodon... Hjälpte efter ett bra tag och mådde inte dåligt av den. Sen kom en vän till mig och hennes kille hit på mat och en trevlig kväll. Blev jätte trevligt och vi spelade risk som de hade med sig. Fick även en väldigt fin ljuslyckta av dem. Tack så mycket för denna kvällen! <3
Fick ta ytterligare en citodon sen på kvällen och då kunde jag känna att min reaktionsförmåga inte var riktigt som den skulle. Stack även till ovanför ögonen så var rädd att jag skulle få ont i huvudet. Men de gick bra till jag vaknade idag. Hade väldigt ont i huvudet! Vågade inte ta en citodon så tog en Voltaren, känns bättre men känner att huvudvärken ligger där hela tiden.

Skulle egentligen på nyårsfest i dag och sen sova hos mina föräldrar. Men jag vågar faktiskt inte åka dit, huvudet som är som det är i dag, rädd att de ska börja göra väldigt ont igen. Men sen värst av allt är fall det börjar stört blöda. Kan inte heller gå på toaletten hela tiden för att kolla. För i bland känns det verkligen som det kommer, men då har det bara kommit ett par droppar eller så. Sen är det en bit att köra så till sist bestämde jag mig för att stanna hemma. Det är de paret som var här igår som ja skulle till och de vet ju hur jag mår och går igenom så tror de förstår. Men ändå så himla tråkigt för jag hade verkligen sett fram i mot det idag...

För övrigt var vi ju och firade mina föräldrars silverbröllop  i måndags! Det var riktigt trevligt och mysigt! Och räkmackorna var enormt goda! Fick en med mig hem och den var extremt god att äta när man kom hem från läkarna. Hoppas ni fick en bra dag mamma och pappa! Ni ska veta att jag är väldigt glad och stolt att ni är mina föräldrar! Ni finns alltid där och stötar en även när det känns som livet går i sönder. Många karmar till er! <3<3<3

 

Kollega

Min kollega ringde precis. Hon slutar den 1/2.. Helt plösligt blev våren lite mörkare... Har känt på mig att hon har fått annat jobb... Hon kommer vara väldigt saknad! Vem ska nu glädja mina dagar på jobb och lyssna på mig och mina ivf och barnlöshets problem? Hur tråkigt ja än tycker det är så önskar jag henne all lycka på hennes nya jobb! Du kommer vara saknad! <3

Fortsättning

Igår var ja och tog blod prov som tänkt. Men fick även träffat en läkare och gjort ultraljud. Så här förklarade hon det på ett ungefär. De som har växt från livmodern är från första graviditeten. Där är ingen ny graviditet! Där var två hinnor/blåsor/säckar (eller vad det heter) och inte tre. Den tredje hade varit blod eller vätska. Hinnorna var tomma men om det hade varit en normalgarviditet hade det kanske varit tvillingar eftersom där var två.... Det hade inte kommit ut dagen innan som vi trott utan det var kvar... Så fick välja mellan att vänta och låta det komma av sig själv, ta tabletter (de vet ej om de hjälper) eller bli skrapad. När vi satt där kändes det okej att vänta och låta det komma va sig själv. Så fick ny tid den 12 och då ska vi se om allt är ute. Men jag har haft sen igår när vi var där, väldigt ont från och till i äggstockar/livmoder eller var det nu gör ont. I mellan åt känns det inte och i nästa vill jag bara ta värktabletter. Funderar på att ringa och be om skrapning ändå, för att gå och hela tiden ha ont och inte veta när man börjar stört blöda är väldigt krävande. Men är rädd för att bli skrapad eftersom jag är rädd att de ska förstöra min livmoder och att vi då inte ska kunna få barn. Men vet att många blir skrapade och får sen barn, men ändå. Känns samtidigt inte bra att vänta heller. Är väldigt kluven om hur jag ska göra. Har ju hållet på fram och tillbaka med missfall blödningar och oro och att inte veta sen den 25/11 och det börjar ta ganska mycket på en. Att ens värld hela tiden vänds upp och ner tar på en....
Fick utskrivet citodon för hon sa att när det väl kommer så kommer det antagligen göra extremt ont. Alla får inte extremt ont, men antagligen ungefär....

När jag bestämde mig för att ta ledigt hela julen så var det för att jag behövde vila upp mig. Jag behövde få träffa vänner och familj och njuta utan att ha förmycket med barn och sprutor i huvudet. Jag behövde få villa, se en film, äta godis, läsa en bok eller bara sitta och titta ut och njuta. Detta har ersätts av svårigheter att sova (hade det innan med, men inte lika mycket), konstant förvirrig och oro, läkarbesök efter läkarbesök, smärtor och tårar. Känner mig inte direkt uppvillad till att börja jobba igen om ca 9 dagar....

Tänkte jag skulle få in något positivt här med...
Den 30/12 har mormor och morfar 50 årig bröllopsdag! Så igår hade vi överraskningsfest för dem! De hade ingen aning om att hela släkten var hos min föräldrar för att fira dem! De hade blivet tillsagda att de skulle till pappas syster och äta. Så pappa körde och hämtade dem, men svängde hem till mina föräldrar i stället! Det blev enligt mig en lyckad fest och mina föräldrar hade dekorerat jätte fint i guld!

Idag är det där i mot dags för att fira silver bröllop! För idag har mina föräldrar 25 årig bröllopsdag! Så stort GRATTIS till er! <3 Önskar er många lyckliga år till! Ni är världens bästa föräldrar som alltid ställer upp för en! Glöm aldrig de!!!!!!!!! Många många kramar till er! <3<3<3<3

Vi ska ditt i kväll och äta räckmacka! Mums! <3

Nu ska jag gå och göra något vettigt... ska bara komma på något först!

I tysta ord...

I tysta ord ligger mer än man tror. Just nu känner jag mig tyst och stum... Började små blöda igår, men inget märkvärdigt. Hörde av mig till läkarna och jag behövde inte komma in fick då även veta att mina värden har sjunkit.. De har inte sjunkit till hälften som de brukar vid missfall sa hon, men de hade sjunkit....

Jag har känt på mig hela dagen idag att ja nog kommer börja blöda kraftigare snart... Vid ca 17:30 så började jag blöda rikligt, även massa klumpar har kommit ut... Än kommer det klumpar då och då, men inte alls som innan. Vågade knappt gå från toaletten för var gång jag gjorde, så "forsade" det...
Ringde läkarna igen, men hon sa att de inte kunde göra något, även om jag skulle göra ultraljud nu så hade de antagligen inte sätt så mycket eftersom de fortfarande kom ut saker. Så jag ska ta blodprov i morgon och ultraljud på måndag. Så länge jag inte börjar blöda mer eller får kraftigt ont i magen. Frågade henne i luren vad det var eftersom vi inte förstår, är de missfall? var jag gravid eller vad är de? Hennes svar var ungefär att ingen riktigt visste...
Hade varit så mycket lättare att hantera om man vetat vad det var. Nu har jag svårt att hantera det alls. Jag kan inte gråta, jag kan inte känna några känslor, ingen ting....
Har stängt av för att klara av detta. Vill bara veta vad det är som händer och vad det är för något. Sen vill jag bara få lägga detta bakom mig så jag kan gå vidare och få börja på nästa runda....
Känns så fel att inte ens läkarna kan svara på vad det är som händer med mig...

Vi skulle egentigen på 60 års kalas ikväll men fick stanna hemma...
Hoppas de har lugnat sig till i morgon för då ska vi fira mormor och morfars guldbröllop.

Ska även passa på att säga tack för en trevlig kväll igår ni som var här! Tackar så mycket för champagnen den var väldigt god! Rekommenderar den starkt! Kan ju även säga att den var alkohol fri för er som är som jag och inte gillar alkohol!

Nu ska jag gå och titta på medan killen gör chokladpuffar till mig!

Hoppas ni har en gladare dag än mig!

God jul och Info

Hoppas alla har haft en bra jul! Själv har jag inte riktigt kunna njuta som jag vill efter som tankarna rusa iväg till annat. Har idag tagit nytt blod prov och hon skulle ringa sen för att berätta om hormonerna har sjunkit eller inte. Väntar väldigt nervöst på det samtalet kan jag lugnt säga!! Har ju ingen aning om när de ringer....
För övrigt så har jag haft extremt ont i brösten i mellan åt för att i nästa stund knappt göra ont. Har haft små ont vid ryggslutet de andra dagarna men idag har det gjort mer ont. Kan vara för att jag inte sitter så rakt som jag borde. För övrigt känns det mycket i äggstockarna och underlivet idag så är extremt orolig att jag ska börja blöda...För så fall försvinner ju möjligheten att jag är gravid... Vet att chansen är liten att vi blivit spontangravida men jag kan ju inte låta bli att hoppas...

För övrigt är här 17,7 grader i vår lägenhet och de som håller i elementen har stängt så de kan inte hjälpa oss. Så min nya bästa vän är ett värmeelement vi var inne och köpte idag. Hoppas de blir lite varmare nu!!!!

I kväll kommer min bror och hans flickvän hit, ska bli trevligt, men har svårt att se fram i mot det eftersom jag väntar på samtalet. Hoppas det kommer snart så vi hinner smälta vad de säger innan de kommer....

Men nu får jag väl börja städa, så här ser någorlunda okej ut i kväll!

Jag önskar er en god fortsättaning och tack för alla julklappar! Jag är nöjd och glad för alla! <3

Uppdatering

Kan inte sova så tänkte att ja gör en kort uppdatering. Vid  21:00 i kväll ringde läkarna där vi var idag. Blev liv rädd att proverna var helskumma och att vi var tvungna att åka in akut. Men så var inte  fallet. Utan något hade blivit fel med blodproven. Så de måste tas om. Så i morgon (idag julafton ) så måste ja in och ta blodprov... Sen måste de andra två blodproven även de skjutas på en dag. Men men... Funderat lite i kväll på att ja fortfarande har hormonerna kvar kan ju förklara en del för mig. Tex brösten som gör ont, att ja Inte kan sova men är konstant trött, att ja är kissnödig hela tiden och gärna kväll och natt tid, vaknar mega hungrig, men har svårt att äta som ja brukar för de tar stop i halsen. Sen har de kliat på kroppen hels tiden när ja ska sova , får spel på de! Men eftersom hormonerna är kvar så förstår ja ju lite mer varför min kropp känns konstig.. Men nu ska jag försöka sova igen.

God jul!

Akuten och blodprov...

Inte så konstigt man mår som man gör när man inte ens lyckas få ett missfall som fungerar som det ska....

Det är så att jag har haft ont i brösten och de har känts ömma nu ett tag så igår bestämde vi oss för att ta ett av de billiga graviditetstesten idag på morgonen som vi har liggande här hemma. De blev en klar linje direkt och jag bara stirrade. VA!? var min tanke! Gick och hämtade två till och väckte killen. De andra två blev med positiva direkt! Totalt förvirrade bestämde vis oss för att köpa ett clearblue test så fort apoteket öppna. När vi sen testade det så stod det gravid 3+. Alltså att ja var  gravid några veckor in.... Skit skumt.. Fick tag på läkare och de tyckte vi skulle åka in till deras akutmottagning där vi var sist. Eftersom hormonerna kan vara kvar i kroppen upp till 3 veckor sa de men nu har de går mer. Idag är det 29 dagar sen vi fick missfall...

Väl där sen så får man ju snällt vänta, men till sist var de vår tur att göra ultraljud. Nu ska jag bara försöka förklara vad läkaren sa.... I min livmoder är där tre "blåsor" som växer. De fanns inte där på förra ultraljudet. Det är även därför ja plussar i nu. Vad hon kunde se så var alla tre tomma. Hon hade aldrig varit med om detta innan att det blivet så här... Så hon visste inte om jag skulle skrapas eller få tabletter. Så hon gick och pratade med en annan läkare så detta är vad de kom fram till. Jag fick ta blodprov idag för att mäta mina hormoner, ska ta nytt den 25/12 och sen en gång till den 27/12.  Detta för att kolla fall mina hormoner sjunker, ligger jämt eller höjs. Ligger de jämt eller sjunker så är det missfall. Men om det höjs så kan det vara så att det kommer börja växa i blåsorna men som de inte kan se än. (om vi förstod det hela rätt.) Sen på måndag nästa vecka så ska vi få en tid till en överläkare med bättre maskiner än vad hon hade som skulle göra om ultraljudet. Så de vet faktiskt inte vad de är som har hänt... De ända positiva är att det var väldigt trevliga och de tar en på allvar. De bad mig ringa vid minsta förändring, om jag börjar stört blöda, får jätte ont i magen eller bara känner mig konstig så att de hade koll på mig. Så det känns i alla fall skönt!

Men nu kommer detta ligga och gro hela julen... Har känt på mig hela tiden att det var en anledning till att jag skulle ta ledigt över julen... Men detta känns bara så tråkigt... Kunde vi inte bara få lägga detta bakom oss så vi kunde få se framåt? Inte detta vi vill tänka på under julen....

Men detta känns så typiskt mig... inte ens missfall verkar ja kunna få som alla andra...

Men jag önskar er alla en riktigt god jul i alla fall!!<3
 Tack familjen för igår! Det var en trevlig och mysig julstund! <3<3

Tankar

Hade en jätte massa tankar att skriva ner när jag hängde tvätt men nu är de som bort blåsta! Men ska göra ett försök ändå. Detta är tankar från hur jag mår och känner just nu i denna stund, inget som tyder på att ja tänker lika dant i morgon!

Som sagt är livet inte lätt och jag vet att jag har fått kämpa en del för att bara vara 23 år. Att redan ha varit på väg in i vägen tre gånger, fått celiaki, laktosintolerant, vitaminbrister, IBS, ryggproblem, tvångstankar, dyslexi, magbrock, pco, med stor sannolikhet endometrios och oförklarlig barnlöshet... Det är väl inte så konstigt att man mår skit rent ut sagt?!  Men jag har alltid lyckats kämpa mig vidare, jag har alltid lyckats klara av det. Säger inte att det varit lätt för det har det inte varit. Jag har förändrats, mitt liv har förändrats och mitt humör har förändrats. Jag vet att mitt liv aldrig kommer kunna bli som jag hoppats på för det är försent för det. Men jag hoppas att jag en dag ska kunna få vara lycklig och må bra. Att jag en dag ska ha en liten sötnos som kallar Mamma, när jag sitter och skriver eller vad jag gör. Min största dröm har alltid varit att få barn och det är tufft att se den tas i från en. Men jag är envis som en åsna och alltid varit, det är enda anledningen till att jag inte redan har gett upp.  Vill jag något som gäller mig själva och jag bestämmer mig för att klara det så brukar ja klara det med. Nu kan jag tyvärr inte själv fixa så att jag blir med barn. Men jag vill försöka hitta hoppet igen och tron på att jag en dag ska få bli mamma. Har sakta men säkert börjat inse att jag kanske inte blir mamma på det sättet jag alltid trott. Men jag antar att jag någon gång måste inse att det är okej för mig, även om tårarna kommer direkt.
Jag har lovat mig själv att nästa år dra ner på godis och läsk och försöka må bättre. Försöka vara mer positiv. Självklart kommer jag ha dagar då jag bara gråter och tycker att livet är värdelöst, men att jag även har dagar då livet är bra. Jag ska försöka vara mer positiv till jobbet eller rättare sagt till det på jobbet som får mig att må dåligt. De som får mig att må dåligt ska jag försöka glömma och bara låta vara. För jag orkar inte med det. Det gör mig för negativ mot mig själv. Sen ska jag söka in till högskolan till förskollärarutbildningen och beroende på barn situationen så börja där. Jag vill gärna bli en bättre pedagog, men inte för min egen skull utan för barnens skull. Jag vill kunna hjälpa alla att få en bra start i livet. Sen tror jag att det hade varit bra för mig att börja plugga även om man får ta csn lån, för i framtiden har jag lättare för fast jobb. Jag har en plan för nästa år som jag hoppas ska hjälpa mig på traven att må bra igen. För jag vill må bra, men mest av allt vill jag ha barn.
Igår var första gången på länge jag orkade göra något här hemma mer än sitta vid tv. Jag har länge vilat göra om i våra garderober och igår gjorde jag det. Det tog ett par timmar och killen har mängder av kläder att sortera som ligger i vardagsrummet. Men de blev bra i alla fall. Det kändes skönt att ha gjort något annat än bara se tv. Tror jag ska börja läsa en bok lite senare i kväll så att jag gör något ja inte gjort på ett tag. Jag vill må bra och små steg är bättre än inga steg.
Jag vet att jag är deprimerad, och jag har förstått att många som är i denna situationen med banlöshet börjar på antidepressiv medicin. Det är inte så konstigt för det är hemskt att behöva gå igenom. Men jag vill verkligen inte gå på tabletter och sånt. Jag vill verkligen inte det, jag har bestämt mig för att klara mig utan det. Kan inte säga hur det blir i framtiden, men jag hoppas verkligen att jag klarar mig från att behöva ta det. Det är inte de att jag tycker det är fel, utan jag har tagit så mycket huvudvärkstabletter och vitamintabletter och saker att jag inte vill ta mer än nödvändigt. Är trött på mediciner, och jag tar sprutor för att kunna få barn med mera och det räcker för mig just nu.
Som jag började med är inte livet lätt, men jag hoppas att den en dag blir lättare.

Julledig och ösregn!

Idag kl 14:00 "flyttade" jag ut från jobb! (ser ut som man flyttar när man tar med alla kläder och saker hem.) Men nu är jag julledig!! Underbara efterlängtade julledighet!!!!!!!!!!!!!

Tänker inte göra ett enda dugg här hemma mer än vad jag måste och i morgon ska jag sova hur länge jag vill (så vaknar säkert kl 8...) och sen ska jag bara göra vad jag känner för.

Precis när jag skulle börja skriva inlägget så började det ösregna. Det verkligen slog mot rutorna som om det var hagel. Tycker inte riktigt att det passar med regn nu... hade varit bättre med snö, utan halka så klart! Men annars är det mysigt!
Blev väldigt trött nu när jag skriver och mina ögon går i kors! Men ska inte sova än, måste äta något och jag är totalt ointresserad av mat... men får väl göra mat ändå..

Stressad

Att jag mår dåligt blir mer och mer påtaglit. Idag har jag varit hrlt slut, känt mig stressad hela dagen fast det har varit extremt lugnt nästan hela tiden på jobb. Slutade tidigt och kände hur trött ja var psykiskt. Så la mig på soffan, i vanliga fall hör jag inte klockan här hemma (möjligen om jag har mega huvudvärk) men idag så var den bara störig. Den tickade och tickade. Slutade med att ja la 1h och 15 min soffan och halvsov/tänkte. Men att jag störde mig på klockan var för mig ett stort tecken på hur dåligt jag mår egentligen. Pratat med killen lite igår och i söndags och även om han finns här för mig, så kan han inte ge mig de svararen och trösten ja behöver. De är inte hans fel men skulle behöva prata mer och få fler svar eller återkoppling från den ja pratar med. Vet att det finns folk att prata med och funderar på att ta kontakt med någon. Men jag skulle behöva mer av killen när vi pratar eftersom det är med han jag går igenom detta med och inte någon annan. Men sen förstår ja att det är svårt för han att diskutera som jag vill eftersom han bearbetar på ett annat sätt.
Men just nu vill jag bara lägga mig ner och gråta och sova och stanna kvar i sängen.
Pratade med kollegan om hur jag mår idag, hon har gått igenom de vi går igenom och förstår hur ja känner. Känns bra att ha henne att prata med också. 
Har även fått vårens schema idag och det ser hemskt ut... Har nog fått bland det sämsta schemat av alla. Har två väldigt sena dagar i veckan medan alla utom en annan (tror ja de är, inte kollat allas än) som också har två sena dagar, har bara en sen dag. Visst sen har vi rullande schema på fredagar och de är inte lika sena. Men känns väldigt tungt med de andra dagarna. Vet inte om ja ska klaga eller bara skita i de.... kanske är bra om ja börjar 9:00 två dagar i veckan eftersom ultraljuden görs på förmiddagen och de då är lättare att komma in senare än när man börjar 7:00. Ska räkna timmarna sen någon gång och sen får vi se helt enkel hur jag gör...

Livet och framtiden

Ska upp 04:45 men mår bara dåligt... Vill se fram i mot jul men känner bara en sån stress för allt som ska göras under juldagarna. Saker som jag i vanliga fall ser fram i mot. Jag tänker på nästa år och allt som jag vill och inte vill. Ska jag söka in till höstens termin eller stressa vidare på jobb? Vilket är bäst? Nu och i framtiden ? Kommer jag bli gravid nästa år? Om jag blir gravid vad händer då om jag ska plugga? Om jag inte blir det, hur ska vi få pengar till nya ivf? Om jag pluggar kan vi omöjligt betala ivf.... Ska jag börja träna nästa år och försöka må bättre? Skippa läsk med mera? Kommer jag orka med det? Vad ska jag träna så fall? Hemma eller på plats? Jag mår inte bra och just nu vill jag bara gråta.... Räknar ner dagarna till helgen då ja ska sova hur länge ja vill och ligga kvar i sägen om jag vill de... Just nu känns det som om ja tvingar mig upp i mot vind... Allt ja vill är att ligga kvar och få må skit... Men ligger ja kvar får jag huvudvärk...

Jag vill bara få må bra... Få vårt barn och få vara lyckliga... Men de är visst för mycket begärt....

Sverges hjältar

Ute blåser det storm! Här inne sitter ja och gråter till svergies hjältar! Tack gode gud för dessa hjältar! ❤

Inte okej!

Det är inte okej att man kommer hem för andra dagen i rad och det är 18 grader inne!!!!! Fryser ju häcken av mig!!!!!

Uppdatering

Varit för trött och slut när jag kommit hem från jobbet för att orka känna något... Pratade med min mamma i tele i säkert 2½ timme igår om allt och inget. Och det var skönt att prata av sig lite. Hon sa ett par saker som jag är väldigt medveten om. Ett var att jag nog är deprimerad... och det vet jag att jag är, bara tanken på att laga mat gör mig totalt slut i hjärnkontort. Fylla disken eller städa undan är bara störiga saker som jag vet ja måste ta hand om någon gång. Lättare att sitta framför tv för då slipper jag tänka... En annan sak hon sa är att jag döljer hur jag mår väldigt bra för omgivningen. Detta är något jag alltid varit bra på och hon sa att om jag inte skrivet här i bloggen hade de aldrig fått veta hur jag egentligen mår, och det stämmer nog. För jag vill inte vara alla andras problem men jag känner att jag blir det desto mer jag berättar, jag blir "jobbig" helt enkelt. De blickar som folk lätt ger (inte otrevliga blickar då!) som säger "ja vet inte vad jag ska säga, så ler i stället snett och sorgset åt dig". Förstår att folk är rädda för att såra mig. Men jag lovar att jag säger till när jag tycker det blir för jobbigt och att de som sägs sårar. Mamma sa även att jag inte behöver hålla upp denna försaden för dem och de håller jag nog med om. Men som jag sa så känns det mer som om jag är jobbig som sitter och gråter och tycker världen är värdelös mot en. Men de var skönt att ventilera i alla fall! Tack mamma<3

I veckan har allt gått i 300 på jobb, men det är väl så de är innan jul. Idag hade vi lucia firande och då fick vi en lådda av föräldrarna full med ost, knäckebröd, marmelad och annat smått och gott. Tyvärr är det enda ja kan äta i från lådan teet och marmeladen. Men de var tanken som räknas och jag tyckte det var väldigt trevligt!

Sen har jag tagit i kontakt med en IVF grupp som träffas en gång i månaden. Där pratar de (om jag har förstått det rätt) om IVF och deras historier. Nu ska de ses på söndag och då ska vi ha gäster. De ska visserligen ses tidigare på dagen, men jag känner att det blir för mycket att först vara där och sen ha gäster här. Så som jag mår just nu så fixar jag inte det. Men jag hoppas att jag kan gå på nästa det hade varit trevligt!

Här hemma har vi kollat runt på någon form av boxnings ställ som man inte behöver hänga upp i taket så att jag hade haft något att få ur mig min frustation i kroppen på. Men vi får se, de är dyra och klumpiga.

För ett tag sen sökte jag in till tre kurser på högskolan alla på distans. Jag fick svar igår och jag har kommit in på alla. Egentligen vill jag läsa 2 av kurserna väldigt mycket. Men eftersom det kommer bli en del sprutor och sånt till våren så känner jag att det blir förmycket. Jag är rädd att om jag börjar så kommer det bli förmycket för mig och jag kommer rakt upp och ner kollapsa. Känns inte som en bra ide att utsätta sig för. Jag har ju redan så mycket annat i huvudet ändå..

Men nu ska jag försöka slå in lite julklappar...

En helg i frustration

Denna helgen är ingen bra helg. Är ledsen, trött och ingen lust till något. Kan inte komma på en ända sak att se fram i mot... Igår skulle jag på 12 års kalas och hela dagen tänkte jag på om jag skulle klara av att hålla tårarna tillbaka. Hela släkten (den delen) vet att jag har fått missfall, tror jag i alla fall. Men alla vet vad vi går i genom. Sen är ju min syster gravid och har ca 8 veckor kvar tror ja det var. och min kusin är gravid och hon ska ha i mars. Så jag visste att det skulle bli massa bebis prat. Som jag sagt innan så tycker ja det är självklart att de ska få prata om det och de ska få njuta av det underbara som de går igenom. Jag höll tillbaka tårarna hela kvällen och hade de bara tårar i ögonen några få gånger. Min syster, snäll som hon är, bad om ursäkt för att de pratar så mycket om barn. Men hur ledsen jag än blir och hur många tårar jag än fäller, så vill jag att de ska kunna prata om det, även om jag är närvarande. För jag önskar de all lycka med sina graviditeter och jag vill att de ska njuta och prata om de så mycket de kan. För jag önskar ingen denna sorg och smärta som jag går igenom. Jag är glad för deras skulle och jag vet att de kommer bli underbara föräldrar. <3

Hela helgen har jag vetat det men valt att förtränga de men i bilen hem kunde jag inte längre. Jag har inte en enda sak att se fram i mot... Min syster är gravid, min kusin är gravid, min bror längtar tills han slutar skolan, min andra bror njuter av livet som student, min andra syster har precis nästan flyttat ihop med sin kille och de är nu i helgen klara med sitt nya kök, en av mina vänner planerar bröllop, min förra detta vän är gravid, två av mina förre detta vänner har köpt hus/ bygger hus. Kan komma med massa massa fler som har något att se fram i mot. Men vad har jag? Barn? Vet jag inte ens om vi kommer få barn, bröllop har jag givit upp om, hus kommer vi inte kunna köpa på flera år och massa mer. Så vad har jag att se fram i mot? Fler sprutor? Fler tårar? Vad har jag att se fram i mot? Då menar jag inte jobbet, eller julafton utan större saker, såna som sprider lycka för ens framtid. Jag kan inte komma på en ända jävla sak. Står och trampar på samma jävla ställe som jag har gjort så länge nu och jag kan inte göra ett ändå skit åt de! Hatar att hör att det är tur att vi är unga vi har många år på oss att få barn! JA!!!! Men när vi har försökt i ca 3 år och 8 månader! Så känns det inte som någon jävla tur!!!!  Jag orkar inte mer! Ute öser det ner och det blåser väldigt mycket och så känner jag mig inombords förutom att jag inte kan få ut all min frustration! Jag skulle vilja ha en boxningspåse eller vad det heter så jag kan slå på den och få ut all min frustration över att jag inte kan se något positivt i mitt liv längre.
För var jag alltid så glad och positiv till allt, men hur ska man kunna vara det när man inte ens kan få det man alltid önskat att man ska få, ett underbart barn? Hur ska man kunna vara positiv och bara fortsätta kämpa? För jag har inte en blekaste aning.

slut i huvudet!

Känner mig hel slut, men när jag går och lägger mig kan jag inte sova för ligger och tänker på jobb hela tiden... Känner mig stressad för allt och alla... Så klart är jag även stressad och ledsen över att mensen inte kommit... Så nu får vi vänta till nästa år... Skit jobbigt för hade verkligen vilat påbörja det nu direkt. Men samtidigt kanske det är bra så jag slipper oroa mig hela julen om jag är gravid eller inte och att ja måste ta sprutor och massa sånt. Behöver få vara ledig och bara bearbeta allting... Samtidigt är jag besviken för jag vill verkligen detta! Jag vill så sjukt gärna ha barn att jag automatiskt stänga av mina känslor för att de inte ska bli för mycket.. Jobbar ju med barn så är helatiden omringad av det ... På jobb kör ja bara på och tänker inte på mitt privat liv, om ja inte pratar med mina kolleger om de så klart.... Men på rasten känns det...

Sen är det ju bebi bom runt om en så man blir jo påmind där med... Sen tycker man så klart att allt påminner om det och att alla är gravid som man ser... och över allt finns affärer med barnsaker och allt sånt där.... Dessutom blir det ytterligare en jul utan barn... och ja ska vara ärlig, det känns inte som de blir något barn till nästa jul heller... jag hoppas så klart! Men det känns inte så...

Jag läser två bloggar som också går ingen IVF och den här envisa kampen, och en av de verkar gå på IVF-träffar med andra som har samma problem. Så funderar på om man ska kika runt och se om de finns något sånt i närheten av där vi bor så att man kan prata med andra som går igenom samma sak.
Tips och idéer någon?

Men nu ska jag äta något litet och sen sova...

My love <3

2:dec

Tröttheten söker mig, men ska föröka skriva ändå!

Som sagt är där ingen mens i sikte så de blir väl Januari eller Februari vi får börja... Funderar på att ringa läkarna och fråga om de kan kolla fall allt verkligen har "kommit ut". Känns så fel at säga så om ens barn... Men det är så att det i mellan åt gör ont i höger äggstock och även ibland i vänster. Jag är van att de känns och sticks och har sig, men detta är en annan känsla. Det brukar inte kännas så här, de gör inte ont så jag måste ta det lugnt eller sätta mig. Men de känns konstigt... Får se hur ja gör....

Känner ibland att jag är en mästare på att skärma av mig från "mig själv" på jobbet. Fick hålla småsyskon till våra barn på jobbet en liten stund idag. Kunde ganska snabbt känna hur jag avskärmade mig och inte våga tänka förmycket. Även om det fanns med hela tiden att jag kanske aldrig får en så vacker skapelse och att jag precis har förlorat en... Så tillät jag inte mig att känna för mycket, för jag tror ni alla förstår att jag hade börjat stört böla då... Men det känns i hjärtat att ovisheten om framtiden är stort....

Från det ena till det andra, så blir jag förlängd på jobb till den 30/6-15. Så om jag har förstått det rätt så kommer jag bli "lasad" i kommunen. Vilket betyder att jag sen har fast jobb! De känns i alla fall bra nu när vi försöker få barn.. Det verkar som jag får vara kvar på den avdelningen som jag har varit på nu. Det ändå jag kan komma på som jag absolut inte ser fram i mot är stressen som snurrar runder där. Men jag biter ihop och hoppas på det bästa....

Tillbaka på jobb

Känns okej att vara tillbaka även om de är jobbigt i mellan åt. Nu på rasten är nästan värst för då får jag möjligheten att tänka... De är jobbigt och känns svårt... Men alla är som tur snälla och förstående..  Hade hoppats få min mens idag för då hade vi hunnit börja innan jul... Men den verkar inte vara intresserad att komma...

Längtar till de är dags att gå och lägga mig. Känner mig väldigt slut... Men tänker så posetivt de går. Är ju trorts allt bara tre veckor kvar till julledigheten! Om mitt blir beviljat så klart.....

Får väl ringa chefen.... Ska ju ändå få veta om ja får stanna...

Men nu måste ja fortsätta jobba...

Söndag....

Idag är ingen bra dag... känner mig väldigt deppig och nerstämd... i fredags och i går var killen hemma så då kunde vi prata om annat som jul och sånt. Men idag är han hos sin mormor en runda. Men redan när ja vakande kände jag mig ner stämd. Allt känns bara så mycket... för mycket! Känner att jag behöver gråta men tårarna har fastnat i ögonen...

Just nu när jag skriver sitter jag i rummet som just nu är allt och lite till rummet.. Detta rummet var bestämt innan vi flyttade in att de skulle bli vårt barn rum... Nu när jag hade sätt pluset på stickan var det första gången som ja vågade föreställa mig hur rummet skulle kunna se ut om 9 månader..... Fullt med bebis saker... nu kan ja bara se samma trista rum framför mig....

I fredags hämtade vi ut de nya sprutorna. Jag gillar de inte alls! Har fått Menopur som man tydligen ska blanda själv och själv fylla spruta med!! Gillar det inte alls! Jag gillade Gonal F som bara var att vrida upp och sticka in och sen var de klart. Nu ska de blandas och fyllas och ha sig... Mådde redan dåligt när vi hämtade sprutorna och tyckte de var lite jobbigt och sen fick ja se detta.... fick halvt panik! Men de har lagt sig nu... vi ska kolla igenom hur man ska göra i kväll och känner vi att vi inte lyckas så får vi ringa och be om en tid så att de kan vissa hur man ska göra. Verkar ändå inte som vi får börja innan jul.....

Fick ett sms av min mamma i morse att min mormor hade ringt henne och sagt att de skulle prata om barnlöshet, ivf och missfall på tv4 9:15. Så jag for upp (nästan... la och halv sov) och startade teven. De var ganska intressant men skulle vilja att de ägnar lite mer än 10 min åt detta. Men bättre än inget i alla fall. De han som satt där sa stämmer bra in på hur jag känner och hur jag har förstått det som min kille känner. Tyckte de var värt att se! Tack mamma och mormor för att ni sa till! Hade missat de annars! <3

Men för att skriva om något annat... Om ni har följt mina tidigare inlägg så vet ni att jag har en himla massa problem med elektronik och mobiler allra mest! Bytte mobil för någon vecka sen till en vi fick med när vi gick över Telenor (ska byta i från de så fort vår bindningstid går ut om ca 2 år.....). När killen använde den för att hans var på lagning så fungera den bra... Nu när ja  använder den så är den seg, reagerar inte när jag skriver i medelande så vissa bokstäver försvinner om jag skriver för fort, den stänger ner tex aftonbladet när jag läser de och massa annat skit! Så i fredags när vi skulle handla så såg vi att elgiganten hade black friday, så vi svängde in och jag fick köpt en mobil! Än fungerar den galant och jag är väldigt nöjd! Nu hoppas jag att det stannar så!
För övrigt har vi julstädat i fredags och jul bakat igår. Det blev lussekatter, papparkakor med glasyr, knäck, ischoklad och chokladpuffar. Sen fick vi även upp julstjärnorna. Så i kväll ska vi sätta upp julsakerna som ligger i hela vardagsrummet!
Jag ska även snart någon gång om en stund baka bröd... Min mage är väldigt irriterad av att jag har ätit så mycket köpebröd. Vet inte riktigt varför men min mage är inte alls glad för det.

Men nu ska jag fortsätta att deppa och försöka hitta någon energi!

Glad första advent!   

You will always be in my heart<3 

Torsdag

Jag skulle behöva en film som jag kan gråta till. Någon som har ett bra förslag?

Ljuset för bebben har stått tänt hela dagen igår och idag... Allt känns så overkligt... jag hade dig, men jag förlorade dig.....

Valde att stanna hemma resten av veckan från jobb... Känns taskigt till mina kolleger men känner att man går på i 190 hela tiden och inte stannar upp och sörjer och tar in allt som hänt. Känner att man måste de också, man måste få vara och bara må dåligt utan massa krav. Annars stannar man inte upp förens väggen är där... och då är de svårare att komma tillbaka....
Under tiden ja skrev detta fick ja ett sms från min ena kollega, hon skrev att hon saknade mig. Svarade att jag saknar henne med och undrade om allt gick bra på jobb. Hennes svar?
Skit i jobb... vila och ta det lugnt... se film... ät vad du vill och mys med din kille! De är en bra arbetskamrat! Tack så mycket!<3

Killen och ja pratade igår när han kom hem från jobb... Vi är glada att vi valt att berätta för våra släktingar och närmaste vänner om vad vi går igenom. Även om de är svårt när de frågar hur de har gått och man måste förklara att vi fick missfall. Men det känns skönt att kunna vara ärlig och i stället för att gömma oss och inte prata om det så har vi ett stöd från våra nära och kära som betyder mer för oss än ja tror de förstår. Tack ska ni för allt ert stöd <3<3<3 Tror de flesta inte vågar berätta för att de skäms eller är rädda för att bli kritiserade och jag förstår dem. De är inget lätt att gå igen de som vi barnlösa måste gå igenom. Jag upplever att de finns många som inte har kunskap om det (precis som jag inte hade innan) och det är synd. Alla borde få ha kunskap om detta eftersom de kan drabba alla.  Som jag sagt innan så skäms inte jag... Vi har inte valt detta... och jag är inte rädd att berätta om det..... Men det gör det inte mindre jobbigt... Men vi har i alla fall fått en förståelse från vår omgivning som jag hoppas alla som berättar för sin omgivning får..

Kram till alla barnlösa <3

...

Jag vet knappt var ja ska börja... Var gång jag börjar se positivt på något, se framåt eller vågar tro... Så slutar de med sorg... Detta var fösta gången på väldigt länge jag vågade tro att vi ska bli föräldrar... Jag vet inte hur ja ska våga tro det igen. Om vi blir gravida på någon av de andra försöken, så kommer ja inte våga tro på det och känna glädjen av det förens jag får se min bebis.... Har tänt ett ljus här hemma för min lilla bebis... skulle ha gjort det igår men var helt slut så somnade till på soffan och sen gick vi och la oss kl 21. Egentligen vill ja ha ett ljus format som ett hjärta, men de har ja inget, så de fick bli ett som jag tycker är väldigt fint i stället... (Min mamma skicka en bild på ett hjärtljus hon tänt för vår bebis. Den var väldigt fin! Tack så jätte mycket! <3)

Killen och jag sörjer väldigt olika, jag måste gråta och få vara ledsen och försöka förstå. Medan han knappt gråter men är ledsen ändå. Vi pratade om detta igår, hur vi tar det olika. Killen har lättare för att se framåt och fråga om jag tillexempel orkar att börja nästa behandling direkt. Medan jag mer gråter hela tiden.... Han sa själv att han inte har känt vad jag har känt och därför är det inte lika svårt för han att se framåt som det är för mig, även om han är ledsen. Jag måste ge han stor beröm för allt han gjort för mig igår när jag mådde så dåligt och bara gråt. Stort tack till dig älskling för att du är den du är och att du är min<3 Att du orkar hålla modet uppe när jag känner att mitt har fallerat.<3 Älskar dig<3

Idag ringde vi våra läkare för att berätta vad de sagt till oss igår när vi var inne på sjukhuset... En ny plan för nästa försök är skriven och ska skickas hem till oss. Ny medicin är också utskriven och bara att hämta... Hade tydligen fått en nya sorts spruta denna gången. Ingen aning om vilken eftersom de var killen som pratade med dem. Men ska hämta ut de på fredag så får se då... Har ingen aning om hur ja ska räkna för att kunna gissa när min mens kommer. Så allt ja kan göra är att hoppas att den kommer nästa veckan.... För kommer den senare så får vi antagligen vänta till januari eller februari eftersom ultraljud och äggplock krockar med julledigheten.....  Så nu är vi här igen, mer väntande... Förra gången såg jag fram i mot att börja... nu kan jag inte se fram i mot jul ens... Klart jag vill testa och hoppas på en graviditet och ett barn. Men just nu mår jag bara dåligt för att vi har förlorat vårt barn vi hade i magen....
Laddade ner graviditetsappen förra torsdagen... Tog bort den igår... klarar inte av att ha den kvar.... Jag hade precis börjat tro på att jag var gravid och då togs det i från mig... Varför??? Hur är det okej??
Känns som jag kommer bli den där mostern/fastern/vännen/grannen som aldrig fick barn utan som bara lånar de andras barn när vi ses och sen lämnar tillbaka de igen med tårar i ögonen när det är dags att gå.... Hon som aldrig blev mamma.....

Ska se om jag hittar lite hopp i godiset vi köpte igår men som jag aldrig orkade äta.....

Tack för allas stöd, det betyder väldigt mycket för mig/oss!<3<3<3<3<3

Älskade barn!

Min sorg för dig är stor och även saknaden av dig<3 Vi hade börjat diskutera namn till dig, namn du aldrig får höra... Du finns i våra hjärtan och kommer alltid att göra! Kärlek till dig för alltid! <3<3<3

Många kramar från din mamma <3

Missfall....

Började blöda ganska kraftigt och någon timme senare kom det... Jag har fått missfall..... Har varit inne på sjukhuset och fått det bekräftat...
Har gråtigt så jag inte har några tårar kvar... Kan inte förstå.... VARFRÖR??????? varför kunde vi inte få behålla vårt barn???? Är det något ja har gjort? Vet att alla säger att man inte kan orsaka ett missfall själv, men man undrar ju ändå om det är ens fel..... Är det min kropp de är fel på??? bara berätta varför så jag vet varför vårt barn fick lämna oss..........

Många säger "nu vet ni att ni kan bli gravida i alla fall" eller "bara på de igen" eller "alla får missfall" eller "det vara bara första försöket ni har två till". Och ja ni har alla rätt! Men de är jobbigt att höra, även om jag vet att ni har rätt.... Men jag hoppas ni förstår att de är svårt att ta till sig allt de när man måste kämpa som en idiot för att få sitt barn.... Det är inte säkert de andra tar... vad gör vi då?? stannar som barnlösa? Försöker låna pengar så vi kan köpa fler IVF eller ställer oss i kö till adoption? Förstår att många tänker att då går det nästa gång.... Men de är svårt att tänka så... under 3½ år var detta första gången ja var gravid.... första gången..... första gången ja fick se pluset.... första gången ja fick känna förändringarna i kroppen.... första gången ja kunde hoppas på att bli mamma.... Men nu är allt det bortaget.... Bilden av "det" som kom ut, är svår att glömma..... den sitter fast på näthinnan...

Får ofta hör att missfall gör ont som fan! Men jag hade knappt ont alls.....  Det kändes lite, men ont kan jag nog inte säga att det gjorde.....

De där vita strumporna vi titta på i Ullared.... verkar inte som de blir handlade till oss....

Älskade bebis, jag hoppas att du mår bra dit du kom<3 Du är saknad och älskad <3 många kramar från din mamma! <3<3<3<3<3<3

Inga scones

Såg fram i mot sconesen men rå rörssockert man ska ha i såg inte bra ut så de blev inga scones :( besviken....

Kunde ju inte låta bli!

Ja, även idag tog ja ett test! Det är plus i nu!!! Och nu är det över 2 veckor sen jag började blöda!!!!! Så det känns jätte skönt!! Kan lugna ner sig lite och bara vänta "otåligt" till onsdag!

Har sovit väldigt dåligt i natt och vaknat massa gånger och behövt gå på toa eller bara vaknat till. Hade först svårt att somna för att jag behövde gå på toa hela tiden.... Sen är min mage väldigt arg på mig... Har haft problem med magen från och till sen jag gjorde äggplocket och sen återinsättningen. Så kan tänka mig att det är hormonerna och förändringarna i kroppen som min mage inte klarar av. Ont i magen, behöver gå på toaletten flera gånger om dagen och all denna luft som jag får upp. Än mår jag inte direkt illa, har varit lite i fredags när jag hade gått en bra bit och igår när jag inte ätit som jag borde. Men inte så jag behövde kräkas. Sen vet jag inte om de har med min förkylning att göra då jag lätt kan må illa när jag är förkyld och hostar. Men så länge bebisen mår bra så står jag ut med resten!!

Det är bara ett element i lägenheten som har blivit varmt så här är mellan 18,6 och 19.6 grader inne på morgonen eller när man kommer hem från jobb. Så nu har jag tänt ljus för att få upp värmen. Inte okej med denna kylan! Fryser ju som sattsingen, har till och med två filtar över täcket på natten.

Kom på en sak till som jag har märkt med graviditeten! Jag är mer hungrig! Väldigt sällan jag vaknar och är hungrig under natten, men de gjorde jag i natt och har varit mer hungrig än vanligt den senaste tiden. Men de kommer och går. Någon dag är ja inte så intresserad av maten medan nästa är jag väldans hungrig. Men ska baka scones sen, då jag ätit två mackor till frukost de senaste dagarna i stället för en som jag brukar. Så har ingen frukost till i morgon. Sen kan de vara gott med scones i kväll med. Länge sen jag bakade de. Inte lika goda som mammas så klart, men dessa glutenfria får duga!

Hoppas allt är bra med dig bebis<3<3<3<3

Orken?

Denna veckan har gått i 230! hela tiden. Jag har varit förkyld, det har varit möten, det har varit kvälls möten, det har varit mega huvudvärk och det har varit begravning. Igår kväll när vi gick och la oss så kände jag mig bara så fundersam. Jag hade inte hunnit ta till mig allt som hänt. Alla känslor som denna veckan har haft med sig. Så jag bestämde mig för att bara ta det lugnt hela lördagen och söndagen och bara göra vad som faller mig in. Betyder det att sova hela dagen så gör ja de. Känner mig helt slut i huvudet av allt som hänt och som jag inte hunnit få utlopp för. Igår kändes det som om veckan har gått på en tågräls utan stopp. Men nu ska jag tillåta mig att njuta av att bara göra vad jag känner för! 

Sen måste jag ju säga att det känns som en evighet till onsdag när det är ultraljud! Jag hoppas verkligen att tiden ditt går fort!!! Vill så gärna veta om bebis mår bra där inne!!!!! Men som läkaren sa att om man fått missfall så försvinner hormonerna i kroppen inom två veckor. Så det borde inte ha visat ett plus igår (eller ja text) om det var missfall vi hade fått. Även om jag känner mig lugnare så kan jag ju inte låta bli att testa mig.... så i morgon tar vi ett test till! Sen ska jag försöka att inte ta fler innan onsdag.

Men nu ska jag fortsätta att bara göra vad jag känner för!

Kramar! <3

Bebis<3<3<3<3<3<3<3

Begravning

Igår var vi på begravning... det var killens faster som gick bort av cancer i början av november.... Det var en väldigt fin begravning med mycket folk, bra musik och en bra präst. Hon hade jobbat som resurs och de hade stängt hela avdelningen/skolan kl 12 så att hennes kolleger kunde komma! Även hennes gamla elever kom! Tyckte det var väldigt fint. Tror verkligen att hon gillade det. Hon var omtyckte och väldigt stötande. Hur dålig hon än var hade hon ork att fråga hur det gick för oss. Vi önskar att vi hade hunnit berätta för henne att det verkar som det är en liten bebis i magen...
Även efteråt var det mycket folk och det bjöds på Italiens buffé. Gott och fint! Efteråt var närmaste släkten inne hos hennes man och åt enkel mat. Även om det var en sorglig dag så var det en okej stämning något jag har förstått det som hon hade önskat sig.

 Du kommer vara saknad <3

Gravid!

Än står det gravid på stickan!  Så nu hoppas vi att det finns hjärtslag på onsdag!  Glad glad glad! Blev lite oroliga först,  för gravid kom snabbt men de som indikerar hur många veckor sen befruktning hade inte ändrats utan stod kvar på 2-3 veckor.  Men läst runt nu och det är väldigt många som har fått fel veckor på den!  Så de kändes skönt!  Så nu njuter vi av detta och håller tummar och tår till onsdag!  <3<3<3

Älskade bebis! <3

...

Hoppas och ber att det är plus i morgon och att det är hjärtljud på onsdag.  Orolig att något ska vara fel.... 

En förre detta vän och klasskamrt har lagt upp nu i kväll att de väntar barn...  Tyckte det var väldigt jobbigt att se... Glad för deras skull,  men kan inte förstå varför vissa ska ha de så lätt när andra måste kämpa.... Så rädd att hjärtat inte ska slå på onsdag...  Vet inte vad jag ska ta mig till om de inte slår...  De måste slå,  bebis måste må bra!!! 

Älskade underbara bebis, snälla må bra! <3

Snabb uppdatering

Tog nytt test i morse och de blev snabbt ett plus på stickan! Testar på fredag igen och är det positivt så blir det ultraljud på onsdag nästa vecka!! Hoppas och ber att allt ska se bra ut på ultraljudet och att vi ska få höra hjärtat slå!!!<3

Fick tips av min syster på app för gravida igår. Funderat på att ladda ner innan men inte vågat eftersom allt har varit som de varit. Men igår gjorde jag det! Fick ett ca på när bebben kommer! Är osäker på om man räknar som vanligt om man gjort IVF. Min kollega som har gjort massa IVF sa att det inte räkas samma. Så får se vad de säger på onsdag. Men har i alla fall ett ca när de är dags!!! <3<3<3

Idag har varit en så där dag. Vakande med mega ont i halsen och snorig. Men det har blivet lite bättre under dagen. Men hade så sjuk ont i höger sida i huvudet när jag kom hem att jag la mig på soffan och grått några tårar. Killen var super gullig och gick och köpte en liten cola till mig och sen fixade han all maten. Huvudet är bättre nu, men känner det i nu. Så ska ta och göra mig klar för sängen nu.

Tänker på dig mitt älskade hjärta<3<3

Då var det tisdag!

Då var det tisdag som sagt... jag är förkyld och fryser non stop! Men men.... var i Ullared i lördags med killen. De är vår utflykt tillsammans något vi båda gillar att göra. Parkeringen där var full så fick parkera på extra parkeringen och gå ca 900 m till Gekås men de gjorde inget, sen fick vi vänta i 45 min i kö för att komma in. Men de gjorde inget de heller. Det ända var att jag frös hela tiden både inne och ute (hade ingen mössa med så killen var gullig och gav mig hans!) gick med jackan och sjalen på hela tiden. Men fick i alla fall köpt nya vinterkläder till jobb så slipper frysa häcken av mig där!!! Vi tog även en titt på barnkläderna som de har... Väldigt fina kläder... Ett par vita strumpor för nya födda har fastnat på min näthinna. Vill så gärna köpa de!!! Men väldigt tidigt än så klart! Samtidigt som de var underbart att kolla lite snabbt på barnkläderna och känna att nästa år så kanske vi kan köpa. Så var det jobbigt av den enkla anledningen att vi vet ju inte hur det går än....
Ska ju ta nytt test på fredag... men har lite (mycket) svårt att vänta till fredag, så testade igår kväll med! Efter 40 sekunder var där ett fint plus på stickan!! Så än finns det en chans att vi blir föräldrar nästa år! <3

Känns overkligt att det nu äntligen verkar finnas ett barn inom mig. Efter all denna tiden är det lite svårt att tro på! Skulle så gärna vilja veta vilken vecka jag är i. Hur räknar man? Är det ifrån mensens första dag eller är det från ägglossningen? Vad gäller när man har gjort IVF? massa frågor men inga svar... Om allt ser bra ut nästa onsdag på ultraljudet så ska jag fråga hur man räknar!
Alla graviditeter är olika säger de och vissa känner mycket tidigt förändringar och vissa inget alls. Detta är vad jag känner just nu dessa dagar i alla fall. Jag är väldigt trött, sticker i brösten då och då, gör ont i nederdelen från och till, och på baksidan typ vid höfterna och in mott ryggraden från och till. Sen är jag även "hårdare" på magen. Känner man på den så är den "fastare" än innan. Svårt att förklara! Även finnar har jag fått massa fler av!! Visst äter jag en hel del choklad... men de är inte den! Just de ja! Har även fått näsblod ett par gånger, men kan inte avgöra om de är för att det är kallt ute och jag är förkyld eller inte.


Ska ta ett nytt test i morgon och jag hoppas att det ger samma underbara resultat som de igår gjorde! Sen hoppas jag även jag mår bättre i morgon för de känns inte bra att jobba och må lite så där...


Men nu får ja nog ta och göra mat...

Kram älskade bebis! <3

Plus!

I morse var det dags att ta ett nytt test! Och efter ca 30-60 sekunder stod det fint gravid på skärmen!!!! Väldigt väldigt glad!!! Jag är fortfarande gravid!!!!!!! Lyckan att känna att det faktiskt kan bli en bebis nästa år är stor!!

Fick ringt läkarna och lämnat in resultatet och hon sa då att hormonerna kan vara kvar i kroppen upp till två veckor efter missfall, men då brukar resultatet inte vara så tydligt (nu efter en vecka då alltså). Efter som hormonerna i kroppen borde gå ner. Så det verkar som ja är gravid!!!!!! Fick tid till ultraljud den 26/11! Längtar enormt mycket dit!!! vill veta så att min bebis mår bra! Vet att jag inte kan se så mycket efter som jag inte är så långt gånget, men jag kan i alla fall få veta att det inte var eller var ett missfall. Jag kommer få veta om min bebis lever! Skulle ta ett nytt test även nästa fredag för att kolla så att resultatet inte har ändrats! Och det får det inte ha gjort!!!

Hoppas och ber att min(vår) bebis mår bra där inne i magen och att han/hon känner min lycka! Älskade barn! <3

Hoppas!

Tog ett test i morse med.. . Har svårt att låta bli.. . Och än var det ett plus!! !!!! Vet att de är de vi tar i morgon som vi ska lämna till läkarna, men hoppat finns i nu i alla fall.  Håller tummar och tår!!! Rädd för att anstränga mig för mycket idag eftersom jag får ont/ låser sig när ja står upp och böjer mig och allt de ja skrev igår.  Men varit väldigt glad idag och de sa vikarien som var med mig i morse.  Att jag var så morgon pig ! Skulle sätt mig när ja släpade upp mig ur sängen. ...

Men tummar och tår hålls så hoppas vi på det bästa i morgon! !!

Kram <3

Tusen saker

Har tusen saker att skriva men jag orkar inte.... Trött som satsingen! Varit en frustrerande dag på jobb men ändå har jag energin att så fixa här hemma. Vet inte hur egentligen för är trött så jag hade kunnat somna sittandes! Orolig under dagen att jag skulle börja blöda igen eftersom det stuckits och huggits (svårt att förklara känslan) i äggstockarna/magen idag. Precis som det låser sig, blir värre när jag står för länge eller böjer mig mycket. Tillexempel när man går ner på knä för att prata med barnen. Hoppas och ber att det bara är som kroppen rättar till sig för bebisen. Som jag verkligen hoppas är kvar i magen! Inte tagit något test idag, men kommer ta ett i morgon bitti och sen så klart det slutgiltiga på fredag! Vill ha fredag nu!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!

Måste berätta en gullig sak, här om dagen hade killens kusin barn (2år och 4 månader) ringt han och frågat om vi ville baka pepparkakor med henne! Jag tyckte det var jätte sött!   

Nu ska jag gå och äta den där mackan jag funderat på ett!
Usch radion ändra precis volym i köket....men ingen är i köket.... först blev det väldans högt och sedan väldigt lågt.... jag gillar INTE detta!!!!!!!!

Oro

Vet att man inte ska testa förens på fredag men att se pluset på stickan lugnar en... Men köpte apotekets egna och tog nu på kvällen och fick inget plus.... Blev jätte orolig så hämtade samma som jag tog igår och testade de med. Ett plus syntes efter bara ett par sekunder... Andades ut lite... Men så himma jobbigt...... Så orolig att det inte ska visa plus på fredag...  orolig att ja förlorat min bebis....

Måndag

Det har varit en tuff helg och det har vari tufft att jobba idag. Jag kunde inte låta bli att ta sista graviditetsstickan som la här hemma... Den visade positivt och ett fint plus syntes i rutan. Nu vet jag att de ger ett plus även om jag har fått missfall.... men det kändes ändå skönt att testa och om inte annat så för att se att de gav ett resultat. De är plus i nu och de kändes ändå skönt... Är väldigt rädd att de på fredag inte ger något plus.... eller att de ger ett plus och sen när ja kommer till ultraljudet så är där inget.... usch detta är så jobbigt.... vill ha fredag nu!!!!!!

Men igår firade vi farsdag! Så grattis på farsdag äskade pappa!!!<3<3<3
Det var trevligt men ändå jobbigt, eftersom syrran har bebis mage och kusinen har bebis mage och ja har ingen bebis mage.... Jobbigt att höra deras samtal om barn och barnsaker, ett samtal ja trodde jag skulle ha haft nu de senaste åren..... Sen självklart så ska de få prata om de! De är deras lycka och självklart ska de få prata om det och njuta av sina gravditeter! Det vill jag att de gör! Har varnat att ja kan bli ledsen och behöva gå ifrån men de är inte deras fel. Utan de blir bara förmycket för mig. Är väldigt glad för att de slipper allt jag/vi går igenom för jag önskar ingen denna kamp och förtvivlan.

Jag fick en present av mina två systrar igår, tyckte de var jätte fint! Fick en bok som jag kan skriva av mig i, även om jag har bloggen så skriver jag inte allt här. Då hade nog ingen läst den, om de bara stod hur piss dåligt ja mår hela tiden! Men man behöver ju få utlopp för de andra känslorna med. Så jag blev jätte glad! Tack så jätte mycket mina systrar! Betyder mycket för mig ska ni veta! <3<3<3 

Igår gick ja och la mig vid 22:30 men behövde kissa var femte minut så somnade vi 02:00 (slumrade till lite lätt mellan 01:10 och 02:00 ungefär.) Men inte bara att ja var kissig helatiden utan när jag väl kände att jag kunde somna så rinner näsan och jag tänker, men va fan ja snöt mig för en stund sen! Men jag hade fått näsblod och det bara rann... Som tur var tog det ganska fort slut. Men de hjälpte ju inte mig direkt att somna.... Suck......

Men nu ska jag och min huvudvärk ta en cola och en bit (massa bitar) choklad innan jag tar hand om disken.....


Många oroliga kramar ifrån mig! <3

Älskade barn

Medan jag skriver detta brev till dig rinner tårarna ner för min kind. I 3½ år har jag väntat på ett plus på stickan, men inte förens igår fick jag se den underbara texten där det stod Gravid. Med hjälp av IVF blev jag äntligen gravid med dig. Mitt älskade barn. Tyvärr verkar det inte som om du kunde stanna. Jag vet inte om du är kvar inom mig eller om du har kommit ut, från djupet av mitt hjärta hoppas jag att du är kvar och att du kommer ut om ca 9 månader som en frisk och kry bebis. Men mitt sunda förnuft säger att du inte finns kvar, ändå kan jag inte låta bli att hoppas att du är kvar inom mig. Att jag ska få se dig växa upp, lära dig gå och krypa, börja förskolan och skolan, bli kär och få egna barn och allt annat man får uppleva med sina barn. Jag hoppades få kunna ge dig nallen som står här hemma och väntar på dig, jag hoppades få köpa små kläder till dig, vagn, barnstol och allt där till. Jag hoppades att du skulle komma till oss och jag hoppas i nu att du finns kvar.

Jag älskar dig! Kram mamma

Varför?

Varför kan vi inte få behålla barnet????????? Jag blöder väldigt mycket och i mellan åt gör det väldans ont och i nästa gör det bara lite ont.... Efter 3½ år blir vi äntligen gravida med hjälp av IVF och då verkar det som om jag får missfall.... vad har vi gjort för att förtjäna detta??????? Vad i helvete har vi gjort för att bli straffade på detta sättet????????
Varför kunde jag inte bara få vara gravid? Få ett friskt och kärleksfullt barn och se det växa upp?? Varför?? varför????????????????????????????????????????????????????????????????????????????

Graviditetstest....

Igår kändes det som jag skulle få min mens hela dagen, så när ja kom hem bestämde killen och ja att vi skulle testa på kvällen för att se om de gav något utslag. Jo då, ett svagt plus visade det! Jag fick åter igen upp hoppet som lämnat mig under dagen. Men när vi skulle gå och lägga oss fick ja mer och mer ont i magen och ca 23:30 kom min mens..... Hemska jävla fanskap!!!!
Testade ändå i morse eftersom jag var tvungen att meddela Läkarna vad resultatet var, och resultatet var GRAVID!!!!!!! En blandning av glädje och sorg spred sig i kroppen och en miljon frågor. Är vi gravida? Har jag fått missfall? Varför blöder jag? Vad ska vi göra nu? och massa fler frågor. Vi ringde våra läkare men där var stängt... Men hade lämnat mitt resultat på telefon svararen på det nummer vi skulle lämna beskedet på..... Sa även att jag fått min mens under natten... De ringer inte upp därifrån men eftersom jag hade sagt att jag blödde så ringde hon upp. (Det tackade jag för!!) Antingen har jag fått missfall..... eller så har jag bara fått en blödningen och är fortfarande gravid.... men det enda jag kan göra är att vänta till nästa fredag och ta ett nytt graviditetstest då.. För de kan inte se något även om jag gör ett ultraljud idag... Så vi måste vänta till nästa vecka för att få veta om här är en bebis inne.... Hatar bokstavligen den här jävla väntan.....
Så nu sitter jag här hemma med menssmärta och mens och har ingen aning om jag är gravid eller inte.... Smärta är inte riktigt lika stark som den brukar för jag brukar behöva ta 2 Alvedon var 4 timme för att klara av dagen, de två första dagarna av min mens, men har inte behövt ta någon idag. Har ont och ganska mycket i mellan åt men klarar mig från att ta Alvedon än så länge....
Vet inte vad jag ska ta mig till.... Känner att hela jag har låst mig, kan knappt känna något och jag kan inte gråta som jag behöver.... vet inte vad jag ska ta mig till.....

Snälla gode gud låt vår bebis vara kvar i magen och vara frisk och komma ut om ca 9 månader när det är dags (och må bra då så kart!)!!! Snälla låt oss inte gå igenom detta med! Låt oss få vår underbara bebis!!<3<3<3


Älskade barn <3<3<3

en helg i sorg...

Helgen som började så bra slutade i stor sorg.  Killen var ledig i lördags och vi gav oss ut på en liten shopping runda då vi skulle handla lite saker. Sen skulle vi iväg på halloween fest hos mina föräldrar. Jag var väldigt sminkad för att se läskig ut. Vi hämtade även upp min ena syster på vägen. Men där i bilen fick vi samtalet som man önskar att ingen får. Killens faster som har/hade cancer har blivit inlagd och skulle vi säga hej då så behövde vi komma nu. Så vi lämnad min syster hos mina föräldrar och vände bilen mot sjukhuset. Det tar en stund och köra och hela vägen satt vi tysta och tänkte för oss själva "låt oss få komma fram i tid". Vi hann fram och vi fick sagt hej då. Det var tufft och jobbigt men vi var väldigt tacksamma att vi fick säga hej då. Det var inte lätt att gå där i från och veta att vi aldrig skulle ses mer. Hon kunde inte titta riktigt men hon var med och hörde vad vi sa och svarade med de ord hon orkade. Hon skojade även och hade sin personlighet kvar fast hon visste att det var nära... Med tårar i ögonen tog vi oss där i från och hem till killens föräldrar. Där pratade vi och åt lite och sen körde vi till halloween festen. Låter nog väldigt konstigt i era öron att vi körde till en fest efter något sånt här. Jag förstår er, men när man inne i det är de väldigt svårt att acceptera vad som händer och jag skyddar mig genom att skärma av och tillåter mig inte att känna så mycket. Så vi åkte till fest där de hade fått veta vad som hänt så klart. Alla var beklagande och snälla. Sen kommer nästa sak... min kusin är gravid.... magen var ganska stor och hon är sex veckor efter min syster i graviditeten om jag förstod det rätt. Misstolka mig inte nu, jag är jätte glad för mig kusin och för min syster så klarat så tolka inte min text på något annat sätt! Men när hon berättade så kände jag hur min värld föll ihop. Jag skärmade ytterligare en gång av mig och var bara glad. Sov väldigt dåligt natten till söndag och vi bara väntade på samtalet om att fastern hade gått bort... Lite över 13 kom det... Vid lite över 13 hade hon somnat in... Ska berätta att hon var en väldigt snäll person och hur sjuk hon än har varit så har hon undrat hur det har gått för oss i vår kamp. När vi va hos henne på sjukhuset berättade vi att vi får svaret på fredag och då berättade/visade hon att hon höll tummarna för oss. Blev väldigt rörd av det. Där la hon allvarligt sjuk men önskade ändå oss lycka! Vi hade hoppats på att vi skulle hinna berätta resultatet för henne, men tyvärr får vi inte den möjligheten.... På kvällen sen mötes alla hemma hos killens föräldrar (hans föräldrar och fastern bodde bredvid varandra) för att prata och trösta varnadra... Det var glada minnen om henne och många tårar. Men som hennes man sa "det är bara hon som kan ordna en fest på en söndag! och det är precis så här hon skulle vilja att vi hade det." Jag håller med... fast det har gått väldigt fort på slutet så har hon hela tiden tagit vara på livet och njutit. Hon var alltid positiv! Jag har känt henne i sex år och kände henne nästa lika bra som killens föräldrar då man oftast träffade de tillsammans. Kom man ner så var nästan alltid de med och om det inte var med brukade de komma in om och säga hej. Hon livade alltid upp stämningen och hon kommer vara väldigt saknad.
Sen när vi kom hem så ringde ja min mamma och jag kände hur hela min värld rasade. Allt jag byggt upp inom mig under helgen bara föll ner. Om du har en bägare och den är fylld upp till kanten så brukar man ju säga att den rinner över om något inträffar. Allt detta blev bara förmycket för mig så det kände mer som någon hällde en kanna över min bägare. Jag kan hantera en sak i taget, men jag mådde redan dåligt och att hon då blir jätte sjuk och går bort och att min kusin är gravid, nä de blev bara för mycket för mig. Jag känner att jag inte orkar med, det är för mycket just nu jag klarar inte av det. För alla runt om mig kan jag tänka mig att de flesta tycker jag har koll på livet, men inom mig är det kaos. Det är inte lätt att vara barnlös, man har själv försökt i 3½ år men det händer inget och andra bara börjar försöka och blir gravida direkt... klart man mår dåligt även om man är glada för de. Men kan inte låta bli att undra vad som är så fel på en att vi inte kan få barn? Att gå igenom allt det här med IVF är inte så himla lätt. Sen att fastern gick bort och att kusinen var gravid... Jag bara kände hur jag gick under.... Var hemma ifrån jobb igår, körde till mina föräldrar då min kille och jag sörjer väldigt olika. Tack för att jag fick komma och bara få va!
Jag känner ärligt talat at jag inte klarar mer nu... Jag vill så gärna ha fredag så jag kan få ta graviditets testet!!!!! Vill veta svaret och jag vill från djupet av mitt hjärta att jag är gravid. Snälla låt mig få vara gravid! Låt oss få bli föräldrar!!!<3<3<3<3 Är det negativt vet ja inte hur jag ska ro i land allt.... Skulle behöva få vara ledig en vecka eller två och bara få må dåligt och gråta ut... Men nä.... har önskat om ledighet runt julen så får ta u tjänstledighet eftersom mina semesterdagar går åt... men det är okej. Behöver verkligen få vara hemma....
Denna helgen har bara varit för mycket....

Du är saknad killens faster! Men jag hoppas att du har det bra nu och slipper lida. många kramar i från mig<3<3<3

Snälla låt oss vara gravida! <3 Älskade barn<3<3<3

Infrysning av embryo...

Igår fick vi hem brev om att det inte blev någon infrysning av embryot som fanns kvar... Jag blev väldigt ledsen och ville bara storgråta... men vi skulle åka och klippa oss så fällde två tårar och sen bet jag ihop... när vi kom hem sen kunde jag inte gråta längre.... Idag har jag varit energilös och trött och slut i ögonen. Antar att det är tårarna jag skulle ha behövt få ut...
Hade verkligen hoppats på att det skulle gå att frysa så vi i alla fall hade ett embryo fryst... men nä.... så om inte de embryot tar som är insatt så måste vi börja om med sprutor och allt igen... Även om jag har haft lindriga biverkningar så är det väldigt jobbigt att gå igenom det och jag ser inte fram i mot att göra om det....

Snälla lilla sötnos i magen min, fastna och bli vårt barn<3 Längtan efter dig är stor<3

orken...

Var på inflytningsfest igår hos en av mina bästa vänner. Väldigt trevligt och kul även om ja bara vågade dansa till en låt eftersom de gjorde ont i äggstockarna. Sen sov jag hos mina föräldrar tills idag. Var även en snabb titt hos syrran som precis har flyttat.
Men åter till rubriken... Jag har hållit skenet uppe länge nu... och nu i kväll tror jag att de bara sprack... Jag är stressad och utmatad och de gör ont i äggstockarna och jag är livrädd att något är fel. Hostade till i natt (en förkylning har även bitit sig fast!) och de gjorde så jävla ont i höger äggstock att jag trodde att den gick sönder. Men det la sig snabbt som tur va. Men alla säger till mig att tänka Positivt, inte om vi får barn utan när vi får barn.  Ta det lugnt så ska du se att de går eller så får man höra att man inte ska hoppas på förmycket, det är ju inte jätte stor chans första gången. Men ärligt talat kan ingen bara stanna upp och Lyssna på vad jag har att säga! Detta är svin jobbigt både fysiskt med alla sprutor och äggplock och saker man inte får göra. Smärta i äggstockarna och man vet inte riktigt vad man ska ta sig till. Sen även psykiskt, att gå igenom detta är inte lätt. Känslan av att inte kunna få barn är inte lätt att ha! Det tär på en dag in och dag ut. Du ser alla andra få vad du saknar och de enda du kan göra är att låta bli att tänka eller ta det för nära dig för att inte bryta ihop. Detta är fan inte lätt!! De är svårt att låta bli att stressa, jag har ett jobb att sköta samtidigt som allt det andra. Ett jobb där stressen för mig är väldigt stark just nu, samtidigt vet jag att jag inte borde stressa för de är inte bra för hela den här processen. Men hur fan ska jag kunna låta bli!?
Sluta säga till mig hur jag ska tycka tänka och känna och bara stanna upp och lyssna på mig!
På gymnasiet fick vi lära oss de tre H:na som man skulle använda när någon gick igenom ett trauma, de var Håll i, Håll om och Håll tyst! Detta är vad jag skulle behöva nu, låt mig må dåligt så jag kan få må bra, låt mig gråta och sörja att vi måste gå igenom detta. Låt mig samtidigt få vara glad och hoppas att embryot inom mig har fastnat och att vårt barn börjar utvecklas inom mig. Låt mig bara få vara allt på mitt sätt....

Kärlek

Ingen kan beskriva känslan och lyckan som bubblar inom en. Men den här vänta på att få testa kommer driva mig till vansinne! Jag vill veta nu nu nu!!! Hade ont i magen i onsdags så rullade runder på en stol på jobb. Kom in en kollega från andra avdelningen för att hjälpa oss. Väldigt snällt av dem! Väldigt mycket tack till alla på jobb som har stått ut med mina läkarbesök och stollrullande de senaste dagarna!
Sen igår så gjorde det bara ont lite då och då och även samma idag. Man blir så rädd att något ska hända och att det inte ska fästa...
Idag har varit en stressig dag och jag känner mig fortfarande stressad och då slutade jag ändå 13:40 och nu är klockan snart 18:30... Sen vet jag att de blir stressigt på måndag så känner mig väldigt stressad. försöker koppla av men jag har väldigt svårt för det. känns som jag börjar få ont i halsen med... får inte vara sjuk på måndag....... Livrädd att min stress påverkar. Vet att man inte ska stressa nu... så livrädd att de inte fäster eller fäster men inte klarar av att stanna för att jag är stressad..... snälla gode gud (ej troende) låt min bebis fästa och växa i magen tills han/hon är redo att komma ut!!! snälla snälla snälla..........


Hopp och längtan <3

Enbryo återinsatt!

Embryot är återinsatt!!!! Den här underbara känslan att vara gravid!!!!!!! Nu hoppas jag/vi från djupet av våra hjärtan att det stannar!!!!!!!! Den 7/11 ska vi göra graviditetstest för att se om det stannade! Denna känslan är helt underbar!!! <3<3<3 Jag är faktiskt gravid!!! Har haft ett leende på läpparna hela dagen!!!! Lycklig lycklig lycklig!!!!!!!!!!!!!!!!!

Kärlek på högsta nivå!!<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3

Återinsättning!

Det hade blivit två embryo av de sju äggen. Så i morgon 11:15 ska vi göra återinsättningen! Så nu håller jag tummar och tår att de två delar sig som de ska så vi kan sätta tillbaka det ena och frysa det andra!! Så om 18 dagar finns det en chans att det är ett plus på teststickan!!!!

Jag är överlycklig att det blev två embryo för de känns längre än vad vi har kommit innan. Nu ska de "bara" dela sig fint och fastna i morgon och sen stanna tills det är dags för ett litet barn att titta ut!

Jag är jätte glad, men samtidigt är jag besviken. Jag hade hoppats på att fler skulle bli embryo så att vi hade flera som kunde frysas in. Men tyvärr inte. Så om vi inte kan frysa det ena embryot så måste vi gör om hela procesen med sprutor och allt igen om det inte tar första gången. Men jag hoppas från djupet av mitt hjärta att det ta direkt i morgon så att vi kan ha vår älskade lilla bebis hos oss om ca 9 månader <3<3<3

Snälla fungera<3<3<3<3

Äggplock!

Äggplocket är nu gjort!  Vi fick ut 7 ägg!!! Jag är överlycklig! De sa att de var bra med 7 ägg! I morgon ska vi ringa och få veta hur många som blivit befruktade och när vi kan göra först insättningen!!  Glad som in i bara den!! Nu är vi på väg!!!

Ganska ont efteråt, kändes som att ha kraftig mensvärk på väg. Men just nu är de ganska lugnt, sen får vi se när all smärtlindring släpper hur de känns då. Började må illa när vi började köra hemåt. Men de går ändå. Blivit varnad av min kollega att byxor som är tajta i midjan kan göra väldigt ont några dagar efteråt
Så handlade ett par tajts liknande i lördags. Ganska glad att ja har de på mig faktiskt! 

Måste bara säga de en gång till!!! Jag är så j*vla glad!!!! 7 är även mitt lyckonummer så känns extra bra!!!! <3<3<3

Löst mysteriet

Jag tror ja har löst mysteriet om varför jag fortfarande har problem i underlivet... Jag klarar inte av latex kondomer efter som jag blir väldigt irriterande av de. Men jag kom på att de använder något skydd på den där staven som används till ultraljudet så frågade killen om han sätt vad det är och han svarade en kondom! Så antagligen har jag haft svamp och sen har jag under tiden även gjort två ultraljud.  Detta har nog blivit förmycket för mitt underliv och det är därför jag inte får rätt på det!! Sen skrev jag faktiskt att jag inte klarade av latex i underlivet så om jag har rätt och de använder latex när de gör ultraljudet så kan jag lätt säga att de är dålig still! Men jag kan bara hoppas att jag har fel och de inte använder de, fast det är den enda lösningen på problemet jag har.

Föresten har klockan  nu passerat 00 och jag ska från och med nu vara fastande. De går nog bra. Men min mage är jätte arg och bara bubblar och låter. Den känner kanske av att jag är deppig... Hoppas hoppas hoppas att allt går bra idag (klockan är över midnatt)  och vi får många ägg som blir många embryo.

Snälla snälla låt detta fungera!! Jag längtar efter dig <3

ägglossnings spruta

Sista sprutan togs igår. Vi var bortbjudna så fick ta och köra hem vid 21:30 för att kunna ta den 22:00. Några som var där visste redan om det men vi berättade för de andra med eftersom vi behövde gå så tidigt. Jag fick tårar i ögonen men lyckades att inte gråta. Vi berättade vad som händer och allt det där. Ett par berättade att de tagit bort sina preventivmedel i juni eller juli och att de nu försöker får barn. Men att de inte försöker försöker utan blir det så blir det. Jag blev väldigt ledsen av hela alltet. Jag har nästan hela tiden kunnat skärma av mig från det hela, men nu går det inte längre. Fler och fler blir med barn eller börjar försöka blir med barn. Medans vi måste få hjälp. Nu är vi mitt uppe i processen och på måndag är det äggplock. Känner mig orolig att där inte finns några ägg.. har ju hört av två läkare innan att jag inte haft ägglossning och inte kommer få min mens än. Sen har mensen kommit någon dag senare...  det är klart man blir ledsen och orolig. Detta är jobbigt och krävande och jag antar att jag igår krasade min mur lite. Känns tufft att behöva gå igenom allt detta medan andra (inte alla så klart) lyckas få barn pang bum.... Det gör en ledsen och man undrar varför man har fått detta problem, eller vad man ska kalla det.... Är orolig för måndag att det inte finns några ägg... finns det inte det eller att där inte blir några embryo så krasar hela min värld......

Ut över de orolighets momenten är jag fortfarande väldigt irriterad i underlivet och jag vet inte vad jag ska ta mig till...


Varför kan livet inte bara få flyta på ibland?.......

Andra ultraljudet!

Igår var vi på andra ultraljudet! Jag har 9 äggblåsor, hur många ägg man har vet de inte utan de får vi se när vi ska göra äggplock. De kan vara flera eller inga. Vi fick ta ytterligare två dagar med Gonal-f och Orgalutran. Sen i morgon kl 22:00 ska jag ta Ovitrelle för att starta ägglossningen. För på måndag kl 9:00 är det äntligen ÄGGPLOCK!! ska vara på sjukhuset kl 8:30 för att sätta in mediciner och sånt. Tagit ledigt både måndag och tisdag för att vara på säkra sidan. Man får inte jobba eller anstränga sig den dagen äggplocket görs. Som läkarna beskrev det så får jag bara gå mellan soffan och toaletten allt annat ska min kille fixa till mig! Man kan ha väldigt ont efter och därför har jag valt att även ta ledig på tisdagen då jag har fått höra att smärtan kan hålla i sig till dagen där på.

Det känns jätte härligt att det är på G! självklart är man orolig att de inte får ut några ägg.. eller att de får ut men att de inte blir några embryo... men jag håller tummar och tår och allt annat som går att hålla att det fungerar!

Fungerar det som de ska så kommer vi sätta in embryo under nästa vecka! Sen kommer vi få veta inom 17 dagar om jag är gravid!!!!! Tänk att nu händer det grejor!!!! Hoppas hoppas hoppas hoppas att det fungerar!!!!!!!!!!!!!!!!!!!

<3<3<3<3<3<3<3

Kort uppdatering

Blir kort uppdatering då jag inte orkar starta datorn. Till att börja med så gick ultraljudet bra. Har många små ägg som är på väg, så fick öka dosen lite grann och sen nytt ultraljud på torsdag. Äggplock blir någon dag nästa vecka förstod vi de som!  Sprutan med luft i har vi reklamerat och fick betala en ny och när jag ska ta den så ser vi att där är luft i den med...  Suck säger jag bara!! Vi försökte men fick inte ut den så får vinkla sprutan. Sen igår fick killen hjälpa mig med den sprutan som man ska dra upp lite. Sved som fan efteråt! Känns som man har ett öppet sår i magen och någon häller sprit i det. Aj aj aj.... Idag kom min ena syster och hjälpte mig att ta den. Tusen tack för hjälpen!! :) sved inte lika mycket av den idag. Men den andra lyckades jag nog sätta i / gå igenom ett blodkärl med. För de ran blod efteråt och jag har ett blåmärke. Känns som nålen är kvar när man råkar röra vid. I morgon kommer min andra syster och hjälper mig att ta sprutan. Tusen tack till dig med!!  :) glad att jag har så snälla och hjälpsamma syskon som ställer upp och tar sig hitt och hjälper mig med mina sprutor! Tack ska ni verkligen ha!<3

Förövrigt börjar de kännas mer och mer i äggstockarna nu och jag blir mer och mer öm över magen. Länktar till torsdag då vi får se hur de ser ut.

Hoppas att jag inte sätter sprutan som inte får vara i blodkärl i ett blodkärl i morgon för har bara två sprutor kvar. Och de får inte användas om de kommer blod i de. Orolig för att jag ska pricka ett blodkärl och sen stå utan spruter. Inget apoteket öppet då ju...  Ucsh hoopas de går bra!!!

Ny spruta!

Idag tog jag annan spruta med. Gillade inte alls att ta den! Man skulle tydligen dra upp lite så den inte landat i ett blodkärl. Killen fick hjälpa mig, han fick även trycka in sprutan. Fattar inte alls hur man ska lyckas ta den själv. Mådde illa som fan av den och den svider jätte mycket!

Håller tummarna för imorgon! 

Yes!

Lyckades få tag på jour telefonen och ja fick ta kräm och vaginal tabblet. Fick inte ta de tabletter man sväljer mot svamp! Hon sa man inte kan få de av spruterna men av annat. Tror ändå att spruterna har ett finger med i spelet! 
Underbara pojkvänen slängde sig i bilen för att köra och handla till mig! Tack älskling <3

Inte kul...

Tror jag har fått svamp av spruterna och de gör så jävla ont! Hittar ingen stans vad jag får lov att ta som inte påverkar sprutorna... Finns inte heller så man kan ringa och fråga eftersom de är helg. Använt den krämen jag har hemma så länge. Hoppas de inte påverkar bara!!! Men jag vet inte vad jag ska ta mig till....

4 sprutan tagen!

Då var den tagen! Har inte fått ut luftbubblan. Var på apoteket som vi köpte den på och de visste inte hur vi skulle göra. Men de lyckades bli kopplade till någon jour telefon på sjukhuset som man skulle lämna ett medelande till. Så jag fick lämna ett medelande också skulle de ringa upp innan kl 16. De har inte ringt än.... Men jag lyckades vinkla sprutan så att luftbubblan inte följde med in. Men kan säga att de kändes rätt läskigt... Nu ska jag snart i väg för att se en show med han från bewatch, David hasselhoff. De andra är redan ute och äter men jag behövde ju ta sprutan så ska möta upp de om en stund. Vågar inte stressa för mycket då de känns i magen. Började även må väldigt illa precis. Bara de går bra i kväll så jag inte får jätte ont eller kräks!!! Usch nu måste jag göra mig klar!

Nu så!

Ja, nu har spruta nr 3 börjats kännas! Stramade ordentligt och låste sig i höger äggstock för en stund sen och mensvärks känslan kommer oftare. Ja, de händer grejer i alla fall!

Funderar på att färga håret eller lägga slingor i det. Gillar min hårfärg samtiden hade det varit intressant att testa att färga det. Kan inte bestämma mig. Får se helt enkelt. Men borde verkligen klippas! Är som ett fågelbo när man försöker borsta ut det!

Suck, får väl gå och äta lite till så jag slipper vakna helt sylten i morgon!

Behandlingen är påbörjad!

I onsdag påbörjade jag behandlingen med gonal- f. Vi lyckades få ut luftbubblan och ta sprutan utan problem. Även igår gick det bra. Än är mina biverkningar hunger, lite små känslig i äggstockarna i mellan åt (lite som lätt mensvärk), illamående i mellan åt och skiftningar från varmt till kallt. Idag var där i mot på något konstigt sätt en luftbubbla i sprutan. Så tryckte ut den och kollade, men såg inte den. Sen när jag trycker in sprutan och har tryckt av så är den minsann där igen! Så nu vet jag inte vad jag ska göra!! Står i bruksanvisningen att man bara får trycka ut luft två gånger. De är fredag så i morgon är de stängt på sjukhuset, så kan inte ringa och fråga dem! ska jag ta de ändå och hoppas inget händer?? Eller vad ska jag göra?? Måste ju ta de nu när jag har på börjat behandlingen! Vet inte om vi ska åka in till apoteket vid sjukhuset där vi köpte den och fråga om de vet vad vi ska göra? Suck nu är jag väldigt orolig hur vi ska göra!!!
För att prata om symtomer så känner jag dagen spruta mer än de andra två. Känns i kroppen, i äggstockarna och i magen. Men jag vet att de kommer bli mycket mycket mer, så bara att vänja sig!

Nu ska jag fortsätta att oroa mig och må illa!

Sprutor!!

Idag har jag fått godkännande från läkarna att börja på sprutorna i morgon!!!!  Snacka om att jag är lycklig!! Äntligen är vi på väg!!! Hoppade nästa upp och ner på jobb så glad jag blev när de ringt!! Den där underbara känslan av att det äntligen är dags är nästan obeskrivlig! Sitter och ler här hemma i soffan när jag skriver detta! Väldigt härlig känsla! Tänk att om allt går som det ska så kommer ja ha ett embryo i magen inom en månad som ska fastna! 17 dagar efter insättningen av embryot får jag veta om det har fastnat och jag är gravid!!!!! <3 Kommer bli förkrossad om det inte har det, även om jag vet att det bara är 29% som blir gravida på första försöket! Men jag håller tummar och tår och allt annat som går att hålla för att detta ska gå!!!! <3<3<3<3 Glädje på hög nivå!!!!!!
Firade genom att köpa  läsk och choklad! Bestämt mig för att när jag väl börjar på sprutorna så är det dags att dra ner på godis och läsk. Får äta de jag har hemma, vilket inte är så mycket kvar, och sen så klart om jag är borta eller vi har myskväll. Men inte som nu var dag.... Får där emot vara onyttig o jag är sjuk!

Nu måste jag gå och fylla i en lapp till medarbetarsamtalet jag ska ha i morgon! ska egentligen ha det nästa vecka men då en annan är sjuk i morgon och jag inte riktigt vet när jag behöver gå från jobb nästa vecka så får jag ha det i morgon. Har aldrig haft medarbetar samtal innan. Tycker inte om att sitta och prata med chefen om mig... usch! men de går säkert bra. Om jag bara lyckas klura ut vad de menar med frågorna på pappret!

Tack till era glädjande sms idag! De värmer mitt hjärta ska ni veta! <3<3<3 

Inte som man tänkt sig...

Ibland blir det inte som man tänkt sig... Blir ingen spruta denna helgen så får hoppas på att mensen kommer i morgon så att man kan få börja på sprutorna på måndag. Sen kom jag på att jag har långdag på måndag så slutar 19.00 hade tänkt börja med sprutorna kl 19.00 men nu måste jag ställa fram den tiden... Sen på lördag ska vi se en show med killens kusiner med respektive. Tanken är att vi ska äta innan men jag kom på att jag inte kan det. För sprutan måste vara i kylen och den måste tas samma tid var dag, så får hoppa över maten och möta upp de senare. Lite tråkigt men inte så mycket att göra. Hellre sprutorna så att vi kan göra äggplocket.

Idag var jag hos syrran och hjälpte henne att måla lite, sen blev det en kort tur till föräldrarna. Fick med mig äpple och barnböcker hem. Barnböckerna är som jag ska läsa för barnen på jobb, men självklart ska de med hem igen. De ska ju vi ha till våra barn och minabarns kusiner. Konstigt de kändes att skriva mina barns kusiner. Hoppas de en dag blir verklighet och inte bara ett hopp. En dag ska jag hålla dig eller er i min famn och känna mig som den lyckligaste på jorden! <3 Längtan efter dig/er är tuff och jag försöker att ställa den till sidan. Men nu närmar det sig att börja med allt och jag hoppas denna månaden går snabbt och bra! Med ett resultat i vårt barn <3



If you ask me a question I would answer it<3

Ingen spruta än...

Eftersom mensen inte har kommit än så ser det inte ljust ut för att få börja på sprutorna i morgon. Sen ringer inte läkarna upp på söndagar så då blir det tidigast måndag. Hade gärna börjat med det under helgen så att jag hinner vänja mig och om jag får några biverkningar hade det varit skönt att vara hemma. Men nä.. de ser inte ljust ut...

Det har i alla fall varit en väldigt givande dag på jobb idag. Ger mina kolleger och mig stort beröm för de vi hann göra under den tid vi hade i arbetslaget. Vi var riktigt duktiga tycker jag! Föreläsningen vi hade sen var riktigt bra och givande. Hade förväntat mig en väldigt tråkig föreläsning men de var den inte! Han som föreläste berättade på ett kul sätt och man fick många skratt och funderingar. Jag och mina kolleger skrattade så att den ena började gråta, eftersom mycket av de han sa stämde på oss. Vi är väldigt olika och har olika egenskaper och ja tror vi alla tre ganska lätt kunde sätta in oss "facken" som vi är som personer. Jag är den ordningsamma som verkligen ser till att saker blir av och ser lösningar i stället för problem och att det inte gör någon om man inte hinner med de man tänkt sig. Min kollega sa : Tur vi har dig!
Kul med uppskattning! Sen pratade han väldigt mycket om hur man kan (aldrig rätt eller fel) arbeta i förskolan. De han beskrev gjorde mig väldigt glad faktiskt. För det är så jag vill arbeta!!!! Det var de här sättet jag lärde mig på gymnasiet att arbeta med. Vi har försökt att börja jobba med det mer denna terminen och bördan på allt som ska göras har för min del släppt en del. Men i vilket fall som helst, så arbetar man idag på många förskolor (upplever jag) så att man tar läroplanen kollar vilka mål man ska jobba med och gör upp ett tema för vad barnen ska göra. Enligt mig helt bakvänt! (var en som även sa de under förreläsningen, att hon tycker vi jobbar baklänges, glad hon sa det för jag hade inte gjort det! Inte glad för att prata i stora grupper) Jag anser att man ska jobba från nuet, se vad barnen leker och säger och jobba utifrån deras intresse. Stöd barnet i deras tänkande och funderingar, låt de i leken lära sig saker. De är trotts allt där de utveckar (enligt mig) det mesta, de bearbetar även vardagen runt om dem och det är viktigt att de får leka och göra det. Det är här vi ska se vad barnen vill och är intresserade av. Säg inte till de: Ser att ni leker mycket med dinusarier nu, så nu ska vi jobba med dinusarier! Oftast har du som pedagog redan en ide här vad barnen ska göra och vad ni ska måla rita, berätta och ta reda på för barnen. Ni har bestämt vilka mål som passar in och mycket mer. Men detta gillar inte jag. Här ska du i stället se vad gör barnen? Är det dinusarier i sig de är intresserade av eller använder de bara dom som redskap? Är dinusarierna egentligen och handlar? Lyssna på barnen låt deras idéer styra vad ni ska göra. Sen när ni har gjort allt detta och spånat vidare med barnen DÅ ska ni kolla i läroplanen vilka mål som passar till de som är gjort! Svårt att förklara vad jag menar. Självklart får man ju ha struktur och planerade saker med, men att man utgår i från barnen och deras intresse och fantasier. Låt barnen tänka OM innan ni ger de Svaret. Låt barn få vara barn! De kommer lära sig tex färgerna i leken om vi bara ger de redskapen att göra det. I stället för att säga nu ska vi lära oss färgerna, detta är blå, röd, grön med mer. Så ge de redskapen i leken! Kolla även på hela leken, de har säkerligen lärt sig färger, samspel, använt sig av matte, naturvetenskap och mycket mer. Om vi bara väljer att se barnens intresse och lek så ser vi att vi redan jobbar med det mest. Självklart måste man komplettera med andra saker som är viktiga men det mest finns om vi väljer att se det.

Nu blev det en invecklad uppsats som jag inte riktigt vet om ni förstår. Blev mycket längre än tänkt! Men de är invecklat men också så enkelt om vi väljer att bara se och lyssna och börja där. Arbeta med barnens fantasi och intresse så kopplas verkligheten in. Glöm inte att tillåta barnen att själva tänka OM vi gör så här vad händer? Tja, jag vet inte riktigt om det jag menar kom fram men hoppas ni förstår lite i alla fall ;) Jag tyckte det var en väldigt bra föreläsning i alla fall!

På vägen hem sen hade jag så ont i huvudet så jag trodde verkligen att jag skulle kräkas i bilen. Ögonen var svåra att fokusera och det värkte ner i näsan så trodde nästan jag skulle få näsblod. Tagit två Alvedon och visst är de bättre men har fortfarande väldigt ont i huvudet....


Nä nu ska ni slippa läsa mer! Trevlig fredag alla!