Är det bara jag?

Är det bara jag som tycker att det känns tabu att vara sjuk? Man ska inte prata om det och gör man det så är man konstig, utstöt och väldigt jobbig. Är det bara jag som känner så? Hur ofta hör du någon berätta att de är sjuka eller mår dåligt av något? Jag hör det nästan aldrig! Jag vet om att visa mår dåligt eller är sjuka men man får absolut inte pratas om det!
Men varför? Vi som mår dålig, är sjuka eller har allergier, är vi verkligen så jobbiga? Är det så tabu att må dåligt idag!?
Jag har INTE valt att bli gluten och jag har absolut INTE valt att ha problem att få barn! Gluten kan jag säga och måste säga när de kommer till mat. Men känslan av att vara besvärlig finns ju där ändå. Om inte när folk säker till en att man är jobbig eller man ser på deras ansiktsuttryck att man är besvärlig.
Men när det kommer till att ha problem att få barn så är det en helt annan fråga. Jag tyckte det var jätte jobbigt att berätta för min familj att vi har svårt att få barn. Inte för att jag har några problem med min familj, så fall tvärt om de finns där och stötar mig/oss genom allt! Tror inte man kan få bättre stöd från sin familj än jag har och jag tror inte många har en så underbar familj heller! <3 Kom ifrån ämnet, tillbaka till det! Det kändes jobbigt att säga det eftersom jag känner mig dålig, för att vi har svårt för att få barn. För att något är (som det ser ut än i alla fall) fel på mig. Jag kan inte få det bästa som går att önska sig! Det är fel på mig...
Det känns så fel att prata om det för man ska helst inte nämna att man har svårt att få barn. Herre gud du är ju jobbig då!
Berättade om en annan sak för några av våra vänner (de vet inget om barn) i våras. Inte en ända gång har de frågat hur jag mår. INTE en! Jag frågar alltid hur de mår och de berättar alltid när något är fel med dem och man ska alltid tycka synd om dem. Men mig frågar de inte hur det är med! Det jag berättade var också tabu och man ska hålla tyst om det för annars blir man ett problem. Jag blev ett större än jag redan var innan...
Berättade om barn för mina två närmaste vänner under sommaren. De tröstade och fanns där för mig. Vi ses inte ofta med jag vet att de alltid finns där för mig och de frågar alltid när vi ses och pratar hur det är med mig och om vi har fått veta något. De är ÄKTA vänskap!
Jag vet inte om jag skäms eller inte för att det är fel på mig, jag har ju inte själv valt det. Men jag skulle ALDRIG få för mig att berätta det för exempelvis min klass i skolan. Gud vilket samtalsämne jag hade blivet. Nä tack de står jag över! Jag skiter ärligt talat i vad de tycker, men det känns jobbigt att veta att jag är jobbigare än vad jag redan är med mina allergier med mera.
Borde man inte kunna prata öppet om sånt här? Om sjukdomar och andra saker? Livet är inte en dans på röda rosor även om internet, facebook, instagran och allt annat visar en bild av att livet är perfekt så är det inte det. Inte skriver jag ut på FB att jag inte mår bra. Enligt min FB ser det ut som jag har världens bästa liv utan några bekymmer. Vad har hänt i världen? Vi ska alla vara perfekta, se smala och vältränade ut. Vi ska gå på alla dieter som finns och samtidigt äta allt vi vill. Du ska sminka dig tills din hy är dränkt i smink och dina ögon har fått en ny glans. En docka är det bästa du kan se ut som, helt perfekt utan finnar och flammiga kinder. Glöm inte att du ska vara rik och ha en bra utbildning, dyra kläder, utlandssemester vart år gärna fler gånger om det går. Du ska bo i stan men leva på landet för att det är det bästa. Du ska lämna barnen på förskolan från morgon till kväll för du måste ju jobba heltid och gärna några timmar till för att vara bäst och nå din bästa lön och befordran. Samtidigt ska du vara hemma mer med barnen och umgås med dem och dessutom ska du gärna ha gäster hela tiden. Men glöm inte att du måste vara tillgänglig för jobbet hela dygnet, något kan ju gå fel eller hända och då måste du veta! Glöm inte heller FB, instagram och twitter eller vad allt heter, att du ska lägga upp och gilla hela tiden och inte missa något. Men du måste även ha tid över att ta det lugnt och vad du än gör stressa inte!
Och folk undrar varför fler och fler blir utbrända!? Tja, man undrar hur man ska hinna med allting.
Mitt liv är nog ganska utan för dagens samhälle. Jag är allt annat än perfekt, min hy är inte så snygg mitt hår och jag är totala ovänner. Min kropp... tja vi skippar det... Kläder, allt annat än dyra och inte det senast modet. FB med mera, jag är bara in för att vi pratar om skolan över FB. Tycker inte om att vara inne där annars. Barn har jag inga och jag vill absolut inte jobba heltid och tycker om att inte alltid ha gäster  på besök eller vara bortbjuden. Jag vill bo på landet där jag trivs och inte i storstan där man bara blir stressad. Jag lever nog inte upp till normerna men de är runt om en hela tiden och det finns ingen plats att må dåligt någonstans.
Jag önskar att man inte skulle behöva skämmas över att man har svårt att få barn eller att man har allergier. Men dagens samhälle tillåter inte det.
Desto fler jag har berättat för desto bättre har jag mått för det har varit lättare att slippa hålla allt inom sig. En förhoppning är att det någon gång ska vara okej att inte må bra och att man inte är perfekt och har drömlivet! Man ska inte behöva må dåligt för vad andra ska tycka men det är precis så vi lever idag!

Vad långt mitt inlägg blev, inte tanken! Men allt blir inte som man tänkt!

Livet!

Inget är som det ser ut. Är det inte så man brukar säga? Pratade med min mamma i tele för ett tag sen och berättade hur jag känner och mår, kan vara tydlig med att hälften av allt jag känner och hur ja egentligen mår inte står här i bloggen, hon sa till mig att jag är deprimerad... Mitt svar som var väldigt bra var: Jag vet.
Väldigt långt... Jag vet att jag är deprimerad och har vetat det ganska länge. Men det är svårt att komma upp igen och för tillfället är jag på botten. Om det fanns ord för hur jag känner och mår hade ni nog inte orkat läsa inlägget ens.
Min största dröm någonsin har alltid varit att få många barn och ha en stor familj. Jag skulle ha barn vid 20 års åldern och utan tvekan skulle jag ha barn innan jag var 22! Fyller snart 23.. inte än men snart...

Att få mattan iväg dragen under fötterna på en gör en ganska förtvivlad. Om du någon gång landar i samma sits förstår du vad jag menar.
Själv klart finns det andra saker man mår dålig över som inte står ut skrivet här men som också påverkar hur man mår. Men jag kan utan problem säga att detta med barn har tagit och tar i nu på mig väldigt hårt. I februari får vi förhoppningsvis tid för att få veta vad som är fel... ETT ÅR efter att jag bad om hjälp första gången, men lyssna på mig!? Varför de!? Skicka mig hit och dit och bry er inte om att svara ordentligt, post it lappar fungerar ju bra.. Eller inte... Tänk om jag fått hjälp när jag bad om det och om folk hade lyssnat och bryt sig då hade vi haft våra svar nu..
Konstigt man mår dåligt?

Bestämde mig här om dagen att släppa saker som har legat och gnaget väldigt länge hos mig. Tiden som gått kan jag inte få tillbaka, jag kan inte ha barn när jag är 20 för de är försenat. Det är dags att släppa det och att släppa andra önskningar och löften som inte gått igenom och som tagit hårt på en. Det är dags att gå vidare och leta efter nya hopp och drömmar. Kanske kanske kan jag sakta men säkert börja må bra igen och se något positivt igen, för just nu ser jag inte mycket av det. Men släpp de saker som inte går att göra om och sätt dig in i framtiden och skapa nya drömmar och förhoppningar. Ingen sa att livet skulle bli lätt och det är fan ta mig inte det heller!

Skolan!

Har en vecka kvar på praktiken!? Vad hände!? Tyckte jag precis började, undrar var tiden tog vägen? Tänkte när jag började att det skulle bli väldigt långa 12 veckor på praktiken. Men nu sitter jag här en vecka innan jag slutar och undrar vad som hände. Jag trivs jätte bra och vill inte sluta, hade mer än gärna haft jobb där. Trivs som fisken i vattnet! Men tyvärr på fredag är det att säga hej då och tacka för min tid där. Men fått fyra timmars jobb i december där så kommer tillbaka en kort runda i alla fall!

Vet ni vad?? Jag tar snart examen! Bara en vecka på praktiken kvar, inlämning av examensarbetet och redovisning av det och sen är jag klar!!! Examensarbetet börjar bli klart, fått det rättat i onsdags och vi vet nu vad som saknas. Ska träffa gruppen i morgon och skriva på det. Alla ska ha letat och funderat på saker till i morgon så att vi kan sammanställa det. Jag har en bok bredvid mig och de andra skulle jag ha hämta sen jag kom hem idag för att gå genom dem. Men ska först blogga klart och sen får jag väl hämta dem. Hoppas att det går bra i morgon och vi slipper tjafs! Alla vänder sig till mig då jag blivit ”ledaren” i gruppen. Jag har INTE utnämnt mig till det. Men någon måste väl vara den som styr och får de andra att följa efter och se till att de gör sin del. Sen är det ju viktigt att ha någon att hacka på och jag har blivit utnämnd till denna personen. Härligt! Eller inte... Men jobbet blir gjort och sen är vi KLARA!!!

Ladies Night!

För er som inte sätt de, ni har verkligen missat något! Det var väldigt bra och alla var jätte duktiga! Helt klart något jag vill göra om!
Innan vi åkte dit så kom mina två systrar, min mamma, min brors flickvän, min moster, mina två kusiner, min mormor och min morbrors fru hit. Så tio pers var vi här innan och hade det trevligt med en väldigt exklusiv middag! (burger king) Men i vilket fall som helst var det väldigt trevligt och jag hoppas alla hade lika trevligt som jag hade!
Vi hade väldigt bra platser och vi såg scenen suveränt bra! Men vi såg också ner till de som satt och åt och vid det ena bordet var det en kille som serverade och han bjöd verkligen på sig själv! Han var en del av showen tyckte vi! Han dansade medan han dukade av och damerna som satt vid bordet dansade med han och såg väldigt lyckliga ut! Han gjorde nog deras kväll!

Denna kvällen behövde jag! Det var trevlig sällskap med mycket skratt och det var en väldigt bra show!

Här är lite bilder!

Snabb uppdatering!

Snabb uppdatering!

Kommer skriva mer sen men hinner inte riktigt med, så det kommer i veckan, så nu blir det en snabbis version av vecka!

Van tävling på jobbet i torsdag! Fick present kort på 200 kr på espressohouse! Fick även beröm av chefen att jag är snabb i fingrarna och duktig! Alltid kul att höra! (sitter på kundservis och jobba med daterna hela tiden, fall ni undrade vad hon menade med fingrarna.)

Ladies night i fredags med Mamma, mina två systrar, min brors flickvän, min moster, mina två kusiner, min mormor och min morbrors fru. Blev en underbar kväll! Helt fantastiskt och jag hoppas vi ska dit igen! Tack Mamma för att du ville dit! Behövde detta. de var suveräna allihopa!

Idag mysdag med pojkvännen, bakat scones till frukost, bakar nu pizza och siraps limpa. Gått en lång promenad och sen blir det bingolotto! Väldigt mysig dag!

Grannen knakade på innan... de hade fått vår post så hon kom in och lämnade den. (min pojkvän och grannen heter likadant) Jag skiner upp och ser att vi fått vars ett brev från läkaren och blir jätte glad och öppnar det med förväntan!
Den var där i mot kortvarig... Brevet lödd i kortfattade mening så här: Kära par! Vi har ca tre månaders väntetid, ni kommer få tid skickad till er.

Jag bara känner hur all glädje lämnar mig.. Ungefär februari kommer vi få tid och då få veta vad som är fel och varför jag har så jävla ont... Jag ville verkligen veta innan jul... Kände hur jag bara sjönk och tårarna kom.. i februari är det ett år sen jag ringde och bad om hjälp för att jag hade ont...
Känner mig bara tom... varför ska jag aldrig få må bra? är det så mycket begärt att få veta vad som är fel...
En kort och mild beskrivning av hur jag mår och känner...


Detta var en kort beskrivning av veckan och jag hoppas jag hinner utveckla den mer! För er som inte var på ladies night, så gå ditt nästa år! Det är värt det!

Nu ska vi baka ut pizzan!

Vill!

Satt och lyssnade på en föreläsning på praktiken igår och plötsligt bara slog det mig! Detta vill jag göra!! Har tänkt och funderat på detta innan men, kom inte jätte mycket längre än så... Men jag vill verkligen detta... men vi får hur det blir... Måste bli bra på det först och hitta någon utbildning inom det... men vi får se vad tiden har att utvisa... andra saker som går förre!

Alla prover är inlämnade och lappen är skickad så nu väntar vi på att få en tid för vidare kontroll. Gud vad allt ska ta tid.. Men bara det blir bra i slutendan.. Mina förhoppningar är att få veta vad det är som är fel innan jul... Så vi får väl se om den önskan slår in!

4½ vecka till examen! 12 dagar kvar på praktiken, examensarbetet och två skolveckor! Sen är jag klar! Sen är jag arbetslös!? Det var ju inte bra!!

Ibland rinner bägaren över...
Man kastas hit och dit, man gör si och så, man gör saker för andra, man stressar och mycket mer. Men ibland blir det en droppe för mycket och då är det skönt att få ett utbrott. Även om jag känner mig ganska känslolös för tillfället och har gjort det ett bra tag...

Men vi får se, försöker att inte ge upp än! 

------------------------------------------------------------------------------

Fick hem boken Nytt bröd här om dagen. Har än så länge bara gjort ett bröd där ifrån men den är verkligen att rekommendera! Det blev väldigt gott och jag har saknat ett gott bröd! Min pojkvän blev även glad då han i vanliga fall blir dålig av det glutenfria mjölet. Men nu kunde han ta några skivor han med. Även han gillade brödet och det ser ut som vi kommer ha hemma backat bröd så ofta som möjligt nu! Väldigt bra! Gott och trevligt! 

Om jag väljer...

Om jag väljer att inte tänka på det så finns det inte..
Om jag väljer att inte prata om det så finns det inte...
Om jag väljer att inte bli påmind om det så finns det inte...
Om jag förtränger det så finns det inte...
Men djupt där inne, vet jag...

Mina tårar har fryst... bara för att kunna tina när fasaden spricker...

Såpbubblor

Vad såpbubblor är underbara. De är som ett hav av färger och en värld full av liv!

Uppdatering!

Jag hinner inte med! Uppdaterar dåligt...
Men så kan det vara och i bland orkar jag inte starta dator eller har inte lust till det. Kan tycka det är skönt när allt tekniskt är av och man bara kan känna hur lugnt allt är! hmm.. Hur kom jag in på detta? Aja! så kan det gå!

En kort beskrivning på hur jag mår:

Ungefär som en storm lugnt ena stunden och ett helvete nästa!