Pågång!

Nu känns det verkligen som om det är på gång!! Fick hem papperna igår om vår tid till IVF. Där var även annan info som vi ska fylla i och skicka tillbaka och sen var där lite info om vad som händer. Det stod att det var obligatoriskt att titta på en kort film på hemsidan innan besöket så man vet vad som kommer hända. Jag såg den precis och kommer se den igen med killen sen. Känns så verkligt nu!!!  Nu är vi verkligen på gång! På filmen visade de också en ca tidsram beroende på vilken hormon behandling man får. Så känns skönt att ha ett ungefär hur långtid de tar innan de är dags för första återsättningen. Tyvärr stod det i papperna att det är många patienter under behandling så vi kan tyvärr få vänta innan vår behandling på börjas... Men jag håller tummar och tår för att vi slipper vänta! Känns jätte härligt att det faktiskt händer något nu!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!

Glad glad glad!!!

Trött på att vara sjuk!

Nu tycker ja att det räcker! Denna förkylningen är riktigt störig... Min näsa har blivet bättre och rinner inte lika mycket längre. Men den rinner fortfarande mycket och är täppt hela tiden. Halsen gör inte mer än lite ont förutom när jag hostar för då känns den som ett rivjärn. Jag har ingen direkt energi i kroppen och om jag har det så varar den i max 20 min och sen känner jag mig helt slut. När jag ands känns det tungt och sjukt (svårt att beskriva). Hostan har börjat komma mer och mer, har bara haft lite hosta innan. Men nu blir den mer och mer. Så fort jag lägger mig ner hostar jag så jag håller på att kräkas, så för att sova de senaste två dagarna har jag fått ta Cocillana-etyfin som jag fick utskriven i våras. Visst kan jag somna om jag tar den men problemet är att jag i stället vaknar med fruktansvärld huvudvärk... och är enormt trött fast jag sovit. Så för att bli av med huvudvärken måste jag ta en och en halv Treo... Jag som inte alls vill ta Treo mer eftersom de inte är bra när man försöker få barn. Men de är de enda som hjälper. Fast jag har en och en halv Treo i kroppen är jag trött i ögonen och hostar och snörvlar och känner inte alls för att göra något.... Ska denna förkylningen aldrig ta slut? Skulle verkligen behöva jobba på fredag, men de ser inte bra ut måste jag ju säga. Kan inte jobba och må så här kommer bara bli sjuk igen. Sen på lördag har min kille 25års fest. Jag skulle baka tårta till oss med allergier, men tror ingen vill äta min tårta om jag bakar en. Så börjar fundera på om vi får ha glass och bär till oss i stället... Hoppas bara att jag mår bra till dess!! Annars får jag sitta i ett hörn och hosta och snörvla för mig själv!

Nä får väl se om jag kan hitta någon frukost....

------ / IVF!!!!!!!!!

En fjäril i skogen sitter
Han tar skydd för regnet som slår med stor kraft
Vinden ilar i de blå och han undrar sorgset var dagen blev av
Han fäller en tår och hoppas och ber att solen åter värme ska ge
Ser på sina vingar och all des färg när solen ett skimmer ger
En glipa i molnen låter oss se att solen åter värme ger....

---------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Idag ringde de ifrån IVF kliniken!!!!! Den 11/9 kl 13.00 ska vi ditt för att få information om IVF!!! Blev jätte glad! Äntligen börjar de hända saker! Längtar som in i!! Så skönt det känns att äntligen få en tid! Längtar jätte mycket!! Skönt med lite glada nyheter när man sitter här och är förkyld!

-----------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Idag fyller även Mamma år!!!! så stort Grattis till dig mamma!!! Hoppas du får en underbar dag!! Älskar dig och du är världens bästa mamma!!!<3<3<3

----------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Såg att jag inte skrivet Grattis till Pappas här på bloggen när han fyllde år så Grattis i efterskott världens bästa pappa!!!!! Älskar dig!!! <3<3<3

Nallen

Detta är nallen vi köpte i Stockholm. Texten och det runt om är inte de som kommer vara där sen, men de var allt jag hade så de får duga så länge.

Kram

Sjuk igen....

Förstår inte riktigt.... Nu är jag sjuk igen! Kan inte minnas att jag någonsin har varit så mycket förkyld och sjuk som jag har varit detta året. Eller rättare sagt sen i mars. Haft små ont i halsen i veckan men eftersom jag haft det från och till sen april så har jag inte tänk så mycket på de. Känt att jag kanske börjar bli lite snuvig men inte mer än vanligt. Men sen i fredags kväll, började jag få väldans ont i halsen och sen vaknade jag igår morse men hemsk halsont, lyckades hitta en halstablett så att jag kunde somna om. Vaknade lite senare för att gör mig klar att träffa en kompis på Malmöfestivalen. Kände att oj jag mår inte bra, näsan rann, jag nös och hade mig och energin blev mindre och mindre. Men jag åkte dit och hade en jätte trevlig dag på MF även om vi knappt var på själva MF, men i alla fall! Kämpade mig hem sen och kände att jag mådde skit och undrade hur jag egentligen såg ut. Hade snorat och haft mig hela dagen och kände mig allt annat än bra. Kom in i hissen och tittade mig i spegelen och tag gode gud såg jag inte ut som jag kände mig! Väl hemma bytte jag om till mjukis kläder och slog mig ner i soffan. Sakta började jag frysa mer och mer och till sist hade jag 38,3 i feber. Tack för de! När jag väl kröp ner sen så tog jag två Alvedon i hop om att sova. Men nä, näsan rann non stop så de gick inte. Till sist satte alvedonen igång och jag blev i stället så varm att jag trodde jag skulle brinna upp. Efter mycket om och men lyckades jag slumra till vid 2 tiden och sen vaknade jag vid 3 igen. Somnade äntligen och sen väckte min kille mig vid 8. tack för den!  Lyckades somna om vid kvart i 9 eller något och fick sova till halv ca 12. Idag har jag inte feber men har förhöjd temp. Men näsan rinner som värsta kranen och gör ont som fan! Ser ut som Rudolf med röda mulen. ögonen rinner och jag nyser då och då. Halsen inte bra men ok använder något jag köpte på apoteket som ska hjälpa så förhoppningsvis hjälper de. Skulle varit på kräftskiva idag... Killen fick gå själv... Ska fira mamma i morgon.. tror tyvärr att vi inte kommer : ( på tisdag skulle killen och jag till MF men de ser inte ut som de blir av heller. Kan ju lugnt säga att jag inte ska jobba i morgon!
Men jag förstår inte varför jag blir så mycket förkyld? Brukar bara ha en vid hösten och en vid våren. Men har haft massa fler i år. Skit störigt!!! Vill vara frisk nu!!!!

Snoriga kramar i höst vädret!

Ingen bra dag!

Det är ingen bra dag idag, tror det började redan igår. Allt går bra på jobb och så men känner mig ledsen och tom och det känns på tålamodet. Blir nästan irriterad på mig själv för att jag känner att mitt tålamod försvinner. Förr var dag som går blir det mer och mer påtagligt att vi inte kan få/ har fått barn. På jobbet försöker jag (och har alltid lyckats innan) att inte blanda in detta problemet. Men det börjar bli riktigt svårt att inte bli påverkad. Jag jobbar med underbara barn och när de blir lämnade och hämtade så möter man deras söta små syskon... och det börjar blir svårare att inte känna av att vi inte får något så underbart... Försöker intala mig att vi någon gång kommer få och förhoppningsvis snart, men var gång jag gör det så blir jag ledsen... Jag hoppas och ber från djupet av mitt hjärta att vi kommer få ett underbart barn.  Jag kan tänka mig att jag blir ledsen eftersom det känns som det är mitt fel att vi är barnlösa... Och möjligen för att vi kämpat ett bra tag och inget händer.  Jag vet de säger att allt ska fungera just nu... Men varför gör det inte det då? Känner att jag alltid är i en kamp mot mig själv... det är inte så att det är saker som är sönder eller fel på utan det är hel tiden mig. Hade det varit en kamp mot saker som det är fel på så hade det gått att lösa. Samma sak om det var en kamp om pengar, vi hade löst det. Men detta är en kamp mot mig själv och jag kan inte göra någon ting i mot det... Det känns inte okej.... Kan jag aldrig vara "normal" och fungera som man ska? Nä, det verkar vara förmycket begärt....

Jag är envis som en åsna i vissa fall och jag hoppas och ber att jag kommer vara  och orka var det i detta fall med! JAG SKA HA BARN!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!! Punkt slut!!!!

Med tårar i ögonen och en stjärna i skyn drömmer jag söt om ett litet vi <3

Ensamheten...

Jag känner mig så ensam... Inte det att jag inte har någon att umgås med eller så, utan jag känner mig ensam i hela den här processen. Det är jätte jobbigt allt ihop och fler och fler runt om en blir gravida eller får barn. I fredags träffade vi gamla bekanta till familjen och dottern där som är lika gammal som jag har fått en dotter som nu är 2½ månad. Hon var så söt! Även sonen i familjen och hans tjej väntade barn. Har även en närstående som är gravid och magen börjar komma vilket gör det en u mer på komligt. Jag är jätte glad för all dem, de är jag verkligen. Men det är jätte jobbigt. Jag gör allt vad jag kan för att inte brista ut i gråt hela tiden och för att inte visa hur dåligt jag mår. Men det är jätte svårt. Jag har ingen att prata med, ingen som har tiden och orken att sitta ner och bara lyssna och låta mig gråta. Även om folk lyssnar så förstår de inte, utan det är ändå svaren att det kommer gå, sluta inte försöka själv, använd ägglossningstest, åk i väg tillsammans så ska du se att det går, ni är unga i nu, nu är procesen igång så snart är du gravid.... HALLÅ!!! Det är inte så lätt.... Inte ens killen och jag ser lika på det, för jag ser att vi har fortfarande inte fått något barn, vi har försökt i 3 år och 4 månader inget händer, är det något fel på mig? Blir jag/vi straffade för något? Varför kan inte vi få? Kommer vi någonsin kunna få barn? Är det något fel på mina ägg? Kommer vi bli barnlösa? Kommer IVF:en att fungera? Kommer processen innan fungera så att vi ens kan göra IVF? Men mest av allt tänk om vi inte kan få barn alls!? Jag vet inte vad jag ska ta mig till så fall.... Alla andra verkar få barn... varför får inte vi?? Min kille ser mer på det så här, okej, alla andra får nu, men snart är det vår tur! Vi kommer kunna få.
Även han mår dåligt så klart, men vi ser inte lika på det ändå. Jag kan inte prata med han heller för han förstår inte mig...
Jag ser vad jag har missat och vad jag kanske aldrig får... Det är inte lätt att känna allt det här och inte ha en blekaste aning om vad man ska ta sig till. Läkarna har bara vänte tid efter vänte tid och vi har fortfarande inte fått tiden till samtalet om IVF....
Igår när jag körde hem från mina föräldrar så stört bölade jag, alla känslor jag hade holt inom mig fredag och lördag bara kom ut. Jag gråt och gråt och sa alla mina tankar högt och all min förtvivlan. Skönt att få säga det högt men ändå.
En kollega på jobb är troende och sa till mig att fråga gud och va öppen för hans svar så kommer han att svara dig. Jag är inte troende, men jag lovade henne att om jag frågade och han svarade så skulle jag bli troende.... Jag frågade mer än en gång och men jag fick inget svar....
När jag gick i skolan fick jag lära mig de tre H:na Dessa skulle användas när någon gick igenom ett trauma. De är Håll i Håll om Håll tyst! Dessa tre H:na är vad jag hade behövt nu, inget tillrättavisande, inget peppande utan bara håll i mig, håll om mig och håll tyst!
Det är inte lätt att förstå om man inte går igenom detta själv. Men det är så här det är...

Jag behöver veta om vi kan få barn eller rättare sagt om vi kommer få barn!

Med tårar i ögonen och blöta kinder önskar jag er en trevlig söndags kväll. <3