fredag 6 november 2015

November och December

Ja, vi är nu inne i november... Den 25 november är det ett år sen vi fick missfall... Något som jag har börjat tänka mer på de senaste dagarna nu när vi är inne i november... Tufft att ta till sig....
Men inte nog med det, i affärerna börjas det nu tas fram julsaker. Jag älskar julen och tycker de ska bli jätte kul med all julpyssel, har flera saker i huvudet jag vill göra, all julstök med julbak och julpyntning. Men... Förra julen var en katastrof för oss... Minns knappt själva julen. Jag minns bara läkarbesök, ont, rädsla för att stört blöda med mer och sen skrapningen... Så nu när julen kommer fram och gör sig påminda så gör även minnena de....
De är inte lätt allt de här... Jag vet att många av er kämpande har liknande saker som påminner om något som hänt. Smärtan inom en gör sig påmind och man kan inte göra mer än att acceptera den....



For all those fighters <3

Sagor

Eftersom jag nu ska vara hemma i tre månader tänker jag försöka göra något vettigt av det. Jag ska försöka skriva ner några sagor jag har tänkt på länge men aldrig skriver ner och sen ska jag skicka in de. Kan ju inte få mer än ett nä, eller hur? Jag kanske suger på att skriva sagor, inte vet jag. Men jag kan ju göra ett försök i alla fall. 


Tandläkare och Drejning

Igår skulle jag till tandläkaren för att laga ytterligare en tand. (Jag vet att mina tänder inte är de bästa.) Men denna gången blev det en del komplikationer... Den där bedövningen vägrade ta... Efter att fått två bedövningssprutor så byta de till en annan sort och gav mig min tredje spruta. Började få hjärtklappningar och skakade en del. Tydligen var där adrenalin i den. Men de hjälpte inte heller... Spruta nummer fyra gav de direkt i tandköttet precis runt tanden, det hjälpte inte..... De fick kallat på en till tandläkare. Som tyckte de var konstigt (som om inte vi andra tyckte de redan!?) att jag var avdomnad i halva ansiktet och ner i halsen men inte precis runt tanden. För de var faktiskt samma nerv, så fungerade inte det så var något fel. Nähä!?? Men han gav mig en sån bedövningsspruta med adrenalin i på samma ställe som de satt de andra sprutorna. Äntligen så tog bedövningen! Det tog 5 bedövningssprutor och 40 min för att bara lyckas bedöva min tand... Tiden jag hade för lagningen var 40 min. Var lite sen för att möta syrran sen. Hon var snäll och kom in och gick med mig i stan så jag slapp va själv tills det var dags för drejning senare.
När bedövningen äntligen släppte sen hade jag så ont så jag hade lust att gråta. Fick gå och handla Alvedon för att klara av de.

Men sen blev det dags för drejning. Det var kul och de ska bli roligt att gå på. Tyvärr får jag jätte ont i ryggen av det, så när halva tiden gått, hade jag svin ont.... Hon som håller i det har själv en sjukdom i ryggen så hon förstod och jag ska få använda hennes special byggda drejskiva sen, så jag inte förstör ryggen. Snällt! Vi var fyra nybörjare och några gamla. Läraren var bra och väldigt enkel i sitt sätt. Skönt!



Sjukskrivning

Varit hos läkaren idag. Jag behövde knappt säga något, han sa nästan direkt att jag blev sjukskriven i tre månader till. Jag ska inte gå och jobba med barn just nu! Han tyckte även att jag borde fundera på att ta mediciner. Men respekterar att jag inte vill. Han är väldigt bra och förstående och tycker absolut att jag ska vara sjukskriven. Ingen diskussion om arbetsträning eller något sånt. Väldigt bra!
Men tyvärr betyder detta att jag blir utförsäkrad innan jag hinner börja jobba. Så jag frågade om jag fick avbryta min sjukskrivning den 29/12 när jag blir utförsäkrad då vår ekonomi inte går ihop utan att jag har någon inkomst. Men det fick jag inte, han förstår att det blir svårt för oss men jag måste se efter min hälsa först, den är viktigast sa han. De har han ju rätt i. Så nu mår jag skit för att vår ekonomi faller ihop i januari på grund av mig. Tycker de är jätte bra att läkaren ser att jag inte mår bra och att jag inte ska jobba med barn.  Även att jag inte jag behöver tjata mig till en sjukskrivning. Men denna gången landar jag tyvärr i klistret... Så nu söker jag jobb som in i så att jag kan börja jobba efter att min sjukskrivning går ut! Tar i mot alla tips jag kan få! Men de ska inte vara jobb där jag har kontakt med barn!!

När verkligheten krockar med livet.

söndag 1 november 2015

Artikel för all som gör provrörsbefruktning

Min Mormor är insatt i att vi inte kan få barn och är snäll och klipper ut allt hon läser om IVF, Pco och endometrios. Här är en artikel som hon gav oss för någon vecka sedan. Jag hade ingen aning om detta....


Giftermål och bröllop

En av mina närmaste vänner ska gifta sig! Jag är så glad för hennes skull! Det ska bli jättekul! Men (alltid ett MEN) jag vill med gifta mig... Handla en underbar klänning, välja ut en fantastisk ring (vet visserligen vilken jag tror jag vill ha redan), bjuda gäster, ha fest, säga ja till den man älskar, men mest av allt få se vacker ut och känna sig riktigt älskad... Underbart!
Vet inte om vi kommer gifta oss någon gång.... Vi kan inte ens spara pengar till om vi vill gifta oss för vi måste spara pengar till barn!? De är bara fel... ingen ska behöva spara pengar till att "köpa" möjligheten att få barn.... Men så är det tyvärr.....

Men nu kommer ett ointressant inlägg hur jag skulle kunna tänka mig att mitt bröllop såg ut!

Det ska vara utomhus och vi ska gifta oss under en sån här båge som man ser i filmer, som ska vara täckt av rosor. Vet inte vilka rosor men de får jag komma på senare. Jag ska ha en fantastisk klänning och jag ska känna mig riktigt vacker. Solen ska lysa och det ska vara ett sommarbröllop och det ska vara massa av blommor som blommar. Kilen ska ha extra fina kläder och förhoppningsvis ska han stråla av lycka när han ser mig.
Till mat ska vi ha smörgåstårta (vet de inte är en vanlig tradition) och alla ska själv få ta sin mat själv, ingen servering vid borden. Kan där i mot ha folk som ställer fram och plockar undan. Tårtan ska vara vit och i tre våningar och den ska ha en vacker röd ros högst upp. Även den ätbar. Till nattamat ska det vara korv med bröd. Barn ska få vara välkomna och det ska vara valfri klädsel (ej vitt).
Jag vill att kvällen ska vara mer som en fest än ett traditionellt bröllop. Alla har väl olika uppfattningar vad traditionellt bröllop är . Men för mig är det kyrkobröllop, trerättersmiddag, sen lite dans och musik och tårta. Stora delar av kvällen är stilla sittandes och stelt. Så uppfattar jag ett traditionellt bröllop. Allt ska vara dyrt och fint. För mig går det bra med pappersdukar och vita servetter från IKEA. Kan ju lugnt säga att killen och jag har väldigt olika uppfattningar av hur ett bröllop ska se ut... Han ser ett bröllop som det traditionella som jag beskriv medan jag inte alls vill ha det så! Vilken tur vi inte ska planera ett kanske....
Det viktigaste för mig är att jag känner mig vacker i klänningen, ringarna är fina och att vi är lyckliga. Men men man kan inte få allt här i världen... De är vi smärtsamt medvetna om!!!




Ont

Till en början med har jag internet igen!

Men det var inte det jag skulle skriva om. Jag har sen jag slutade på p-piller (om inte tidigare) haft ont vid höger äggstock från och till. Känns som om där sitter en knuta som trycker mot äggstocken och i bland känns det som det trycker mot min blåsa. Ja, vet inte riktigt exakt men på höger sida i alla fall. Det har känts från och till men aldrig varat mer än kanske 2-3 dagar. Men den senaste 1½ veckan har den känts av jätte mycket. Det har även gjort väldigt ont. I tisdags hade jag så ont från och till när jag var ute och gick med min kusin så vi fick stanna i mellan åt. Dagen efter kändes det bättre och sen dess har det inte känt så mycket. Men om jag anstränger mig så kan det kännas mer i mellan åt. Någon som känner igen detta? Väldigt irriterande måste jag ju säga...
Har även haft mer ont i äggstockar/livmoder denna månaden... Men bytta örter nu så det kanske hjälper. Inte så ont att jag måste ta Alvedon eller så men, det har känts mer... Väldigt svårt att förklara. Har blivit lite bättre i alla fall. Kanske jag har haft en "normal" ägglossning och det som påverkat att det gjort mer ont! Jag hoppas i alla fall att det är de! Så fall är det okej att det gör ont. Så länge det fungerar! Lär väl aldrig få veta vad det är som gör ont. Men så länge det inte gör ondare eller är skadligt eller i vägen för bebisar så kan jag leva med det!

Förresten så har en av tjejerna som är med i IVF träffarna (hon som håller i de faktiskt!) äntligen fått en diagnos för sina smärtor! Hon har, precis som hon trodde, Endometrios. Väldigt glad att du äntligen har fått en diagnos och att operationen gick bra! Krya på dig!


Längtan och att inte ge upp...