var ska jag börja...

Ja, var ska jag börja?
I fyra månader har vi gått och väntat på svaret från provet killen lämnade för att se om det var bra för att använda vid en insemination. När vi ringt och frågat hur det går har vi bara fått svaret att det är lång kö. Men här om dagen ringde jag och pratade med en sköterska, hon tyckte också att det var konstigt att vi inte fått svar än och lovade att kolla upp det och höra av sig tillbaka. Några timmar senare ringde läkaren som jag har träffat... Svaret har kommit men inte till henne... det hade kommit till hennes kollega som var på semester och därför hade hon inte fått veta att det kommit. Hon bad så hemskt mycket om ursäkt. Sen sa hon att provet killen lämnat var precis under gränsen för att det skulle gå att använda till insemination. Jag blev väldigt chockad. Vi hade fått veta att alla hans prover var perfekta... Men tydligen var detta ett annat prov... Hon förklarade att det skulle kunna fungera men det var inte säkert eftersom ett visst antal "simmare" måste överleva centrifugeringen (tror det heter så). Provet var inte långt under gränsen utan precis under... Men i vilket fall som helst får vi inte göra insemination utan vi blir skickade direkt till IVF.... Mina tårar kom och jag blev förkrossad. Hon hörde på mig att jag inte tog det så bra och sa att jag lätt chockad. Jag förklarade för henne att nu har vi gått och trott i fyra månader att vi ska göra insemination och nu blir det inte av. Hon verkade förstå mig och var väldigt trevlig. Hon sa att inom en vecka ska vi fått hem papper till blod prov för att kolla att vi inte har några könssjukdomar och andra sjukdomar. (Dessa papper kom igår). Sen skulle vi även inom en vecka få hem kallelse till IVF kliniken. Det pappret kom idag, eller pappret om att det skulle komma en tid kom idag. Det är tre månaders vänte tid, men det sa hon till mig att tiden kommer vara i augusti eller september. Hon sa även att om inte fått papperna inom en vecka skulle vi ringa direkt till henne så skulle hon ordna det. Men de har kommit. Sen la vi på och jag satt och grät... höll tillbaka tårarna medan jag gick och sa till mina kolleger att jag kom tillbaka om en stund. Ringade sen killen som blev lika besviken som jag. Vi hade ju trott att vi skulle få göra en insemination, de hade inte sagt att detta provet inte var som de andra vi gjort och att vi kanske inte skulle kunna få göra inseminationen. Efter att vi pratat en stund la vi på ledsna båda två. Min kollega som själv gått igenom var enda process som finns för att få barn kom och pratad med mig en stund. Hon förstår vad vi går igenom och det är skönt att ha någon att ställa frågor till.
Berättade för de andra kollegerna med sen när ja kom tillbaka. Sen stängde jag in det inom mig och har nog fortfarande inte riktigt förstått vad som hänt och tillåtligt mig att ta in det. Vet att jag låste mig för att jag skulle klara av att jobba reste av dagen och torsdag och fredag. Men nu sitter jag här fredag kväll och känner att jag inte riktigt har "släpp in det" än... Även om jag vet det så känns det, tja.. fel, tråkigt, jobbigt och orättvist.
Vet att många ser det som "vad bra då kommer ni igång nu ju". Ja, jag förstår hur ni tänker, men för mig är detta en stor förslust. Nu har vi förlorat chansen att bli gravida med inseminaton och nu återstår bara IVF. Alltså har alla försök vi kunde fått där nu försvunnet.... NU har vi bara IVF kvar och vad jag kan förstå när jag googlar det, så har regionskåne något konstigt poäng system angående alla stegen och själva IVF:en. Eller ja något i den stilen. Man har 6 p och var gång man gör något så dras poäng. När du sen är på noll så får du betala allt själv... Kan vara så att jag har förstått det fel, läste inte så noga eftersom jag inte riktigt greppade vad det stod. Men i vilket fall som helst så har vi Kanske 2-3 gånger som vi kan få gratis, (hört andra ha 2-3 gånger gratis) men sen får vi bekosta det själv. Så om vi inte lyckas bli gravida på dessa försöken så känns det som vi är körda. Vad jag kunde hitta kostar det 20 000 kr till 35 000 kr att göra ETT IVF försök. Alltså om vi inte lyckas få barn på de gratis försöken så känns det som vi är helt körda. Känns hemsk att tänka att vi nu bara har ca 2 gånger på oss att får barn...
Kan inte riktigt smälta att vi har så lite försök.... känns som vi aldrig kommer få barn.....