Svar!!

Igår fick vi äntligen våra svar! Jag har PCO som är ett tillstånd och inte en sjukdom. Jag har även med stor sannolikhet endometrios... Endometriosen syntes inte på ultraljudet så vad de kan säga så sitter de inte i vägen för att få barn, men eftersom jag ont och PCO inte gör ont. Så trodde läkaren med stor sannolikhet att jag har det ändå runt om. Tyvärr går det bara att bekräfta helt med operation och det gör de inte om det inte är absolut nödvändigt. När det gäller PCO så syntes det tydligt på mina ultraljud och det var visst det bekräftat i september så läkaren som ringde upp mig där hade fel... Men i vilket fall som helt så har jag PCO. Hon förklarade för mig vad det betydde och om jag har regelbunden menstruation så ska jag ha ägglossning. Så jag ska ha haft ägglossning och ska då med ha kunnat bli gravid. Detta kan gå i perioder och innan jag gick på pp så hade jag väldigt oregelbundet och pp är ett bra läkamedel mot PCO och det är mycket möjligt att mina pp har get mig en mer regelbunden menstruation. Jag glömde fråga hur mina provsvar såg ut men eftersom hon inte sa något antar jag att de var bra. Min pojkväns resultat var jätte bra och vi kommer att få hjälp att få barn! Vi kommer böja med insemination. Så till att böja med ska min pojkvän lämna ytligare ett prov och ser det bra ut så kommer jag få göra en "rensning/tvättning" eller vad det kallades. Det var för att kolla att det är fritt fram i äggstockarna typ. Ser det bra ut så förstod jag det som om jag ska ta hormoner och när allt de ser bara ut så sker inseminationen. Helt sjukt vi är verkligen på G nu!

Paniken kom där i mot på eftermiddagen i går när vi insåg att pappret min pojkvän ska lämna in med provet hade fel namn och personnummer på sig!!!! Panik!! Han ringde läkarna och fick en tele tid nästa måndag!? HALLÅ så får det inte gå till!!! Han ringde upp igen och då höll de på att få tag på läkaren då det är ett allvarligt fel som hänt. Han skulle sen kontakta oss så snart som möjligt. Paniken gick genom kroppen, tänk om det var någon annans svar han fått om kvalitén?? tänk om hans svar var annorlunda??
Men läkaren ringde idag och han bad tusen gånger om ursäkt! det var min pojkväns resultat vi hade fått och allt på lappen som skulle lämnas in var korrekt utom namnet och personnumret. Anledningen till att det hade blivet fel var att han hade haft ett samtal mellan att de väntade på mig och min läkare skulle bli klara och han hade då råkat skriva den personens namn i stället. Så han skickar en ny till oss och bad åter igen om ursäkt. Lättanaden la sig och man kunde andas ut av allt stå hej och åter njuta av att vi ska få hjälp.

Jag har inte riktigt fattat det än! Vi ska äntligen få hjälp!!!! Vi ska äntligen få möjligheten att få hjälp att få vårt barn! Lättnad och längtan känns inom en. Men samtiden en oro så klart och funderingar på hur långtid allt tar och om det kommer fungera. Men det känns underbart!!!!! Snart kan vi kanske ha vårt underbara efterlängtade barn hos oss! <3<3

Det känns tufft att veta att de är jag som verkat stå i vägen för processen men samtidet ska jag ha haft ägglossning så det ska ha kunnat gå. Men nu lägger vi de åt sidan och njuter av att äntligen få hjälp och äntligen ha något underbart att se fram i mot <3<3<3 

För familj och framtiden!! <3<3<3<3

Morgondagen

Det slog nog mig precis att det faktisk är i morgon vi ska få svar. Ett år har gått sen jag sökte hjälp för mina smärtor... ett år... ett år av tårar, depression, ångest, panik och olika diagnoser. Men nu ska vi äntligen få ett klart svar vad det faktisk är som är fel. Jag har för många känslor inom mig så jag känner nästan inget. Vet inte om jag ska vara glad, orolig, nervös eller vad jag ska vara. Det har tagit sådan tid så det känns svårt att fatta att det faktisk är dags nu.. Det ska bli otroligt skönt att få veta vad som är fel, men samtidigt skrämande för då vet man att något är fel på en... Eller jag vet det redan men att få det bekräftat är alltid tufft, men skönt. Nervös för vad de ska säg och vad för diagnos det är, nervös för om allt är som det ska med min pojkvän eller om han också har något som inte stämmer. Nervös för hur tillväga sättet ska bli för oss för att få barn. Nervös för framtiden, men glad att kunna stänga detta kapitlet och påbörja ett nytt med vägen till ett barn<3

För längtan till i morgon och hop för framtiden<3

Gårdagen/Morgondagen/Idag/FB

Gårdagen blev bättre än tänkt! Pinsamt ensam i början men min pojkväns kusinbarn som är 1½ år  ville leka med mig hela tiden! Jag blev väldigt glad! Där var en person igår  som brukar vara barnvakt till henne så trodde hon skulle gå till henne hela tiden. Men nä! för hon ville leka med mig! GLAD GLAD! Jagade henne runt runt runt och om jag inte sprang efter så stannade hon och kollade efter mig och väntade på att jag skulle komma! Hon satt även i mitt knä när hon ätit sin mat och sen satt hon och åt glass hos mig med. Mysigt! Hon räddade kvällen för min del!

Imorgon är det dags.... nervös när jag tänker på det, men samtidigt känns det underbart skönt att äntligen få veta. Kommer vara nervös i morgon innan vi ska dit så att jag kommer skaka! Usch blev nervös när jag tänkte på de! Håller tummar och tår att min förkylning inte blir värre till i morgon och det samma gäller min pojkväns förkylning! Måste verkligen kunna gå i morgon!!!!! Längtar!! Vill bara att kvällen ska gå fort så att det kan bli en ny dag!
För morgon dagen<3

Var på Ikea med syrran idag och sen blev det en tur till hennes hus! Tackar för en trevlig dag!

Har precis inaktiverat mitt FB konto! Ganska skönt måste jag säga! Vill ni mig något så finns jag på mobilen!

Får väl ta och äta något nu... men är inte de minsta intresserad!

Lördag!

Igår och i föregår var jag väldigt nyttig. Morötter att dopa i soja i stället för godis! väldigt gott! Sen bakade jag kladdkaka igår med... men de är en annan femma! ;)

Har precis skrivet klart min andra barnbok. Den är kortare än den föra jag skrev och kan vara bra även i lärande syfte. Har en början på en tredje saga. Ska bara ta och fortsätta skriva på den någon gång!

Kväll ska jag till min pojkväns faster som fyller år. Gillar inte att åka dit utan min pojkvän, men inte så mycket att göra...

Funderar på att ta bort min Facebook. Jag använder den inte och mina närmaste vänner använder den inte, min familj använder den knappt och min pojkvän har aldrig haft någon. Jag kollar egentligen bara vad andra skriver för skit och vad den gruppen jag är med i om celiaki skriver. Men de skriver ärligtalat inte så mycket intressant. Det är som i alla andra grupper och texter, man vågar knappt skriva något för där är alltid någon som ska hacka på en. Så kommenterar extremt sällan något i den för man blir påhoppad direkt! Så vad ska jag ärligtalat använda FB till? Jag finns ju på mobilen om det är något. Är det något ni verkligen vill att jag ska veta så går det ju att ringa mig! Så nä, funderar starkt på att ta bort min FB. Tycker ändå att den förmedlar en så falsk verklighet.
Så vi får se om den försvinner snart!

God lördag på er!

Jaha!

Hatar när saker och ting inte blir som de är tänkt! Idag fick jag veta att jag inte har en halvtidstjänst utan jag har nu uppehåll till den 17/3 och då börjar jag en heltidstjänst. Antingen på gamla förskolan eller på den nya. Kan ju skriva att det gäller bara till sommaren precis som innan. Jätte kul att jag får en heltid i stället! Men jobbigt med uppehållet för det blir en månad utan lön och de är inte bra! Så är just nu glad för att jag ska jobba heltid! Men ledsen för att jag inte ska jobba den kommande månaden....
Nu håller jag fingrar och tår att inget ändras och att jag får en tjänst med!!!

Känslor!

Känslor är något svårt och komplicerat. Det kändes ett tag som om jag hade tappat bort mina och som jag gick på räls. Men nyligen verkar mina ha hittat tillbaka till mig igen. Jag känner allt det där som jag inte känt på länge, glädje, lycka, sorg, förtvivlan, oro men även en längtan och försväntan för framtiden. Jag vet inte vad den har att erbjuda men jag vet at jag har ett starkt stöd.

Nästa vecka är en vecka med en speciell dag som jag längtat till länge. Vi ska äntligen få veta vad som hindrat oss från att få det underbaraste man kan få i livet, ett barn<3

Jag håller tummar och tår för att ingen av oss ska vara sjuka den dagen så att vi kan få vårt efterlängtade svar.

För lycka och kärlek till framtiden! <3

90-talister!

Läste en artikel idag på expressen (tror jag de var) om 90-talisterna och deras måste "känna efter". Blev irriterad men samtidigt skrattade jag lite. Ärligt talat, tror verkligen folk att alla 90-talister är lata, oförskämda, måste "känna efter" innan de gör något och mycket mer? Vem är det som uppfostrar alla 90-talisterna?? Var har de lärt sig att vara på detta sättet ifrån?? Jo, det ska jag snällt berätta för er! De ar lärt sig det av omgivningen! Inte bara föräldrar som många tror utan av politiken, regeringen, skolan, tv:en ja allt och alla som på något sätt eller viss kommer in i ens liv! politikerna tycker att man ska göra något åt det dåliga resultatet i svenska skolan. och det är klart man ska det! Men tror ni ärligtalat att det hjälper att proppa in mer saker eleverna måste lära sig!? Du går till skolan lär dig massa olika saker i olika ämnen, du åker hem har läxa i väldigt många av de ämnen du har haft under dagen i skolan. MEN det är nya saker du ska sitta hemma och lära in och sen ska du kunna det. Du ska läsa det en gång och sen ska det sitta för sen ska du kunna något nytt!! Läxorna borde vara en upprepning av de du gått igenom i skolan inte något nytt skit du ska lära dig. Du kommer aldrig minnas allt för hjärnan hinner inte med att registrera och memorera allt ändå! Sen ska du ha prov på allt du lärt dig och då ska du se till att kunna allt för annars har du minsann inte lyssnat på lektionerna??? Inte konstigt att elever inte orkar med skolan och dess läxor! Inte konstigt de blivet så lata som de sägs vara! Idag får du på många skolor läxor redan i förskolleklass... men det är inte där det börjar! Utan i förskolan finns det en hel del du ska lära dig! Även om det inte sägs till barnen så finns det minsann mycket en pedagog ska hinna lära dig innan du slutar förskolan! Redan här börjar idag skolan, den dagen barnen skolas in, alltså när de är i genomsnitt 1½ år! Tacka fan för att folk idag är stressade, utbrända och mycket mer!! Vi blir proppade med mer än vi klarar av!
Jag är 90-talist, jag är envis som en åsna när det gäller skola och jobb med för den delen. Jag har dyslexi och fick inte den hjälp jag behövde när jag började skolan... Mina föräldrar var på skolan om en utredningen, men det fick vi minsann inte... efter mycket om och men fick jag följa med de andra barnen med dyslexi till en specialpedagog för att lära oss på vårt sätt. Men jag hade behövt mer hjälp än de gav mig, men nä... Mina föräldrar har berättat att jag vägrade göra mina läxor när jag var liten och att de satte upp lappar i hela huset på sakernas namn så jag skulle se hur de stavades med mera... Jag minns att jag hatade läxor! De var hemska!!! Minns ett bråk med mamma när vi skulle göra en läs läxa, jag var inte så lätt att handskas med i den situationen. Inte så jävla  konstigt (vilket mina föräldrar visste) eftersom jag inte fattade vad det handlade om! Jag förstod inte hur i helvete man skulle läsa det där ordet, det gick ju inte... När jag gick i sexan fick jag en jätte bra lärare... det var då jag lärde mig läsa och skriva flyttande... lite senare än de andra JA! men jag kunde till sist!
Jag bestämde mig någon gång under lågstadjet att aldrig ge upp i skolan och vissa alla att jag visst de kunde. Jag pluggade sju dagar i veckan för att klara min skolgång och gick ut med bra betyg. Nu hade jag ett stöd som inte många har, jag hade/har ett enormt stöd från min familj! Mina föräldrar har alltid stöttat en och sagt att vi ska göra vårt bästa mer kan vi inte göra. Utan de hade jag antagligen skitit i skolan, men nu har jag haft ett enormt stöd och bestämt mig för att klara mig. Men inte har det varit lätt för de, pluggande flera timmar var kväll och var helg. Och nu tycker politiker att man ska lära sig mer i skolan och ha mer kunniga lärare? Ja visst är de bra med kunniga lärare, men glöm inte att de måste kunna lära ut ämnena med på ett pedagogiskt och förstående sätt. Det hjälper inte heller att man ska lära sig mer och ha fler läxor, lägg tiden på att få lära sig det viktiga ordentligt i stället. Låt läxor vara upprepningar i stället för nya saker att lära sig. Låt klasserna bli mindre så att eleverna kan få hjälp under lektionerna i stället för att de måste vänta en hel lektion på att få hjälp för att de är för många som behöver hjälp. Sluta pressa alla att de ska plugga vidare direkt efter studenten för annars får de aldrig ett bra jobb och bra lön. Låt de själv få bestämma vilket jobb de ska ha och där dessutom lönerna behöver vara högre är de låga. Vem bestämmer vilka jobb som är bra och dåliga? Alla jobb är väl bra på sitt sätt, man ska göra det man gillar så om det är att vara exempelvis politiker, sophämtare, pedagog eller läkare. Det är du som person som ska välja.
Det är inte bara i skolan vi blir på tvingade saker. Runt om oss finns reklam på alla möjliga sätt och viss, de talar om hur vi ska se ut och hur vi ska vara. Man blir pressad att gå ner i vikt, äta rätt, träna, sminka sig, bära fina kläder och mycket mer. Saker som stressar en hela tiden och påverkar vem du är och vem du blir. Det är detta vi blir uppväxta med...vi lever i en värld där allt ska gå fort, föräldrar är stressade för de jobbar heltid, ska hinna umgås med barnen, släkten och vännerna. Men de ska ha egen tid också glöm inte de! man hinner inte allt, men i dagens samhälle blir du pressad med att du hinner de också, du hinner träna 30 min om dagen du hinner, du hinner. Du ska jobba och tjäna pengar, jobba gärna hemma med för du måste prestera bra för idag handlar allt om att få bättre och högre lön. Men även att alla ska utvecklas och stiga i "grad" eller vad man säger, på sitt jobb. Man kan inte bara vara nöjd med att vara där man är, utan man måste hela tiden bli bättre och stiga i arbetet. Inte konstigt att folk ger upp och skiter i att försöka, du ska kunna satans mycket hela tiden och du ska se till att vara bäst på det. Du hinner ju inte vara dig för en sekund. Jag är inte förvånad att många blir stressade, lata, "känner efter" innan de gör något. Du måste välja och i bland är det lättare att ge upp än ge sig på något som känns omöjligt ändå. Självklart finns det folk som bara är lata och oförskämda och bara vill att allt kommer till de och inte vill lyfta ett finger. Men se till att hjälpa de på rätt väg då!

Livet är inte lätt och alla står vi in för miljoner provningar och hinder. Vi måste hjälpa varandra att komma förbi de istället för att klaga på de som inte orkar! Det är trotts allt omgivningen som formar de vi är!

En tanke ställare!