AJ!!!!

Var iväg hos killens kusin i kväll, mådde ganska bra. Mådde knappt illa när det var dags att äta, så fick ner 1½ hamburgare utan att de var för jobbigt. Hade inte ens tagit en tablett! Men så skulle jag resa mig för att gå på toaletten och känner att de gör ont i ryggen. Inte i korsryggen som innan utan lite högre upp. Tar handen i mot och känner hur öm jag är. Tänkte att jag kanske suttit snett eller något. Går in på toaletten och ska sätta mig ner, men fy bubblan vad ont det gör!Lika ont när jag ska resa mig. Kändes som jag hade värsta blåmärket där. Så när jag var klar sen så fick jag be killen kolla fall jag hade ett blåmärke. Men där var inget blåmärke. Tänkte jag kanske hade slagit i något men, kom inte på något. Sen hade jag svårt att sätta mig eller börja mig framåt. Helt orolig för bebisen... Nästan inget illamående alls, (kunde ju äta nästan normalt!) också så ont i ryggen helt plötsligt!? Skämmer ju slag på en... Nu är vi hemma och jag har lika ont i nu, sitter med värmedyna och hoppas de släpper lite...

Mina foglossningar har varit okej de senare dagarna. Har använt bältet vid längre sträckor så inte känt av de så mycket, bara lite här om dagen då jag smart nog gick i trappan upp till läkaren.... Men de var ingen jätte smärta. Men detta nu känns inte alls som foglossningar... får se vad sjukgymnasten säger på måndag....

Från det ena till det andra...
Var hos min läkare igår som har sjukskrivet mig för att jag mått dåligt i kontakt med barn innan. Och vi kom tillsammans fram till att jag inte behöver någon sjukskrivning längre på grund av de!!! Mår ju klart bättre nu och känner mig som förr. Börjar inte gråta när jag ser barnvagnar längre utan börjar le! Inte så konstigt eftersom vi väntar barn! Annars hade jag ju inte mått så här bra psykiskt. Så nu slipper jag de! Så när jag börjar jobba igen så ska jag jobba heltid! Kan även äntligen skriva ut mig från arbetsförmedlingen! Yay så skönt!  Nu måste jag bara ha tag på läkaren från mödravårdscentralen så att han kan ändra i mitt läkarintyg.  Där står det ju 50% sjukskrivning från jobbet och 50% från arbetssökande. Har ju haft ett från det andra innan på 50% som kompletterade från jobbet. Men det har jag ju inte nu längre. Så nu måste jag ha tag på han! Vilket inte var så lätt i fredags! Får göra ett nytt försök på måndag.

Sen igår var jag helt okej på dagen mådde illa men inte så att jag behövde kräkas. Bara under morgonen, men efter tagit de lugnt när jag kommit hem från läkaren så blev de bättre. Så jag skulle följa med killen och köpa kött till min fest i sommar. Tja... redan när vi börja köra (affären är typ 3 min med bilen här i från) så började jag må riktigt dåligt... Var jätte jobbigt att gå i affären, jag hade ingen energi i kroppen och mådde väldigt illa. När vi sen äntligen kom hem, så mådde jag jätte dåligt. Hade fått jätte ont i huvudet, mådde jätte illa och mådde dåligt i hela kroppen. Så tog en av de nya tabletterna mott illamående så jag fick behålla maten. Vilken skillnad mot largiganen! Illamåendet la sig mycket snabbare än med largiganen, när jag åt så mådde jag inte illa som jag gör med largiganen och jag blev inte lika trött av tabletten! Skönt! Där i mot kommer jag bara ta den när jag verkligen känner att jag behöver eftersom de inte är de bästa att ta som gravid. Som sagt är jag väldigt orolig mot tabletter just nu...
Där i mot vaknade jag i natt och hade sån kramp i magen att  jag sprang in på toaletten... Kunde inte göra något (intressant info).... Men gud så ont det gjorde! Hade kramp ett par gånger under dagen i dag med, men sen lägger det sig. Vet inte om det var från tabletten eller om det var från något annat. Återstår att se antar jag!

Nu ska jag hoppas att värmekudden och lite chips ska göra det lite bättre i ryggen! Än har inte kudden hjälp, där i mot har de blivit värre....

Hoppas du mår bra där inne!!! Älskar dig! <3<3<3<3<3

Gravidhalsband!

Har ju glömt skriva att vi beställt ett gravidhalsband som vi fick hem förra veckan!! De är helt underbart och jag älskar det! Killen tycker jag ska börja använda den redan medan jag tycker det är tidigt. Men samtidigt går vi ju in i v.17 i morgon! Tänk att bebis är 17 veckor!!! Har fortfarande svårt att ta till att där är en bebis i magen, men gud så lycklig jag är!!!<3<3<3

Bra och dåligt!

Ja, de skiftar det mycket mellan just nu! Tyckte jag började må bättre i förra veckan, men sen började jag må sämre i helgen och i tisdags kväll var jag tillbaka till att inte få behålla maten. Men vad ska man göra? De går lite framåt i alla fall, inte lika många dåliga dagar i alla fall!
Idag var jag hos läkaren och blev sjukskriven till den 26/6. Sen hoppas jag att jag är på fötter igen!
Fick nya illa mående tabletter utskrivna eftersom jag får så ont i magen av largiganen. Så hoppas dessa ska hjälpa bättre. Både jag och apotekaren fick en mindre chock när jag skulle hämta ut tabletterna ca 1100 kr för 20 tabletter! Dyrt, men vad ska man göra!
Frågade även läkaren hur det är med Alvedon efter som jag tar det så mycket. Men så länge jag inte tar mer än 8 tabletter som dagen så är de ingen fara för barnet. Vilken lättnad alltså!! Men om jag tar 8 tabletter om dagen i flera månader så lär mina njurar och min lever inte må så bra. Men där är vi inte än!
Efter vi hade pratat om allt de och fått sjukskrivningen klar så frågade han om vi skulle ta en titt på bebisen! Överlycklig blev jag!!! Bebisen hoppade ronder fint där inne! Jag kunde se bebis röra sig och hjärtat slå! Så underbart!!! Fällde två tårar av ren lycka!! Han mätte inte eller så, men han tyckte de såg bra ut och de verkade vara normalt med fostervatten. Så nu ska jag väl kunna slappna av lite? En stund i alla fall!! Det skulle nog dröja ett tag till innan vi kan känna bebisrörelser ordentligt då jag hade moderkakan på framsidan. Då kan det ta några veckor extra innan man känner eftersom det blir en dämpning gentemot om den är på baksidan. Men det viktigaste är att bebis verkar må bra!!! Så överlycklig över att jag fick se bebis!!! Killen var inte lika glad när jag ringde och berätta att jag fick se bebis! Han var så klart glad att vi fick sätt att bebis verkar må bra! Men han är nog lite avundsjuk för att han inte var med och fick se bebis. Vilket jag har full förståelse för!! Jag hade varit lite butter om de var ombytta roller! Men fick i alla fall se att bebis verkar må bra och hoppar ronder i magen!! Sån kärlek jag har för det underverk som finns i magen!!  Kärleken är obeskrivlig! Håller handen på magen konstant! Längtar till slutet av november då vi får hålla vårt underverk i våra armar! <3<3<3

Tillbaka till läkaren! Han förstår att jag är orolig, definitivt med den historiken som vi har. Skönt med en förstående läkare!!

Att ta mig till läkaren var inte det lättaste kan jag säga! Var tvungen att köra bil... Fick göra de igår med då jag hade en annan läkartid igår och har en i morgon med. Ingen av tiderna har varit i staden som vi bor i så jag har fått köra eftersom killen jobbar. De har gått så där! Igår hann jag starta bilen sen kräktes jag.... Idag kräktes jag i alla fall innan jag gick hem ifrån... Men sen vågade jag inte äta något för jag mådde så  illa... I väntrummet frågade en annan gravid  om jag mådde illa! Jag satt och svalde hela tiden och hoppades på att jag inte skulle kräkas! Måste sätt kul ut! Haha! Ingen ork och ingen näring i kroppen och sen skulle jag ju köra hem med! En himla lång väg måste jag ju säga! Var med nöd och näpp jag inte käktes när jag körde hem idag.. Håller tummarna för att de går bättre i morgon!

I helgen gav vi oss ut på lite shopping! De gick så där, då jag inte mådde så bra fast jag hade tagit largigan. Men jag lyckades i alla fall få tag på en trikini och två bh:ar där inte brösten ramlar ut! Lite ovanligt att ha så stora bröst gentemot vad man brukar ha! Efter att gått runt lite och fått tag på det viktigaste så fick vi åka hem, då var jag totalt slut. Hade ingen energi alls i kroppen och largiganen var på väg ut ur kroppen vilket gjorde att jag hade panik i hela kroppen.... Jag somnade ganska snabbt när vi kom hem kan jag ju lugnt säga...

Nu ska jag gå och borsta tänderna innan de stänger av vattnet för natten! Skulle byta något rör tydligen!


Om du bara visste hur underbar du är!! Längtan efter dig är enorm! Älskar dig, vår älskade unge!!!

Lite här och lite där!

Känner av foglossningarna mer och mer här hemma fast jag inte gör så mycket. Somnade på soffan igår då jag hade en riktigt dålig dag. Hade väldigt ont i vänster höft sen.
Vi skulle på lägenhetsvisning så fick ta en lergigan för att jag inte skulle kräkas där. De fungerade, men där i mot hade jag så ont i vänster höft och runt om så jag haltade och gjorde fina grimaser hela tiden. Såg nog kul ut!
Lägenheten i sig var jätte fin och där var en trädgårdsbit till. Bara vardagsrum och kök som var lite väl litet. Men de hade passat oss några år. Bebis hade till och med kunnat få ett eget rum. Men vi har inget lånelöfte klart och banken ringer ju aldrig upp. Men de kvittar lite nu. Buden är så höga nu så vi hade lagt oss. Synd!

Jag fick inte tag på barnmorskan igår för att prata om min sjukskrivning och idag har de stängt. Så gör ett försök att ringa henne och växeln i morgon. Så jag kan få en tid till att träffa en läkare. Vill de hellre att jag testar att jobba så får jag väl göra de, så får vi se hur de går...

Jag mår bättre och kräks inte så mycket. Men jag mår fortfarande konstant illa och har svårt för att äta. Även om jag får i mig lite mer mat så är det minsann inte mycket. Jag har ingen direkt energi i kroppen. Inte så att jag behöver sova, utan jag behöver mat energi. Kroppen har ju ingen reserv att ta i från heller för den har jag tömt sen länge. Så efter ca 5 min om jag till exempel går eller försöker göra något så börjar jag ju känna mig hel slut och behöver sitta ner. Visst har jag sen fått i mig mat så kan de gå bra i ca 20 min. Sen är de slut på energi. Försökte hitta lite sommar kläder förra veckan. Något som brukar ta max 30 min till 1 h att handla eller kolla efter tog 3 h. För jag var tvungen att sätta mig ner hela tiden för jag klarade inte av att stå, jag mådde illa och jag hade alldeles för ont i bäckenet.
På jobb har man inte tid att sätta sig på de sättet.
På väg till sjukgymnasten i måndags så tog det min 15 min att gå dit. Sen  när jag kom fram så höll jag på att spy och jag kunde känna i hela kroppen att jag använt alla min energi. Men sen skulle jag ju hem med! Gick så sjuk sakta hem och med små steg för att jag inte skulle få för ont när jag gick. De tog nog över en halvtimme att komma hem. Sen var jag helt slut när jag kom in genom dörren!
Men men får se vad de säger i morgon...

Tycker verkligen inte om att ta Alvedon var dag nu när jag är gravid. Men jag har så ont i nacken nu som går rakt upp i huvudet så jag har inget val. Kan klara mig en halv dag i mellan åt utan att ta något. Men sen blir det för jobbigt....

Skulle vilja veta hur bebis mår där inne.... Vill så gärna höra hjärtslagen och se bebis! Men det dröjer ett tag till tyvärr...

Älskar dig<3<3<3<3

Måndag!

Barnmorskan kunde inte hjälpa mig så mycket förra veckan utan jag skulle kontakta en sjukgymnast som skulle kunna hjälpa mig med smärtorna. Hon sa de kunde vara foglossningar eller musklerna, men eftersom jag känner av det när jag ska sova så trodde hon inte riktigt de var musklerna. Eftersom jag ändå var där nere fick jag svar på mitt järnvärde, de va på 64 och så länge det inte var under 60 så behövde jag inte ta järntabletter så de är ju bra! Fick även veta vilken typ av blodgrupp jag har. Hon tyckte inte riktigt om att jag fortfarande går ner i vikt. Sen inskrivningen har jag gått ner 3 kg. Vilket stämmer bra med den sammanlagda viktnergången sen jag började må illa. Hon ville ta och kolla om jag hade kristaller i urinen men jag var som vanligt inte kissnödig när jag var där. Trodde ju inte vi skulle prata om annat än smärtorna. Men men!
Jag passade även på att fråga när magen börjar växa. Efter som det är första så kan det dröja, många får inte sin fören i v.18. Har man sen tränade magmuskler så kan de dröja längre. Så jag behövde inte oroa mig.
Men nu tycker jag man kan se att där är en liten bebiskula! Inte stor men vi ser den! Wiie!!! Mamma sa att jag nog kommer bli stor! haha inte skulle jag bli förvånad, men får nog börja äta mer då!

Syrran var snäll och hämtade mig i fredags så att jag kunde följa med till våra föräldrar och njuta av solen. Mådde inte så bra under dagen. Men fick ner en normal portion tacos på kvällen sen! Åt riktigt bra! De höll inte i sig i helgen sen tyvärr då jag verkligen inte mådde bra. Men men!

Idag hade jag tid till sjukgymnast! Jo, då de är foglossningar jag har... Kunde även vara lite muskler, men helt klart foglossningar. Tydligen var jag väldigt rörlig i kroppen vilket inte kanske är det bästa vid en graviditet sa hon. För hormonerna gör ju en mer rörlig så att man ska kunna få ut bebisen sen. Så jag ska använda foglossningsbälte när jag går, sen ska jag undvika att gå i trappor, böja mig och lyfta tungt. hmm.... detta passar inte riktigt med mitt jobb... Jobbar ju på andra våningen, böjer mig konstant och självklart bär man fast man inte borde... Ja, vi får se hur de går när jag kommer tillbaka till jobbet... Fick lite övningar jag ska testa att göra och några andra tips på hur jag ska undvika att det gör ont. Ska tillbaka sen den 13/6 för att se om bältet har hjälpt eller om vi ska testa akupunktur eller tens. Men som hon sa, det går i alla fall över efter dessa 9 månaderna! Och det är inte farligt för bebis även om jag har väldigt ont av det.

Så nu ska jag bara lyckas bestämma mig om jag är redo att börja jobba eller inte än... I helgen ett klart nä! Innan idag, jo det skulle nog kunna gå. Just nu, inte troligt...
Så hur ska man veta? Kräks inte lika mycket, men mår konstant illa och har fortfarande svårt för att äta, även om det är bättre. När jag rör mig för mycket mår jag mer illa och blir lätt yr och mår dåligt. Antagligen för att jag inte har tillräckligt med ork och energi. Utöver det så har jag även ont i bäckenet. Men det är illamåendet jag söker för. Innerst inne vet jag nog att jag bör stanna hemma lite till. Men så mår man bra en stund och tycker att nu skulle det nog gå bra... Jobbigt, ska fundera lite till.

Nu ska jag försöka få bort lite huvudvärk med en bit kladdkaka!

Älskade unge!<3<3<3<3<3  

Foglossningar?

Skulle ju kolla barnsaker i lördags. Det gick inte så bra då vi kom iväg mycket senare än tänkt eftersom jag inte mådde bra. Så de blev en kort runda på Emporia i ca 30 min. Men! Fy bubblan vad jag har fått ont i typ korsryggen och sen går det ut i sidorna mot höfterna och ner mot skinkorna och benen. Det slutade med att jag haltade fram och gjorde snygga grimaser av smärta. Fick sätta mig ner en runda för jag klarade inte av att gå. Har haft ont på vänster sida innan när jag gått men trott att jag har haft en nerv i kläm. Men detta var riktigt hemskt. Sen kunde jag knappt böja mig eller lägg upp fötterna på typ en pall. Igår gick jag inte något så de känns bättre idag. Men ringde mödravårdscentralen och fick en tid till min barnmorska idag. Så får vi se om hon kan hjälpa mig och om det överhuvudtaget är foglossningar eller om det är något annat.

Jag hoppas ju att mitt illamående ska bli bättre snart så jag kan gå tillbaka och jobba när min sjukskrivning är slut. Men! Om jag ska ha så här ont när jag går kommer jag omöjligt kunna jobba! Gå i trappor är typ omöjligt och jag jobbar på andra våningen och vi går i de trapporna minst 3-6 gånger per dag. Gå ut på en promenad är ju uteslutet. Gå runt på gården kommer aldrig gå och sitta ner är omöjligt på en förskola. Om du lyckas sätta dig ner får du oftast resa dig igen lika snabbt för att hjälpa någon. Så nä, med denna smärtan kan jag inte jobba. Hoppas barnmorskan kan hjälpa mig med det idag.

Ut över illamåendet och mina smärtor så har mitt tandkött börjat blöda när jag borstar tänderna. Så som jag kräks så är jag inte så sugen på att få veta hur mina tänder kommer se ut sen. De är dåliga i vanliga fall och dyra att laga så undra hur de är nu . Men de tar vi då!

Men det bästa av allt detta är att de är okej. För visst är det jobbigt att må illa och ha ont så du knappt kan gå. Men det är värt varenda sekund av det. Jag skulle inte byta det för en sekund. Vi har gått igenom en hemsk resa och den är inte riktigt slut än. Den har varit tuff och jobbig, full med tårar, sorg och smärta. Den har varit dyr och krävande och den har satt livet på paus. Men jag hade gjort om allt igen, för att få sitta här nu och vara gravid med vårt älskade barn. Alla som kämpar får inte känna den glädje som jag och min sambo får känna. Hur mycket de än kämpar så får de aldrig uppleva den glädje vi känner över att ha lyckats. Då menar jag även att de inte kommer få barn via adoption eller andra sätt som man kan bild familj på. All kommer inte få den glädjen att få ett barn på ett eller annat sätt. Vår kamp är förhoppningsvis över. Men jag kommer aldrig glömma vår tuffa kamp och jag hoppas innerligt att alla ni som fortfarande kämpar för att få barn på ett eller annat sätt lyckas. Jag hoppas att er kamp snart är över! Ingen borde få gå igenom en så hemsk resa som vi och så många andra människor gör. Jag hoppas att tekniken går framåt och att fler kan få rätt hjälp. Det fungerar inte att tänka positivt eller att åka på semester, så ska man se att man blir gravid. Som många verkar tro. Om det va så lätt hade ingen idag varit ofrivilligt barnlös!

Många kramar till er som fortfarande kämpar! Jag håller tummar och tår för er! <3<3<3