Idag är ingen bra dag... känner mig väldigt deppig och nerstämd... i fredags och i går var killen hemma så då kunde vi prata om annat som jul och sånt. Men idag är han hos sin mormor en runda. Men redan när ja vakande kände jag mig ner stämd. Allt känns bara så mycket... för mycket! Känner att jag behöver gråta men tårarna har fastnat i ögonen...
Just nu när jag skriver sitter jag i rummet som just nu är allt och lite till rummet.. Detta rummet var bestämt innan vi flyttade in att de skulle bli vårt barn rum... Nu när jag hade sätt pluset på stickan var det första gången som ja vågade föreställa mig hur rummet skulle kunna se ut om 9 månader..... Fullt med bebis saker... nu kan ja bara se samma trista rum framför mig....
I fredags hämtade vi ut de nya sprutorna. Jag gillar de inte alls! Har fått Menopur som man tydligen ska blanda själv och själv fylla spruta med!! Gillar det inte alls! Jag gillade Gonal F som bara var att vrida upp och sticka in och sen var de klart. Nu ska de blandas och fyllas och ha sig... Mådde redan dåligt när vi hämtade sprutorna och tyckte de var lite jobbigt och sen fick ja se detta.... fick halvt panik! Men de har lagt sig nu... vi ska kolla igenom hur man ska göra i kväll och känner vi att vi inte lyckas så får vi ringa och be om en tid så att de kan vissa hur man ska göra. Verkar ändå inte som vi får börja innan jul.....
Fick ett sms av min mamma i morse att min mormor hade ringt henne och sagt att de skulle prata om barnlöshet, ivf och missfall på tv4 9:15. Så jag for upp (nästan... la och halv sov) och startade teven. De var ganska intressant men skulle vilja att de ägnar lite mer än 10 min åt detta. Men bättre än inget i alla fall. De han som satt där sa stämmer bra in på hur jag känner och hur jag har förstått det som min kille känner. Tyckte de var värt att se! Tack mamma och mormor för att ni sa till! Hade missat de annars! <3
Men för att skriva om något annat... Om ni har följt mina tidigare inlägg så vet ni att jag har en himla massa problem med elektronik och mobiler allra mest! Bytte mobil för någon vecka sen till en vi fick med när vi gick över Telenor (ska byta i från de så fort vår bindningstid går ut om ca 2 år.....). När killen använde den för att hans var på lagning så fungera den bra... Nu när ja använder den så är den seg, reagerar inte när jag skriver i medelande så vissa bokstäver försvinner om jag skriver för fort, den stänger ner tex aftonbladet när jag läser de och massa annat skit! Så i fredags när vi skulle handla så såg vi att elgiganten hade black friday, så vi svängde in och jag fick köpt en mobil! Än fungerar den galant och jag är väldigt nöjd! Nu hoppas jag att det stannar så!
För övrigt har vi julstädat i fredags och jul bakat igår. Det blev lussekatter, papparkakor med glasyr, knäck, ischoklad och chokladpuffar. Sen fick vi även upp julstjärnorna. Så i kväll ska vi sätta upp julsakerna som ligger i hela vardagsrummet!
Jag ska även snart någon gång om en stund baka bröd... Min mage är väldigt irriterad av att jag har ätit så mycket köpebröd. Vet inte riktigt varför men min mage är inte alls glad för det.
Men nu ska jag fortsätta att deppa och försöka hitta någon energi!
Glad första advent!
You will always be in my heart<3
söndag 30 november 2014
torsdag 27 november 2014
Torsdag
Jag skulle behöva en film som jag kan gråta till. Någon som har ett bra förslag?
Ljuset för bebben har stått tänt hela dagen igår och idag... Allt känns så overkligt... jag hade dig, men jag förlorade dig.....
Valde att stanna hemma resten av veckan från jobb... Känns taskigt till mina kolleger men känner att man går på i 190 hela tiden och inte stannar upp och sörjer och tar in allt som hänt. Känner att man måste de också, man måste få vara och bara må dåligt utan massa krav. Annars stannar man inte upp förens väggen är där... och då är de svårare att komma tillbaka....
Under tiden ja skrev detta fick ja ett sms från min ena kollega, hon skrev att hon saknade mig. Svarade att jag saknar henne med och undrade om allt gick bra på jobb. Hennes svar?
Skit i jobb... vila och ta det lugnt... se film... ät vad du vill och mys med din kille! De är en bra arbetskamrat! Tack så mycket!<3
Killen och ja pratade igår när han kom hem från jobb... Vi är glada att vi valt att berätta för våra släktingar och närmaste vänner om vad vi går igenom. Även om de är svårt när de frågar hur de har gått och man måste förklara att vi fick missfall. Men det känns skönt att kunna vara ärlig och i stället för att gömma oss och inte prata om det så har vi ett stöd från våra nära och kära som betyder mer för oss än ja tror de förstår. Tack ska ni för allt ert stöd <3<3<3 Tror de flesta inte vågar berätta för att de skäms eller är rädda för att bli kritiserade och jag förstår dem. De är inget lätt att gå igen de som vi barnlösa måste gå igenom. Jag upplever att de finns många som inte har kunskap om det (precis som jag inte hade innan) och det är synd. Alla borde få ha kunskap om detta eftersom de kan drabba alla. Som jag sagt innan så skäms inte jag... Vi har inte valt detta... och jag är inte rädd att berätta om det..... Men det gör det inte mindre jobbigt... Men vi har i alla fall fått en förståelse från vår omgivning som jag hoppas alla som berättar för sin omgivning får..
Kram till alla barnlösa <3
Ljuset för bebben har stått tänt hela dagen igår och idag... Allt känns så overkligt... jag hade dig, men jag förlorade dig.....
Valde att stanna hemma resten av veckan från jobb... Känns taskigt till mina kolleger men känner att man går på i 190 hela tiden och inte stannar upp och sörjer och tar in allt som hänt. Känner att man måste de också, man måste få vara och bara må dåligt utan massa krav. Annars stannar man inte upp förens väggen är där... och då är de svårare att komma tillbaka....
Under tiden ja skrev detta fick ja ett sms från min ena kollega, hon skrev att hon saknade mig. Svarade att jag saknar henne med och undrade om allt gick bra på jobb. Hennes svar?
Skit i jobb... vila och ta det lugnt... se film... ät vad du vill och mys med din kille! De är en bra arbetskamrat! Tack så mycket!<3
Killen och ja pratade igår när han kom hem från jobb... Vi är glada att vi valt att berätta för våra släktingar och närmaste vänner om vad vi går igenom. Även om de är svårt när de frågar hur de har gått och man måste förklara att vi fick missfall. Men det känns skönt att kunna vara ärlig och i stället för att gömma oss och inte prata om det så har vi ett stöd från våra nära och kära som betyder mer för oss än ja tror de förstår. Tack ska ni för allt ert stöd <3<3<3 Tror de flesta inte vågar berätta för att de skäms eller är rädda för att bli kritiserade och jag förstår dem. De är inget lätt att gå igen de som vi barnlösa måste gå igenom. Jag upplever att de finns många som inte har kunskap om det (precis som jag inte hade innan) och det är synd. Alla borde få ha kunskap om detta eftersom de kan drabba alla. Som jag sagt innan så skäms inte jag... Vi har inte valt detta... och jag är inte rädd att berätta om det..... Men det gör det inte mindre jobbigt... Men vi har i alla fall fått en förståelse från vår omgivning som jag hoppas alla som berättar för sin omgivning får..
Kram till alla barnlösa <3
onsdag 26 november 2014
...
Jag vet knappt var ja ska börja... Var gång jag börjar se positivt på något, se framåt eller vågar tro... Så slutar de med sorg... Detta var fösta gången på väldigt länge jag vågade tro att vi ska bli föräldrar... Jag vet inte hur ja ska våga tro det igen. Om vi blir gravida på någon av de andra försöken, så kommer ja inte våga tro på det och känna glädjen av det förens jag får se min bebis.... Har tänt ett ljus här hemma för min lilla bebis... skulle ha gjort det igår men var helt slut så somnade till på soffan och sen gick vi och la oss kl 21. Egentligen vill ja ha ett ljus format som ett hjärta, men de har ja inget, så de fick bli ett som jag tycker är väldigt fint i stället... (Min mamma skicka en bild på ett hjärtljus hon tänt för vår bebis. Den var väldigt fin! Tack så jätte mycket! <3)
Killen och jag sörjer väldigt olika, jag måste gråta och få vara ledsen och försöka förstå. Medan han knappt gråter men är ledsen ändå. Vi pratade om detta igår, hur vi tar det olika. Killen har lättare för att se framåt och fråga om jag tillexempel orkar att börja nästa behandling direkt. Medan jag mer gråter hela tiden.... Han sa själv att han inte har känt vad jag har känt och därför är det inte lika svårt för han att se framåt som det är för mig, även om han är ledsen. Jag måste ge han stor beröm för allt han gjort för mig igår när jag mådde så dåligt och bara gråt. Stort tack till dig älskling för att du är den du är och att du är min<3 Att du orkar hålla modet uppe när jag känner att mitt har fallerat.<3 Älskar dig<3
Idag ringde vi våra läkare för att berätta vad de sagt till oss igår när vi var inne på sjukhuset... En ny plan för nästa försök är skriven och ska skickas hem till oss. Ny medicin är också utskriven och bara att hämta... Hade tydligen fått en nya sorts spruta denna gången. Ingen aning om vilken eftersom de var killen som pratade med dem. Men ska hämta ut de på fredag så får se då... Har ingen aning om hur ja ska räkna för att kunna gissa när min mens kommer. Så allt ja kan göra är att hoppas att den kommer nästa veckan.... För kommer den senare så får vi antagligen vänta till januari eller februari eftersom ultraljud och äggplock krockar med julledigheten..... Så nu är vi här igen, mer väntande... Förra gången såg jag fram i mot att börja... nu kan jag inte se fram i mot jul ens... Klart jag vill testa och hoppas på en graviditet och ett barn. Men just nu mår jag bara dåligt för att vi har förlorat vårt barn vi hade i magen....
Laddade ner graviditetsappen förra torsdagen... Tog bort den igår... klarar inte av att ha den kvar.... Jag hade precis börjat tro på att jag var gravid och då togs det i från mig... Varför??? Hur är det okej??
Känns som jag kommer bli den där mostern/fastern/vännen/grannen som aldrig fick barn utan som bara lånar de andras barn när vi ses och sen lämnar tillbaka de igen med tårar i ögonen när det är dags att gå.... Hon som aldrig blev mamma.....
Ska se om jag hittar lite hopp i godiset vi köpte igår men som jag aldrig orkade äta.....
Tack för allas stöd, det betyder väldigt mycket för mig/oss!<3<3<3<3<3
Älskade barn!
Min sorg för dig är stor och även saknaden av dig<3 Vi hade börjat diskutera namn till dig, namn du aldrig får höra... Du finns i våra hjärtan och kommer alltid att göra! Kärlek till dig för alltid! <3<3<3
Många kramar från din mamma <3
Killen och jag sörjer väldigt olika, jag måste gråta och få vara ledsen och försöka förstå. Medan han knappt gråter men är ledsen ändå. Vi pratade om detta igår, hur vi tar det olika. Killen har lättare för att se framåt och fråga om jag tillexempel orkar att börja nästa behandling direkt. Medan jag mer gråter hela tiden.... Han sa själv att han inte har känt vad jag har känt och därför är det inte lika svårt för han att se framåt som det är för mig, även om han är ledsen. Jag måste ge han stor beröm för allt han gjort för mig igår när jag mådde så dåligt och bara gråt. Stort tack till dig älskling för att du är den du är och att du är min<3 Att du orkar hålla modet uppe när jag känner att mitt har fallerat.<3 Älskar dig<3
Idag ringde vi våra läkare för att berätta vad de sagt till oss igår när vi var inne på sjukhuset... En ny plan för nästa försök är skriven och ska skickas hem till oss. Ny medicin är också utskriven och bara att hämta... Hade tydligen fått en nya sorts spruta denna gången. Ingen aning om vilken eftersom de var killen som pratade med dem. Men ska hämta ut de på fredag så får se då... Har ingen aning om hur ja ska räkna för att kunna gissa när min mens kommer. Så allt ja kan göra är att hoppas att den kommer nästa veckan.... För kommer den senare så får vi antagligen vänta till januari eller februari eftersom ultraljud och äggplock krockar med julledigheten..... Så nu är vi här igen, mer väntande... Förra gången såg jag fram i mot att börja... nu kan jag inte se fram i mot jul ens... Klart jag vill testa och hoppas på en graviditet och ett barn. Men just nu mår jag bara dåligt för att vi har förlorat vårt barn vi hade i magen....
Laddade ner graviditetsappen förra torsdagen... Tog bort den igår... klarar inte av att ha den kvar.... Jag hade precis börjat tro på att jag var gravid och då togs det i från mig... Varför??? Hur är det okej??
Känns som jag kommer bli den där mostern/fastern/vännen/grannen som aldrig fick barn utan som bara lånar de andras barn när vi ses och sen lämnar tillbaka de igen med tårar i ögonen när det är dags att gå.... Hon som aldrig blev mamma.....
Ska se om jag hittar lite hopp i godiset vi köpte igår men som jag aldrig orkade äta.....
Tack för allas stöd, det betyder väldigt mycket för mig/oss!<3<3<3<3<3
Älskade barn!
Min sorg för dig är stor och även saknaden av dig<3 Vi hade börjat diskutera namn till dig, namn du aldrig får höra... Du finns i våra hjärtan och kommer alltid att göra! Kärlek till dig för alltid! <3<3<3
Många kramar från din mamma <3
tisdag 25 november 2014
Missfall....
Började blöda ganska kraftigt och någon timme senare kom det... Jag har fått missfall..... Har varit inne på sjukhuset och fått det bekräftat...
Har gråtigt så jag inte har några tårar kvar... Kan inte förstå.... VARFRÖR??????? varför kunde vi inte få behålla vårt barn???? Är det något ja har gjort? Vet att alla säger att man inte kan orsaka ett missfall själv, men man undrar ju ändå om det är ens fel..... Är det min kropp de är fel på??? bara berätta varför så jag vet varför vårt barn fick lämna oss..........
Många säger "nu vet ni att ni kan bli gravida i alla fall" eller "bara på de igen" eller "alla får missfall" eller "det vara bara första försöket ni har två till". Och ja ni har alla rätt! Men de är jobbigt att höra, även om jag vet att ni har rätt.... Men jag hoppas ni förstår att de är svårt att ta till sig allt de när man måste kämpa som en idiot för att få sitt barn.... Det är inte säkert de andra tar... vad gör vi då?? stannar som barnlösa? Försöker låna pengar så vi kan köpa fler IVF eller ställer oss i kö till adoption? Förstår att många tänker att då går det nästa gång.... Men de är svårt att tänka så... under 3½ år var detta första gången ja var gravid.... första gången..... första gången ja fick se pluset.... första gången ja fick känna förändringarna i kroppen.... första gången ja kunde hoppas på att bli mamma.... Men nu är allt det bortaget.... Bilden av "det" som kom ut, är svår att glömma..... den sitter fast på näthinnan...
Får ofta hör att missfall gör ont som fan! Men jag hade knappt ont alls..... Det kändes lite, men ont kan jag nog inte säga att det gjorde.....
De där vita strumporna vi titta på i Ullared.... verkar inte som de blir handlade till oss....
Älskade bebis, jag hoppas att du mår bra dit du kom<3 Du är saknad och älskad <3 många kramar från din mamma! <3<3<3<3<3<3
Har gråtigt så jag inte har några tårar kvar... Kan inte förstå.... VARFRÖR??????? varför kunde vi inte få behålla vårt barn???? Är det något ja har gjort? Vet att alla säger att man inte kan orsaka ett missfall själv, men man undrar ju ändå om det är ens fel..... Är det min kropp de är fel på??? bara berätta varför så jag vet varför vårt barn fick lämna oss..........
Många säger "nu vet ni att ni kan bli gravida i alla fall" eller "bara på de igen" eller "alla får missfall" eller "det vara bara första försöket ni har två till". Och ja ni har alla rätt! Men de är jobbigt att höra, även om jag vet att ni har rätt.... Men jag hoppas ni förstår att de är svårt att ta till sig allt de när man måste kämpa som en idiot för att få sitt barn.... Det är inte säkert de andra tar... vad gör vi då?? stannar som barnlösa? Försöker låna pengar så vi kan köpa fler IVF eller ställer oss i kö till adoption? Förstår att många tänker att då går det nästa gång.... Men de är svårt att tänka så... under 3½ år var detta första gången ja var gravid.... första gången..... första gången ja fick se pluset.... första gången ja fick känna förändringarna i kroppen.... första gången ja kunde hoppas på att bli mamma.... Men nu är allt det bortaget.... Bilden av "det" som kom ut, är svår att glömma..... den sitter fast på näthinnan...
Får ofta hör att missfall gör ont som fan! Men jag hade knappt ont alls..... Det kändes lite, men ont kan jag nog inte säga att det gjorde.....
De där vita strumporna vi titta på i Ullared.... verkar inte som de blir handlade till oss....
Älskade bebis, jag hoppas att du mår bra dit du kom<3 Du är saknad och älskad <3 många kramar från din mamma! <3<3<3<3<3<3
söndag 23 november 2014
Inga scones
Såg fram i mot sconesen men rå rörssockert man ska ha i såg inte bra ut så de blev inga scones :( besviken....
Kunde ju inte låta bli!
Ja, även idag tog ja ett test! Det är plus i nu!!! Och nu är det över 2 veckor sen jag började blöda!!!!! Så det känns jätte skönt!! Kan lugna ner sig lite och bara vänta "otåligt" till onsdag!
Har sovit väldigt dåligt i natt och vaknat massa gånger och behövt gå på toa eller bara vaknat till. Hade först svårt att somna för att jag behövde gå på toa hela tiden.... Sen är min mage väldigt arg på mig... Har haft problem med magen från och till sen jag gjorde äggplocket och sen återinsättningen. Så kan tänka mig att det är hormonerna och förändringarna i kroppen som min mage inte klarar av. Ont i magen, behöver gå på toaletten flera gånger om dagen och all denna luft som jag får upp. Än mår jag inte direkt illa, har varit lite i fredags när jag hade gått en bra bit och igår när jag inte ätit som jag borde. Men inte så jag behövde kräkas. Sen vet jag inte om de har med min förkylning att göra då jag lätt kan må illa när jag är förkyld och hostar. Men så länge bebisen mår bra så står jag ut med resten!!
Det är bara ett element i lägenheten som har blivit varmt så här är mellan 18,6 och 19.6 grader inne på morgonen eller när man kommer hem från jobb. Så nu har jag tänt ljus för att få upp värmen. Inte okej med denna kylan! Fryser ju som sattsingen, har till och med två filtar över täcket på natten.
Kom på en sak till som jag har märkt med graviditeten! Jag är mer hungrig! Väldigt sällan jag vaknar och är hungrig under natten, men de gjorde jag i natt och har varit mer hungrig än vanligt den senaste tiden. Men de kommer och går. Någon dag är ja inte så intresserad av maten medan nästa är jag väldans hungrig. Men ska baka scones sen, då jag ätit två mackor till frukost de senaste dagarna i stället för en som jag brukar. Så har ingen frukost till i morgon. Sen kan de vara gott med scones i kväll med. Länge sen jag bakade de. Inte lika goda som mammas så klart, men dessa glutenfria får duga!
Hoppas allt är bra med dig bebis<3<3<3<3
Har sovit väldigt dåligt i natt och vaknat massa gånger och behövt gå på toa eller bara vaknat till. Hade först svårt att somna för att jag behövde gå på toa hela tiden.... Sen är min mage väldigt arg på mig... Har haft problem med magen från och till sen jag gjorde äggplocket och sen återinsättningen. Så kan tänka mig att det är hormonerna och förändringarna i kroppen som min mage inte klarar av. Ont i magen, behöver gå på toaletten flera gånger om dagen och all denna luft som jag får upp. Än mår jag inte direkt illa, har varit lite i fredags när jag hade gått en bra bit och igår när jag inte ätit som jag borde. Men inte så jag behövde kräkas. Sen vet jag inte om de har med min förkylning att göra då jag lätt kan må illa när jag är förkyld och hostar. Men så länge bebisen mår bra så står jag ut med resten!!
Det är bara ett element i lägenheten som har blivit varmt så här är mellan 18,6 och 19.6 grader inne på morgonen eller när man kommer hem från jobb. Så nu har jag tänt ljus för att få upp värmen. Inte okej med denna kylan! Fryser ju som sattsingen, har till och med två filtar över täcket på natten.
Kom på en sak till som jag har märkt med graviditeten! Jag är mer hungrig! Väldigt sällan jag vaknar och är hungrig under natten, men de gjorde jag i natt och har varit mer hungrig än vanligt den senaste tiden. Men de kommer och går. Någon dag är ja inte så intresserad av maten medan nästa är jag väldans hungrig. Men ska baka scones sen, då jag ätit två mackor till frukost de senaste dagarna i stället för en som jag brukar. Så har ingen frukost till i morgon. Sen kan de vara gott med scones i kväll med. Länge sen jag bakade de. Inte lika goda som mammas så klart, men dessa glutenfria får duga!
Hoppas allt är bra med dig bebis<3<3<3<3
lördag 22 november 2014
Orken?
Denna veckan har gått i 230! hela tiden. Jag har varit förkyld, det har varit möten, det har varit kvälls möten, det har varit mega huvudvärk och det har varit begravning. Igår kväll när vi gick och la oss så kände jag mig bara så fundersam. Jag hade inte hunnit ta till mig allt som hänt. Alla känslor som denna veckan har haft med sig. Så jag bestämde mig för att bara ta det lugnt hela lördagen och söndagen och bara göra vad som faller mig in. Betyder det att sova hela dagen så gör ja de. Känner mig helt slut i huvudet av allt som hänt och som jag inte hunnit få utlopp för. Igår kändes det som om veckan har gått på en tågräls utan stopp. Men nu ska jag tillåta mig att njuta av att bara göra vad jag känner för!
Sen måste jag ju säga att det känns som en evighet till onsdag när det är ultraljud! Jag hoppas verkligen att tiden ditt går fort!!! Vill så gärna veta om bebis mår bra där inne!!!!! Men som läkaren sa att om man fått missfall så försvinner hormonerna i kroppen inom två veckor. Så det borde inte ha visat ett plus igår (eller ja text) om det var missfall vi hade fått. Även om jag känner mig lugnare så kan jag ju inte låta bli att testa mig.... så i morgon tar vi ett test till! Sen ska jag försöka att inte ta fler innan onsdag.
Men nu ska jag fortsätta att bara göra vad jag känner för!
Kramar! <3
Bebis<3<3<3<3<3<3<3
Sen måste jag ju säga att det känns som en evighet till onsdag när det är ultraljud! Jag hoppas verkligen att tiden ditt går fort!!! Vill så gärna veta om bebis mår bra där inne!!!!! Men som läkaren sa att om man fått missfall så försvinner hormonerna i kroppen inom två veckor. Så det borde inte ha visat ett plus igår (eller ja text) om det var missfall vi hade fått. Även om jag känner mig lugnare så kan jag ju inte låta bli att testa mig.... så i morgon tar vi ett test till! Sen ska jag försöka att inte ta fler innan onsdag.
Men nu ska jag fortsätta att bara göra vad jag känner för!
Kramar! <3
Bebis<3<3<3<3<3<3<3
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)