Tyvärr blev träffen inställd idag. Tur jag gick in på FB innan jag gick till bussen. Är inte så bra på att gå in där så missar lätt saker. Men jag tyckte det var tråkigt de inte blev av, såg verkligen fram i mot det. Men får helt enkelt se fram i mot nästa!
Eftersom jag redan var sminkad och klar bestämde jag mig för att gå och klippa mig. Konstigt nog hade jag lust att ta busen!? de har jag aldrig, men kände verkligen för det. Så jag satte mig på bussen och lyckades få en drop in tid för klippning, så nu kan jag borsta håret igen utan att borsten fastnar! Fick kollat runt lite i affärer och sen tog jag och handlade lite smått och gott med hem och nu har jag sätt bingolotto som har blivet så sjukt tråkigt. Men men... Här hemma har jag påskpyntet så nu har påsken hittat hit med!
Idag mår jag lite bättre än igår. Ser lite ljusare på livet just precis nu. Vill öka min chanser att bli med barn och jag ska göra ett försök. Tänkte börja med att beställa hem boken Förbättra din fertilitet
av Camilla Porsman & Dr. Paul S. L. Tseng ISBN 9789185225583 men den verkar vara slut på förlagt... Besviken! Funderar på att beställa ett halsband från http://www.barnlangtan.com/ men det kostar en del. Så får kanske vänta lite till (beställer det antagligen i veckan ;) ).
Bara för att jag ser lite positivare på livet just nu betyder det inte att jag inte kommer ha fler kraschar. för det kan jag garantera att jag kommer ha. Men just nu ska jag försöka intala mig att det kan gå nästa gång och jag vara lite positiv! Vi börjar med att må lite bättre privat och jobbmässigt. Ingen aning hur de ska gå, men det löser jag väl. Men ska försöka att stressa ner så mitt hjärta slipper gå i taket och min smärta mellan revbenen kan lugna sig. Vi börjar detta genom att äta choklad, popcorn och dricka lite cola!
Trevlig söndag alla!
ps, bara 4 jobbdagar sen är det helg igen!
söndag 29 mars 2015
Igår.....
Igår krasade allt för mig och jag bröt ihop. Jag tänker inte skriva allt här dels för de skulle bli en evighets uppsats men även för jag tror det är bäst jag låter bli. Men igår när killen kom hem fick jag ur mig allt och lite till om hur jag mår och känner. Jag vet inte hur många ivf jag orkar och min kropp orkar. Om min endometrios blir värre för var gång jag gör en ivf, hur kommer jag då må efter ett par stycken? Vi hade planerat att försöka orka med 9 om min kropp klarar de och vårt psyke så klart. Detta om vi inte blir gravida självklart. Men jag undrar om de är värt det? Hur kommer jag må efter allt detta? Om det inte blir något barn, har jag då förstört min kropp i onödan? Insåg igår att killen och jag inte är på samma plan där. Inte så konstigt med tanke på att han inte tar sprutor, lägger upp benen så fort vi är hos läkaren och har de tittandes med en jävla pinne i dig som gör skit ont, han gör inget äggplock eller insättning han kände inte när vi förlorade tvillingarna, han behövdes inte skrapas och han har inte smärtor i underlivet från och till. Så jag förstår att han inte tycker det är lika jobbigt som jag och nog tror vi orkar fler än jag just nu känner att jag orkar. Självklart tycker han allt detta är jobbigt och han ser väl hur det tar på mig men han går inte igenom det riktigt som jag gör. Det är så klart inte lätt för han heller att vara barnlös, detta helvetet betyder ju att inte han heller får barn. Men jag undrar hur mycket jag orkar. Om man ändå bara kunde få svart på vitt att det kommer bli barn eller det kommer inte bli barn. Men det kan man ju inte. Men vilken lättnad det hade varit i stället för denna eviga kamp och väntan. Tanken slog mig igår om man efter gratisförsöken bara ska ge upp ivf och satsa på adoption. Jag skulle älska de barnet som jag adopterar precis som mitt eget. Kanske skulle man satsa på det i stället? Men sen vet jag att jag verkligen vill försöka med ivf med för jag vill med bära mitt barn och få ha det när det är spädbarn och uppleva hela den biten. Ha den lyckan med en nyfödd. Jag vill med uppleva det. Missförstå mig inte skulle älska mitt adoptivbarn som mitt eget. Men jag kommer få missa den där biten med graviditet och nyfödd.
Detta är inte lätt alltså!
Senaste tiden har jag funderat starkt på om man skulle ta och säga upp sig och sälja allt och flytta utomlands. Jag gör aldrig något utanför mina ramar. Kanske man skulle göra det. Lämna hela detta möget och bara njuta av livet i stället? En arbetskamrat gjorde det. När hon och hennes kille separerade så började hon läsa engelska i Australien och nu bor hon så gott som där. Har kille och allt där och hon verkar så lycklig med att leva livet. Kanske skulle man göra det, flytta och njuta och lära sig dyka och bara komma ifrån den eviga barnlösheten.
Tja, jag vet att jag aldrig kommer göra detta, men tror mig när jag säger att det låter lockande.
Men nu måste jag göra mig klar för att hinna till IVF träffen!
Ingen vet vad du vet, för du vet vad ingen annan vet.
Detta är inte lätt alltså!
Senaste tiden har jag funderat starkt på om man skulle ta och säga upp sig och sälja allt och flytta utomlands. Jag gör aldrig något utanför mina ramar. Kanske man skulle göra det. Lämna hela detta möget och bara njuta av livet i stället? En arbetskamrat gjorde det. När hon och hennes kille separerade så började hon läsa engelska i Australien och nu bor hon så gott som där. Har kille och allt där och hon verkar så lycklig med att leva livet. Kanske skulle man göra det, flytta och njuta och lära sig dyka och bara komma ifrån den eviga barnlösheten.
Tja, jag vet att jag aldrig kommer göra detta, men tror mig när jag säger att det låter lockande.
Men nu måste jag göra mig klar för att hinna till IVF träffen!
Ingen vet vad du vet, för du vet vad ingen annan vet.
lördag 28 mars 2015
Växlande molnighet
Precis som rubriken säger, så känner jag mig. Jag växlar mellan känslor just nu. Igår var jag så stressad när jag körde hem att jag verkligen kände mig som en katastrof. Det har varit extremt intensivt de senaste dagarna på jobbet och de kommer vara så i alla fall nästa vecka med. Sen hoppas jag att lite av stressen kan lägga sig.
Men fick höra en fin sak i torsdags av en förälder som sa till mig att barnet hade sagt hemma att jag var favoriten på förskolan, föräldern hade då frågat varför barnet tycker det och barnet hade svarat att det var för jag var så fin. Tycket det var fint att höra, man blev ju lite glad så klart!
Med barnlösheten så känns det ganska hopplöst, men jag försöker gräva fram lite hopp och i bland hittar jag lite. En stunden känns det som nästa gång kommer det gå och i nästa stund känns det som jag aldrig kommer bli mamma..... Men jag håller fast vid det lilla hop jag hittat nu och säger: NÄSTA RUNDA SKA FUNGERA!!!
Då stressen är hög just nu så har jag den senaste månaden haft ganska ont mellan revbenen. Har ju det där förbaskade magbrocket... Hoppas innerligt att det inte blir värre så jag måste ta tabletter för det. Vill undvika att ta de när vi gör ivf. Antar att jag måste stressa ner och kanske inte dricka så mycket kolsyra. Men de tar vi lite senare!
Imorgon är det IVF träff och jag ser fram i mot det! Känns skönt att träffa andra som faktiskt förstår och som inte dömer en eller berättar hur man ska känna, tycka och tänka.
Ps, glöm inte ställa fram klockan i natt!
Längtan, hopp och förtvivlan, välkommen till barnlöshetens värld.
Men fick höra en fin sak i torsdags av en förälder som sa till mig att barnet hade sagt hemma att jag var favoriten på förskolan, föräldern hade då frågat varför barnet tycker det och barnet hade svarat att det var för jag var så fin. Tycket det var fint att höra, man blev ju lite glad så klart!
Med barnlösheten så känns det ganska hopplöst, men jag försöker gräva fram lite hopp och i bland hittar jag lite. En stunden känns det som nästa gång kommer det gå och i nästa stund känns det som jag aldrig kommer bli mamma..... Men jag håller fast vid det lilla hop jag hittat nu och säger: NÄSTA RUNDA SKA FUNGERA!!!
Då stressen är hög just nu så har jag den senaste månaden haft ganska ont mellan revbenen. Har ju det där förbaskade magbrocket... Hoppas innerligt att det inte blir värre så jag måste ta tabletter för det. Vill undvika att ta de när vi gör ivf. Antar att jag måste stressa ner och kanske inte dricka så mycket kolsyra. Men de tar vi lite senare!
Imorgon är det IVF träff och jag ser fram i mot det! Känns skönt att träffa andra som faktiskt förstår och som inte dömer en eller berättar hur man ska känna, tycka och tänka.
Ps, glöm inte ställa fram klockan i natt!
Längtan, hopp och förtvivlan, välkommen till barnlöshetens värld.
tisdag 24 mars 2015
Konstig fråga
Detta kanske är en konstig fråga men jag testar ändå. Är det någon som har haft annorlunda mens eller mer smärtor efter en skrapning?
Det är så att min mens har varit annorlunda de två gånger som jag har haft mens efter skrapningen. Visserligen har jag haft mindre mensvärk än innan, men jag har fått mer ont i äggstockarna under resten av månaden. Exempelvis har jag ont/ känner av i mellan åt i höger äggstock när jag har tampong. Sen när jag är kissnödig i mellan åt eller när jag kissar så gör det ont/känns i äggstockarna. Är det någon mer än jag som har upplevt detta?
Förresten kan jag vara dålig med inlägg just nu, då jag har dålig motivation till att starta datorn.
Den som väntar på något gott väntar aldrig för länge.
Eller som jag har börjat säga: Den som väntar på något gott väntar för evigt....
Det är så att min mens har varit annorlunda de två gånger som jag har haft mens efter skrapningen. Visserligen har jag haft mindre mensvärk än innan, men jag har fått mer ont i äggstockarna under resten av månaden. Exempelvis har jag ont/ känner av i mellan åt i höger äggstock när jag har tampong. Sen när jag är kissnödig i mellan åt eller när jag kissar så gör det ont/känns i äggstockarna. Är det någon mer än jag som har upplevt detta?
Förresten kan jag vara dålig med inlägg just nu, då jag har dålig motivation till att starta datorn.
Den som väntar på något gott väntar aldrig för länge.
Eller som jag har börjat säga: Den som väntar på något gott väntar för evigt....
söndag 22 mars 2015
Underbara söndag
Dagen börjar med att killen blir in beordrad att jobba... Vi skulle på massage idag men hans tid fick vi ju avboka. Bara 3 veckor tills han börjar på nya jobbet! Jag längtar!!!
Inte lätt och inte okej!
Att vara barnlös är inte lätt, men vissa dagar är jobbigare än andra.
Att hela tiden höra att det kommer gå och att man ska se det positiva när man säger att man inte vill höra det just nu. Det är bara jobbigt, man måste få ha skitdagar och man måste få gråta utan att höra hur jävla positivt man ska se de. Det är inte okej att skoja om vissa saker med en barnlös! Att säga till en att andra faktiskt med mår dåligt av att vi är barnlösa och att man ska få lov att känna olika saker. De är väl klart de är okej man känner olika, men kom fan inte och säg att någon annan mår i närheten av hur jag mår eftersom det är vi som är barnlösa!!!! Inte fan mår folk runt om kring en lika dåligt som den som är barnlös. Visst är det okej att andra mår dåligt av det och att man känner olika, men inte när de andra säger till en hur man ska känna och vad man ska känna! Säg inte till mig att det är okej att säga att man ska se det positivt hela tiden, när jag säger att jag inte vill. Respektera vad den barnlösa säger. Lyssna på den som är barnlös, berättat inte hur den ska känna, tycka eller tänka. Livet är tufft ändå!
När jag gick på barn och fritidsprogrammet så fick jag lära mig de tre H:na som man ska använda när någon går igenom ett trauma och de är : Håll i, Håll om och Håll tyst.
Dessa önskar jag att folk tog och använde mer. Lyssna på mig och hur jag mår de är allt jag behöver i detta helvete.
Att hela tiden höra att det kommer gå och att man ska se det positiva när man säger att man inte vill höra det just nu. Det är bara jobbigt, man måste få ha skitdagar och man måste få gråta utan att höra hur jävla positivt man ska se de. Det är inte okej att skoja om vissa saker med en barnlös! Att säga till en att andra faktiskt med mår dåligt av att vi är barnlösa och att man ska få lov att känna olika saker. De är väl klart de är okej man känner olika, men kom fan inte och säg att någon annan mår i närheten av hur jag mår eftersom det är vi som är barnlösa!!!! Inte fan mår folk runt om kring en lika dåligt som den som är barnlös. Visst är det okej att andra mår dåligt av det och att man känner olika, men inte när de andra säger till en hur man ska känna och vad man ska känna! Säg inte till mig att det är okej att säga att man ska se det positivt hela tiden, när jag säger att jag inte vill. Respektera vad den barnlösa säger. Lyssna på den som är barnlös, berättat inte hur den ska känna, tycka eller tänka. Livet är tufft ändå!
När jag gick på barn och fritidsprogrammet så fick jag lära mig de tre H:na som man ska använda när någon går igenom ett trauma och de är : Håll i, Håll om och Håll tyst.
Dessa önskar jag att folk tog och använde mer. Lyssna på mig och hur jag mår de är allt jag behöver i detta helvete.
onsdag 18 mars 2015
Lite positiva nyheter med
Även om jag mår dåligt och är väldigt ledsen, så har jag några positiva nyheter med. Killen hälsade på sitt nya jobb igår och han verkar tycka det ska bli bra och spännande. Chefen hade inget problem med att han behövde gå till läkaren nu när vi höll på med IVF. Så det var väldigt skönt att veta. Definitivt nu när nästa försök blir nästan direkt när han börjat. Jobbet verkar i alla fall väldigt lovande enligt mig! Ser fram i mot att träffa killen mer och ha ett mer gemensamt liv.
Sen idag blev jag erbjuden en av de 4 tjänsterna som söktes internt hos oss. Så jag är från och med 1/4 fast anställd/tillsvidare anställd på förskolan jag är på idag och inte i kommunen. Känns skönt! Sen fick jag även veta att jag tydligen är kraftigt underbetald så jag fick väldigt bra löneökning! Väldigt mycket tack för det!
Men hur glad jag än är för detta så kan jag inte riktigt glädjas.... Känns taskigt och jobbigt med det andra och ärligt talat så känner jag mig helt förkrossad.... Ville så gärna börja, det kändes så rätt..... Jag vill blir gravid och få vår underbara lilla bebis... Jag vill bli mamma och få en familj med pojkvännen. Är det så mycket begärt? Tydligen..... Snart är det 4 år sen vi började försöka... länge..... men än har vi inte fått någon bebis, även om vi varit en bit på vägen förra året. Så har vi ännu inte blivit en familj...
Längtan är stor<3
Sen idag blev jag erbjuden en av de 4 tjänsterna som söktes internt hos oss. Så jag är från och med 1/4 fast anställd/tillsvidare anställd på förskolan jag är på idag och inte i kommunen. Känns skönt! Sen fick jag även veta att jag tydligen är kraftigt underbetald så jag fick väldigt bra löneökning! Väldigt mycket tack för det!
Men hur glad jag än är för detta så kan jag inte riktigt glädjas.... Känns taskigt och jobbigt med det andra och ärligt talat så känner jag mig helt förkrossad.... Ville så gärna börja, det kändes så rätt..... Jag vill blir gravid och få vår underbara lilla bebis... Jag vill bli mamma och få en familj med pojkvännen. Är det så mycket begärt? Tydligen..... Snart är det 4 år sen vi började försöka... länge..... men än har vi inte fått någon bebis, även om vi varit en bit på vägen förra året. Så har vi ännu inte blivit en familj...
Längtan är stor<3
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)