Precis som rubriken säger, så känner jag mig. Jag växlar mellan känslor just nu. Igår var jag så stressad när jag körde hem att jag verkligen kände mig som en katastrof. Det har varit extremt intensivt de senaste dagarna på jobbet och de kommer vara så i alla fall nästa vecka med. Sen hoppas jag att lite av stressen kan lägga sig.
Men fick höra en fin sak i torsdags av en förälder som sa till mig att barnet hade sagt hemma att jag var favoriten på förskolan, föräldern hade då frågat varför barnet tycker det och barnet hade svarat att det var för jag var så fin. Tycket det var fint att höra, man blev ju lite glad så klart!
Med barnlösheten så känns det ganska hopplöst, men jag försöker gräva fram lite hopp och i bland hittar jag lite. En stunden känns det som nästa gång kommer det gå och i nästa stund känns det som jag aldrig kommer bli mamma..... Men jag håller fast vid det lilla hop jag hittat nu och säger: NÄSTA RUNDA SKA FUNGERA!!!
Då stressen är hög just nu så har jag den senaste månaden haft ganska ont mellan revbenen. Har ju det där förbaskade magbrocket... Hoppas innerligt att det inte blir värre så jag måste ta tabletter för det. Vill undvika att ta de när vi gör ivf. Antar att jag måste stressa ner och kanske inte dricka så mycket kolsyra. Men de tar vi lite senare!
Imorgon är det IVF träff och jag ser fram i mot det! Känns skönt att träffa andra som faktiskt förstår och som inte dömer en eller berättar hur man ska känna, tycka och tänka.
Ps, glöm inte ställa fram klockan i natt!
Längtan, hopp och förtvivlan, välkommen till barnlöshetens värld.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar