Att känna...

Idag och natten till idag har jag funderat mycket över mitt liv och hur jag mår. Jag mår inte så bra som jag vill ge skenet av. Men vem vill inte må bra liksom? Jag kom fram till en tydlig sak inatt och det är att jag inte kan känna mig riktigt glad, lycklig eller någon av de positiva känslorna. Jag känner mig bara arg, ledsen, irriterad och rastlös. Det är väldigt frustrerande och jag vill inte ha det så här... Men jag vet inte riktigt vad jag ska göra åt det....

Så jag har som sagt funderat mycket på mitt liv och vad jag vill och inte vill. Problemet är jag att inte kommer på så mycket. Jag vet i alla fall att det inte blev som jag tänkt mig och då menar jag att det inte ens är i närheten av vad jag tänkt mig. Hur anpassar man sig till ett liv man inte tänkt ha? Hur anpassar man sig till alla hinder som slängs framför en utan att där är några medgångar? Jag vet faktiskt inte, jag försöker verkligen klura ut det. Det är inte så lätt att släppa sina drömmar och ställa in sig på något nytt bara för att livet valde att det var en annan väg man skulle ta. Det sägs att när en dörr stängs så öppnas två nya... Så var är mina två nya dörrar? Jag hittar de inte... 

I used to smile

and if I had a problem, I always solved it

but now I don't know anymore