Tungt...

Det är tungt att det inte blir barn denna rundan heller....
Igår vid 11 tiden började jag få riktigt ont på höger sida och det strålade in i benet upp mot magen och neråt, även in mot vänster sida. Anade att min mens var på väg. Jag hade hemskt ont och haltade runt på jobbet.... vid lite i 13 så kom mensen..... Jag hade då ont som vanlig mens och lite till eftersom min svanskota gjorde ont med som en följd av mensen antar jag. Jag blödde väldigt mycket och var riktigt ledsen. Så jag åkte hem. Min snälla kollega jobbade över för min skull då jag egentligen jobbade sent. Sen hjälpte andra avdelningen också till så jag kunde gå hem. Vad skulle jag gjort utan dessa underbara människor på jobbet? De erbjöd sig att köra mig hem men jag sa jag kunde själv, hade tagit två Alvedon så smärtan hade lagt sig lite. I efterhand så skulle jag inte kört bil, för jag gråt så jag höll på att kräkas i bilen.... Ringde killen som släppte allt på jobbet och kom hem till mig. De kallar jag underbar kille! <3 Tack älskling min! det betydde jätte mycket för mig! <3 Med mensvärk som in i och en svanskota som gjorde ont så satt killen och jag och gråt här hemma... Kände på mig att där inte var någon bebis inne... Tog ett graviditets test under kvällen för att se om det gav något utslag, men de var ett tydligt nä.... Tog ett i morse för att se om det fanns någon chans att det hade visat fel igår... Men de var ett tydligt nä idag med...
Så nä det blir inget barn denna rundan...
Lusten att leva försvann en smula igår. Vad finns det kvar när min högsta dröm inte slår in? Missförstå mig inte nu, jag vill leva och kommer inte på något sätt äventyra det.  Men att det inte blev någon bebis tog knäcken på mig. Innerst inne har jag vetat det denna rundan, jag har känt det på mig att där inte är något. Men jag har hoppats in i det sista på att jag kanske hade fel... Men nä det hade jag inte....
Jag har känt mig tom och ledsen och allt är bara fel. Jag har gråtigt så att tårarna tog slut och jag har funderat över framtiden.
Killen och jag har pratat om vad vi ska göra nu. Göra ett försök till innan/under sommaren eller vänta till hösten? Vi har tagit nackdelar och fördelar mot varandra och just nu lutar det åt att vi väntar till efter sommaren. Det står även på RMC:s hemsida att där är väntetid på att få börja sin behandling just nu, så inte ens säkert vi får börja.
Vi behöver villa och få njuta av sommaren utan att tänka på om där är eller inte är bebis inne. Utan att fundera på om allt jag gör kan skada och allt annat som går i ens huvud. Att skriva ner allt som går i ens huvud under denna tiden hade nog slutat i en extremt lång bok... Sen måste jag få bort inflammationen i svanskotan för detta är inte okej! De gör ont och jag kan knappt sitta i soffan nu när min mensvärk också är här. Känns lite som den triggar svanskotan...
Jag tycker det är orättvist att vi är barnlösa, jag är ledsen, förtvivlad, arg, gråtfärdig, tom och alla andra möjliga känslor som förklarar hur man känner mig. Totalt hopplös beskriver en hel del.....
Jag vill ha barn......... vad har jag/vi gjort för att förtjäna detta!? vet jag inte kan få något svar men jag önskar det ändå.......

Den 30 maj är det ofrivilligt barnlösas dag och man ska bär något grönt. Självklart kommer jag göra det! Hoppas fler är med oss stöttar denna dag! Jag har även beställt ett barnlängtanhalsband idag. Sen beställde jag även var ett GO <3 Life armband till killen och mig idag.
Här hittar ni om halsbandet: http://www.barnlangtan.com/barnlangtansmycket/
Här hittar ni om armbanden: http://golifesweden.com/

Ett liv i tårar......