lördag 28 februari 2015

Tomheten som sprider sig

Så känner jag mig... tom.... Igår när jag kom hem från jobbet så kände jag mig så tom och slut så det ända jag gjorde var att se på tv. Tvingade mig själv att ta något att äta lite över 20:00. Jag orkade bara inte... Tystnaden för öronen här hemma var underbar och mörkret med. Var trött så det sökte mig igår, men ville vara vaken när killen kom hem, så gick inte och la mig. Sen när jag väl lagt mig så har jag sovit dåligt/oroligt hela natten. Igår var jag även slut i halsen, hade inte så ont i den men var hel slut i den. Näsan var torr och ögonen irriterade. Idag är jag små snuvig men inte så mycket som jag trodde. Kn inte denna jävla förkylningen som ligger och stör bara bryta ut ordentligt så den kan försvinna sen??????  Suck....
Ute skiner solen idag och jag skulle gärna ha gått ut och gått... men jag orkar inte. Ska försöka tvinga mig att baka ett bröd och kanske muffins till melodifestivalen i kväll. Men tanken på att överhuvudtaget göra något känns jobbigt.
Vi har alla svackor och just nu är jag nere i en... Livet känns tufft och orättvist.... Jag orkar inte bry mig om jobbet tillexempelviss och hur det blir med tjänsten och om jag blir flyttad till en annan förskola efter sommaren. Vem bryr sig? Killens två kolleger har sagt upp sig och även min kille är på jakt efter nytt jobb. Men verken han eller jag orkar bry oss om vad som händer där nu. Det blir som det blir helt enkelt.... Inte mycket att göra....


Från det ena till det andra! Idag har killen och jag 6½ år tillsammans! (egentligen den 30/2 men det finns ju inte så får bli idag) Känner mig gammal när jag tänker att vi varit ihop så länge... Tiden har gått fort! Mycket har hänt sen vi blev tillsammans och våra liv har förändrats ganska mycket. Förresten har vi även 5½ år som förlovade.
Grattis till oss älskling min <3

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar