Att jag mår dåligt blir mer och mer påtaglit. Idag har jag varit hrlt slut, känt mig stressad hela dagen fast det har varit extremt lugnt nästan hela tiden på jobb. Slutade tidigt och kände hur trött ja var psykiskt. Så la mig på soffan, i vanliga fall hör jag inte klockan här hemma (möjligen om jag har mega huvudvärk) men idag så var den bara störig. Den tickade och tickade. Slutade med att ja la 1h och 15 min soffan och halvsov/tänkte. Men att jag störde mig på klockan var för mig ett stort tecken på hur dåligt jag mår egentligen. Pratat med killen lite igår och i söndags och även om han finns här för mig, så kan han inte ge mig de svararen och trösten ja behöver. De är inte hans fel men skulle behöva prata mer och få fler svar eller återkoppling från den ja pratar med. Vet att det finns folk att prata med och funderar på att ta kontakt med någon. Men jag skulle behöva mer av killen när vi pratar eftersom det är med han jag går igenom detta med och inte någon annan. Men sen förstår ja att det är svårt för han att diskutera som jag vill eftersom han bearbetar på ett annat sätt.
Men just nu vill jag bara lägga mig ner och gråta och sova och stanna kvar i sängen.
Pratade med kollegan om hur jag mår idag, hon har gått igenom de vi går igenom och förstår hur ja känner. Känns bra att ha henne att prata med också.
Har även fått vårens schema idag och det ser hemskt ut... Har nog fått bland det sämsta schemat av alla. Har två väldigt sena dagar i veckan medan alla utom en annan (tror ja de är, inte kollat allas än) som också har två sena dagar, har bara en sen dag. Visst sen har vi rullande schema på fredagar och de är inte lika sena. Men känns väldigt tungt med de andra dagarna. Vet inte om ja ska klaga eller bara skita i de.... kanske är bra om ja börjar 9:00 två dagar i veckan eftersom ultraljuden görs på förmiddagen och de då är lättare att komma in senare än när man börjar 7:00. Ska räkna timmarna sen någon gång och sen får vi se helt enkel hur jag gör...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar