1 November!

Tänk att det är den 1 november idag! Nu är vi inne i samma månad som bebis är beräknad!! Helt sjukt! Enligt appen är det bara 10% av graviditeten kvar och 28 dagar tills beräknad födsel! Det börjar närma sig nu!
Vi har börjat lägga fram till förlossningsväskan. Det som saknas är typ bebis kläder och filt med mer och kläder till mig. Tycker det är så svårt att veta vad jag ska ta med för kläder till mig, men de blir säkert bra till sist! Lagt fram ett par mjukis byxor i alla fall! Jag har idag börjat tvätta bebis örngott och påslakan och sånt. Sen blir det kläder och filtar, så att allt är klart när hon kommer. Igår fick vi äntligen satt ihop hennes säng! Kändes konstigt att ha den stående i sovrummet i natt. Har lagt i madrassen nu, sen ska den ju ligga i 72 timmar innan man bäddar. Så de blir lagom att bädda den till helgen!
Sambon skickade bild på den till hans föräldrar igår och de tyckte den va fin och undrade när vi skulle hämta barnvagnen. Om de skulle skicka över pengar eller om vi ska hämta den på fredag när vi ändå ses, och sen var där en jätte glad smilegubbe efter. Vi tänkte egentligen inte hämta den förrns runt den 14 så att vi får hem den 2 veckor innan beräknad födsel eftersom garantin börjar gälla när vi hämtar den. Men vi förstod ju på sms:et att de gärna är med och hämtar den så de blir nog på fredag vi får hämtat den. Vi får ju den trots allt av hans föräldrar så vill de att vi hämtar den på fredag så gör vi det. När den är hemma sen (och barnskyddet som ingår) så har vi nog allt hemma faktiskt. Vi fick hem andningslarmet förra veckan som vi beställt. Vi ska bara testa så att den fungerar.

Det känns konstigt att det snart är klart här hemma, för det betyder att det snart är dags för förlossning! Det känns lite som jag skjutit på att förbereda mig genom att till exempel inte packa förlossningsväskan innan. Jag har inte kunnat förstå varför förrns i natt när jag skulle gå och lägga mig. Dels för att det fortfarande känns så overkligt att vi ska ha barn, att hon faktiskt är där inne. Men även för att jag är rädd att hon inte ska få följa med oss hem... Jag tror ni förstår utan att jag förklarar vidare med exakt vad jag menar... Jag har inte tillåtit mig att ta till mig min oro och det är nog därför jag känt mig lite halv tom/konstig/borta lite då och då. Jag är rädd att det är för bra för att vara sant. Jag är rädd att inte få ta med vårt älskade hjärta hem efter förlossningen... Det är inte så att jag sitter här och har panik utan jag är mer utan känslor för just den biten. Kan inte riktigt förklara. Men samtidigt vill jag bara ha allt klart här hemma och att förlossningen ska starta så vi kan få träffa vårt lilla mirakel. Vet det är lite tidigt än så hon får stanna inne tills hon räkans som färdigbakad. Men gud vad jag längtar till vi får träffa henne!!!! Jag vill hålla om henne och pussa på henne och bara titta på henne och få se vårt älskade busfrö! Hoppas dagarna tills förlossningen går snabbt! Ska läsa lite i en bok jag fick från min ena syster om graviditet och förlossning. Sen ska jag läsa papperna vi fick efter förlossningskursen av barnmorskan. Jag känner att det är dags att förbereda sig lite inför förlossningen. Är nog extremt oförberedd känner jag!

Nu ska jag lägga mig på soffan i ett par minuter för mina ögon känns sjukt tunga.

Älskade unge! Vad vi längtar efter dig! <3<3<3