Tack!

Denna blogg har gett mig mycket. Det har varit skönt att kunna ventilera mina känslor här. Jag har nu fått mitt älskade och efterlängtade barn och känner att jag inte behöver skriva av mig mer. Jag känner även att jag inte har riktigt tid till det. Därför har jag börjat 2017 med att bestämma mig för att sluta blogga. Kanske jag kommer in och skriver något inlägg då och då, men det tror jag inte. Tack till alla er som har följ min resa. Jag håller tummar och tår för alla er som fortfarande kämpar och att 2017 ska bli ert år. 

Tack för denna tiden! Många kramar till er alla <3<3<3

Förlossningsberättelse

Här kommer min förlossningsberättelse!

Den 4/12-16 vakande jag lite i 6 på morgonen och hade ont i magen och va jätte kissnödig. Gick på toaletten och kissa och tänkte att jag nog klämt en nerv eftersom jag hade så ont i magen. Gick sen och la mig igen men fick då två krampliknande smärtor till. Funderade nog på om de va något på gång. Men samtidigt så har jag haft kramp i magen innan för att jag varit för kissnödig när jag vaknat. Jag somnade sen om och vaknade vid 9 tiden av att det kändes kramp liknande igen. Kommer inte ihåg om jag försökt gå på toaletten eller inte här. Men efter en liten stund så väckte jag killen och sa att jag tror de kan vara dags eftersom de kan vara värkar jag har. Hans min var oslagbar, han såg så glad ut!

Vi gick upp och åt frukost och packade ner de sista sakerna i förlossningsväskan så att den var klar. Värkarna kom oregelbundet men de kändes. Killen klockade mig och de va mellan tre minuters mellanrum och 10 minuters mellanrum. Jag satt på träningsbollen eller på golvet när värkarna kom. Det kändes bäst så. Kändes inte riktigt som mensvärk tyckte jag. Jag hade inte ont i ryggen alls, hade bara ont på framsidan av magen. Gjorde även ont på vänster sida, där jag brukar ha ont vid mens. Men de var hanterbara så killen gick ner för att handla så vi kunde göra lunch. Men när han kom tillbaka så kände jag att vi fick nog ringa in för de gjorde ont. Han hade då redan vilat ringa in ett tag.

Vi ringde in till förlossningen i Malmö och pratade med dem, klockan var då 13:19. Men då jag råkade säga att mina värkar va mellan 3 och 6 (eller sa jag 10!?) minuters mellanrum så tyckte hon att vi skulle avvakta och dessutom va där så gott som fullt på förlossningen och de hade redan hänvisat andra till andra sjukhus. Det visade sig att jag hade ca 3-4 min mellan värkarna (vilket killen försökte säga när jag pratade med barnmorskan, men de va svårt att lyssna på båda samtidigt). Jag hade uppfattat på killen att jag hade 6 min mellan värkarna eftersom han sagt det innan. Men det var bara mellan två värkar jag hade 6 min mellan, resten la på 3-4 minuter. Jag hade ju inte koll på klockan alls, det hade jag inte tid till! Alla värkar varade mellan 40-60 sekunder. Vissa va även längre och så länge hade de varit sen vi gick upp.

Men killen gjorde plättar till mig som jag åt mellan värkarna. Väldigt gott då jag var superhungrig! Lite över 14:00 så kände jag att jag inte klarade mer så 14:15 ringde vi förlossningen igen. Förklarade då även att jag och killen hade missuppfattat varandra med tiden innan. Ingen aning om hon trodde mig men de var sant i alla fall! Tyvärr var det fullt i Malmö så vi skulle få åka till Lund. Men så sa hon att hon ringer upp när hon pratat med dem. Några minuter senare så ringde hon upp och sa att hon hade ett rum ändå eftersom det var några som skulle åka vidare till patienthotellet. Så vi var välkomna in! Vi blev väldigt glada att vi slapp åka till Lund! Jag va extra glad de stunder jag hade värk i bilen med att vi slapp åka till lund, för de var inte kul! Var orolig i bilen att jag inte skulle ha några värkar när vi kom in så att de inte trodde mig att de va igång och att vi skulle få åka hem igen!

Vi parkerade 15:13 utanför förlossningen i Malmö och gick in. En trevlig barnmorska möte upp oss och visade oss in på vårt rum. Blev uppkopplad till ett CTG och jag som oroat mig att jag inte skulle få någon värk, fick en som inte släppte förrän den blev värre igen! La där en stund och hade någon värk till. Vet jag frågade barnmorskan om värkarna va tillräckligt starka, men de va inget så direkt de titta på om jag förstod det rätt. Sen gjorde hon en undersökning och jag va bara öppen 2 cm! Snacka om besviken! Tänkte direkt att då får vi åka hem igen. Men jag hade ganska ont på vänster sida när värkarna kom. Kändes som min äggstock höll på att gå sönder. Förvånade blev vi när barnmorskan sa att vi kunde bli inskrivna så jag kunde få morfin eftersom hon såg på mig att jag hade så ont att jag inte kunde slappna av under värkarna. Om jag inte slappnade av så kunde jag inte heller öppna mig. Jag kunde annars få gå ut och gå, men hon trodde inte det skulle hjälpa mig eftersom jag inte kunde slappna av. De var även förtidigt för lustgas. Jag var tveksam till morfin eftersom jag inte vill ha något mer än lustgas och va rädd för att bebis skulle bli påverkad av morfinet. Men barnmorskan va lugnande och tyckte att vi kommit så långt i Sverige att de inte skulle vara någon fara. Barnmorskan gick sen ut en stund så killen och jag diskutera det tillsammans.  Jag mådde jättedåligt och kände mig totalt värdelös som inte klarade mig på lustgas. Gråt när killen och jag diskuterade tillsammans. Han tyckte jag skulle ta det eftersom han såg ju på mig hur ont jag hade när jag hade värkar. Efter att pratat med han och lugnat mig lite och konstaterat för mig själv att jag inte var värdelös för att jag behövde morfin, så bestämde jag mig för att ta morfinet. Hade faktiskt väldigt ont och det strålade ner i benet på vänster sida och jag kände nog på mig att detta inte kommer gå utan hjälp. Så kl 16:30 kom barnmorskan in och gav mig morfin.

Tanken va här att jag skulle få slappna av och kanske sova en stund. Men de blev inte så. Jag hade väldigt ont på vänster sida under värkarna och det blev inte bättre. Det enda morfinet gjorde va att göra mig yr. Så lite 18 kom barnmorskan in igen och frågade om jag ville testa badning och akupunktur. Det ville jag gärna. Så hon kallade på en kollega som kan sätta akupunktur. Hon och killen fick hålla i mig på väg till badet för jag va lite för yr för att kunna gå själv. Tanken va att hon skulle sätta nålarna i badet men eftersom jag va så yr av morfinet och man kunde bli yr av nålarna så ville hon vänta lite. Så de blev inga nålar. Men jag la i badet mellan 18:00 och 20:00. De kollade även bebis hjärtljud med jämna mellanrum. I början tyckte jag det var skönt och att kroppen kunde slappna av lite lättare under värkarna. Va uppe på toaletten vid 19:00 ungefär och tyckte de var svårare att ta värkarna ovanför badet än i. Hela tiden var bebis hjärtljud bra. När klockan närmade sig 20:00 hade jag så ont att vattnet inte hjälpte och jag visste inte riktigt hur jag skulle ta mig tillbaka till rummet. Jag hade ont i magen under värkarna men sen hade jag även ont på vänster sida ungefär vid äggstocken och det strålade ner i vänster ben ungefär till knäet. Det gjorde sjukt ont! Fick en sån gå sak man kan hålla sig i när man går för att kunna ta mig tillbaka till rummet. De va inte så himla lätt, men jag kom tillbaka!

När jag kom tillbaka till rummet så var det dags för personal byte. (Tror de var nu i alla fall). Den nya tyckte att jag kunde testa använda lustgasen. Sen tyckte hon att jag skulle få ryggbedövning. Jag blev nog halvt panikslagen. Jag skulle ju bara ha lustgas… Men efter att pratat med henne om det och pratat med min sambo om det så bestämde jag mig för att få ryggbedövning. Medan hon gick för att hämta en läkare som skulle sätta ryggbedövningen så hade jag värkar så klart, men de gjorde så sjukt ont på vänster sida att jag va tacksam för att jag hade sagt ja till ryggbedövning för jag insåg själv att detta aldrig kommer gå. Jag va gråtfärdig under värkarna och skrek rakt in i lustgasen för de gjorde så ont.

Kl 21:00 sattes ryggbedövningen, att sitta still när den skulle sättas va inte lätt kan jag ta och informera om! Killen hade gått ut för att han inte skulle svimma undertiden. (Har för mig att första barnmorskan fortfarande va kvar här? För jag har för mig att de va hon som stod framför mig och hjälpte mig att sita still. Men sen tror jag hon slutade för jag såg inte henne mer sen.) Det tog ett tag (enligt mig) innan bedövningen började hjälpa. Men när det väl hjälpte sen var det så skönt! Men den tog inte bort smärtan helt på vänster sida. Var gång jag hade värk så kändes det på vänster sida och strålade ner i vänster ben. Så jag satt och masserade benet under var värk för att det kändes bättre. Men jag kände mig i alla fall någorlunda normal en stund.

Kl 22:15 tog de håll på hinnorna och kl 23:00 var jag öppen 6 cm. Kl 24:00 satte de in värkframkallande dropp. Jag började även få mer och mer ont på vänster sida och började åter igen skrika in i lustgasen under värkarna för ryggbedövningen hjälpte inte alls på vänster sida. Barnmorskan försökte starta om/ge mer ryggbedövningen men det hjälpte inte. Jag försökte ligga på vänster sida för att bedövningen skulle ge mer effekt på den sidan. Men det hjälpte inte alls utan det gjorde bara mer ont att ligga på sidan. Så ryggbedövningen tog antagligen bort de ”vanliga” värkarna men inte den hemska smärtan på vänster sida. Så jag hade alltså ryggbedövning och lustgas och ändå hade jag så ont att jag ärligtalat trodde jag skulle tuppa av i mellan åt. Jag skrek in i lustgasen under värkarna. Den här iden att andas fungerade inte allas. Hade svårt nog att andas ändå. Alla säger att man känner sig full av lustgas och kan bli lite borta. Jag har aldrig varit full så har inget att jämföra med. Men fast jag hade lustgas kände jag mig klarvaken och hade koll på vad alla sa runt om mig. Sen att jag blev yr av den så fick ta bort den lite då och då så att jag fick luft de va en annan sak. Men jag upplevde mig helt klar i huvudet.

Tror det va efter att hinnorna tagits håll på som de satte en elektrod på bebis huvud. Hon lyckades där i mot att skruva av sig den lite senare så de fick sätta en ny. Men de fick inte ut den första de satt så den fick vara kvar tills senare.

Jag vet inte exakt men tror klockan va runt 02:00 när krystvärkarna började. Skulle testa att hänga över sängkanten för att hjälpa bebis ner. Men de var sjukt svårt för smärtan på vänster sida gjorde så att jag hade svårt att fokusera och det gjorde så ont att orken i benen försvann. Dessutom trodde jag att jag skulle tuppa av. Blev yr av lustgasen och smärtan var hemsk.

Men till sist var det äntligen dags att krysta ordentligt och här någonstans försvann lustgasen. Jag la i typ gyn ställning och krystade. Höll händerna runt benen under krystvärkarna. Krystvärkarna gjorde hemskt ont! Vet egentligen inte om värkarna i sig gjorde så ont, hade ju ryggbedövning samtidigt, även om jag vet man känner trycket ner ändå vilket jag gjorde. Men smärtan på vänster sida va så hemsk, kändes som hela äggstocken gick sönder och det strålade ner i benet. Trodde ett par gånger att jag skulle svimma för mina ögon rullade bakåt av smärta. Även sambon trodde att jag skulle tuppa av. Personalen som stod bredvid bad mig andas. Andas!? Jag kippade efter luft för jag hade för ont för att kunna andas. Men jag försökte men det gick inte så bra. Killen fick uppgiften att trycka mitt huvud framåt under värkarna. Han hade känt sig väldigt maktlös under hela tiden sen förlossningen började eftersom han såg hur ont jag hade men kunde inte hjälpa mig på något sätt. Han kände sig maktlös även här men han fick något att göra i alla fall.

Jag såg att de diskuterade något och tittade på mitt underliv och jag vet att jag frågade flera gånger om bebis var okej. Men det var hon sa de. Var rädd hon hade navelsträngen runt halsen. Såg ju de pratade om något. Jag la och tänkte att de kunde klippa mig eller ta sugklocka eller kejsarsnitt för jag klarar snart inte mycket mer utan kommer tuppa av. Såg att hon höll en spruta och frågade om de skulle klippa, men nä de bara förberedde i fall de skulle behöva göra det. Vet jag sa att om de blir fler barn så blir det kejsarsnitt! Hade tydligen sagt att de kunde göra kejsarsnitt nu, men de minns jag inte jag sagt. Men är inte förvånad om jag sagt det, killen säger att jag sagt det i alla fall. Men till sist så klippte de mig. Killen säger att det var för att jag inte orkade mer som de klippte, vet inte om det var därför eller om det var för att kanten inte gav med sig. Men jag var glad att de klippte för jag orkade faktiskt inte mycket mer. Vet jag sen frågade om det var långt kvar och de bad mig då ta ner handen och känna. Jag kunde känna bebis! Inte för att det kändes som en bebis, men en del av henne var ute och jag kände henne! Sen 02:43 så kom äntligen vår efterlängtade tös ut! Jag fick upp världen sötaste lilla varelse på bröstet! Hon va så underbar och vacker! Kunde knappt förstå det! Hon va här! Hon la där på mitt bröst och va så underbar! Trodde jag skulle börja gråta, men jag kunde inte gråta för jag smajlade från öra till öra! Jag var och är så lycklig! Sambon klippte navelsträngen och fick sen hålla vår lilla tös.

Sen ville inte moderkakan riktigt komma ut så de fick sätta akupunktur och sen kom den äntligen ut. Vi kollade på den båda två. Killen kom över sin rädsla för blod på något sätt, för han svimmade inte!

Sen var det dags för mig att bli sydd, vilket tog en stund. Kände inget överhuvudtaget där nere. Smärtan på vänster sida var i alla fall bort! Pratade med barnmorskan innan om min smärta på vänster sida och hon trodde som jag där. Att min endometrios (om jag nu har det) sitter på någon nerv på vänster sida så det är nervsmärta som jag hade vid var värk. För om det är nervsmärta så tar värken morfin eller ryggbedövning bort smärtan. Så det var antagligen därför som inget hjälpte. Så blir vi gravida igen så blir det kejsarsnitt för detta gör jag inte om igen.

Jag hade även ganska ont i svanskotan efteråt då jag hade legat på den och tryckt och sen får den ju sig en törn under en förlossning. Barnmorskan tyckte inte att vi skulle åka till lund efter som jag har haft så ont så de ordnade så vi fick stanna i Malmö. Kan säga att jag blev väldigt glad!

Sen när stygnen var klara så fick jag mysa med bebis och hon fick amma. Hon vägde 3705 g och var 53 cm lång! Hon är ett mirakel och jag kan inte förstå att hon är vår och att hon har kommit!

Jag är supernöjd med förlossningen i Malmö och med BB. De var duktiga och lyssnade verkligen på oss. De såg även på mig att jag hade väldigt ont och behövde hjälp att hantera smärtan även om jag själv inte ville inse det. Jag är glad att de verkligen bad mig fundera ordentligt på smärtlindring även om jag va osäker till den i början. Så stort tack till den underbara personalen där som hjälpte vår dotter till världen!

Den 5/12-16 föddes Bebis!

Ja, i måndags tittade vår efterlängtade tös ut! Vi mår bra och har kommit hem från BB. Vi är överlyckliga och kunde inte vara gladare! <3 Tänkte skriva ut min förlossningsberättelse sen. Ska bara skriva ner den.

Men nu ska jag gå och mysa med bebis som nog vill ha mat!

Äntligen är du här! Vårt älskade underbara mirakel! <3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3

1 december

Då var vi inne i december, så det blir visst en december bebis i alla fall! Men än verkar hon inte ha några planer på att komma ut. Va hos barnmorskan i tisdags och har fått en ny tid den 13/12 om hon inte kommit ut innan. Vilket jag hoppas! Men skulle hon inte ha kommit ut då så blir det antagligen igångsättning den 14/12. Hade varit bra om hon kom nu så vi kanske kan träffa folk till jul, annars få vi väl ha en mysig jul hemma istället! Men jag vill träffa henne nu! Visst är det mysigt att känna henne röra sig där inne och jag njuter av det. Men jag vill verkligen se henne nu! Men hon kommer väl när hon är redo antar jag!

Tydligen hade jag bara gått upp 0.6 kg sen ja va hos barnmorskan sist. Trodde jag gått upp minst 2 kg. Men jag hade fel! Magen hade växt ca 2 cm. Det var en student som höll i hela mötet, så de mäter olika sa de så de kanske varierar lite. Så om min barnmorska hade mätt kanske det bara varit 1 cm. Men det viktiga va att den växer i alla fall! Jag känner ju själv i huden att den blir större, och i byxorna! haha! Men huden gör ont och visst borde jag smörja in magen men tycker jag inte om när magen är oljig heller. Tycker visserligen inte det hjälper så mycket heller. Barnmorskan sa att man skulle röra sig lite så att förlossningen kommer igång (vad man orkar då så klart) för att sitta i soffan och äta chokladpraliner får den inte att starta tydligen. Så killen och jag tar en promenad var dag när han kommer hem. Men samtidigt blir jag förvirrad för man hör ju alla säga att man kan inte påverka att en förlossning startar. Men ändå säger alla till en att röra på sig? Men i viket fall som helst tog vi en promenad igår och den va verkligen inte lång. Men när vi kom hem sen kändes det som om korsryggen skulle gå av. Inte skönt kan jag lova! Visst hade jag små fixat här hemma under dagen men de va verkligen inte mycket. Den kändes bättre efter 2 timmar i soffan. Men skönt va de inte!
Sen satte vi i alla fall upp alla tomtar i lägenheten och satte fram adventskalendern. Julstrumporna ska spikas upp i dag då vi inte vågade spika kl 22 igår. Bebis kalender ska vi öppna i kväll och läsa hennes pixi bok för henne även om hon inte kommit ut än!

Igår kom äntligen vaktmästaren för att fixa låset på vår dörr då de knappt går att verken låsa eller låsa upp dörren. Och stå i flera minuter med de var gång man ska lämna lägenheten eller komma in i den gör mig ganska frustrerad. Fick smörmedel av mina föräldrar som vi tänkte använda. Så killen skulle ha gjort de i söndags när vi handlat. Men efter som det tog oss nästan 5 min att komma in genom dörren så va killen frustrerad och ansåg att de skulle minsann hyresvärden få fixa. Killen hade helt missat att med min nyckel är det alltid så svårt medans hans går lite lättare. Men i vilket fall som helt så var min nyckel försliten och sen även kolvarna (heter de så?) i låset fixade inte kylan och då blev det så här tydligen. Så min nyckel skulle inte användas utan skulle använda nyckeln vi har som reservnyckel. Sen smörjde han även i låset så att det nu går att vrida om nycklarna igen. Sen sa jag även till att dörren drar och då menade han på att de va för att ventilerna är stängda. Vilket de inte är. Förr det första så stängde killen till (är typ halv öppna) ventilerna i vardagsrummet här om dagen. Men den ena drar så mycket att jag kan inte sitta och äta på min plats vid bordet för fötterna blir till is. Så han kollade på dörren och undrade vad som hänt med listen (listen är totalt sönder, vilket ja sa till om när vi flytta in). Sa till han att den varit så sen vi flytta in så han byta den och ordnade lite med dörren. Sen skulle han testa så de fungerade.... Han kom inte ut genom dörren utan den satt då fast... Han fick slänga/trycka  sig mot dörren flera gånger för att få upp den igen, Sen fixade han det och då gick det inte att stänga dörren i stället.... Slutade med att han fick hämta en fil och fila lite i de här lås sakerna. Så efter ca 45 min va han äntligen klar! Nu kan vi vrida om nycklarna igen och dörren går att stänga och den drar inte! Han tycke visserligen fortfarande att ventilerna ska va helt öppna för de blir tryck i lägenheten annars. Men när jag sa att jag kan inte sitta vid matbordet för de blir för kallt för den drar så mycket. Så slutade han säga till om de. Då får de ju se till att ventilerna fungerar som de ska om man måste ha de helt öppna... Måste ju kunna va i lägenheten och golvet är alltid kallt ändå har ju alltid tjocka strumpor på mig.

Känner mig så trött i dag, ändå har jag sovit fler timmar än jag brukar i natt. Är även väldigt hungrig men mår så illa... Fick ner två mackor till frukost och tänkte gör två till men, höll på att få upp de två jag redan ätit så blev inget med de... Fått ner lite choklad bara annars. Ska testa att göra lite flingor om en stund och se om jag får ner de..
'
Nu ska jag se klart filmen jag tittar på!


Kom ut nu hjärtat! vi vill träffa dig! <3<3<3<3<3<3

Beräknad födsel!

Men icke verkar hon vilja komma ut!
Både igår och idag har familj, vänner och kolleger smsat och frågat om hon har kommit eller är på väg. Men nix, hon verkar vilja stanna inne! Min kollega hade sms:at kl 7 och då sov jag och sen igen kl 9 och undrat om bebis va på väg eftersom jag inte svara. Jag bara nä, sov :P Haha! Brukar va relativt snabb på att svara på sms, men svårt när man sover.

I eftermiddag ska jag till barnmorskan så får se vad hon säger. När bestämmer man igång sättning med mer? Kan de va nästa vecka man pratar om sånt? Ja, nu hoppas jag ju de startar under dagen idag, men man vet ju aldrig. Såg att ingen hade gissat att hon kommer i morgon, så de kanske blir i morgon bara för att ;)

Igår va hon väldigt aktiv där inne. Undrar om hon vilade överhuvudtaget. Mysigt tycker jag så klart! Fast när vi skulle sova och hon hade värsta festen mot mina nerver som strålade åt alla håll och kanter så gjorde det ganska ont. Men hon verkar ju må bra i alla fall och det är det viktiga!

Förhoppningsvis blir det inga fler uppdateringar innan hon kommer!

Med kärlek <3<3<3<3<3<3<3

1 dag kvar till beräknad födsel...

Ja, än har hon inte vilat titta ut i alla fall....

I torsdags kom mamma, pappa och morfar på kaffe medan mormor va iväg på ett ärende. Trevligt med gäster! De fick själv handla med sig kakor för jag hade bara kaffe hemma och hann inte ner och handla. Men de blev bra de med! Sen när de åkt för att hämta mormor så möte jag upp de på stan också blev det lite shopping. Jag gick inte långt, men på vägen hem hade jag så ont i ryggen så jag gick som en snigel... Blev nog för mycket med dammsugning och sen en promenad. Men i vilket fall som helst så va det en trevligt torsdag!

Sen på kvällen så bakade vi morotskaka! Mums så gott de va! De va på tiden den blev bakad!

På fredagen hände inte så mycket men vi tände två ljus för tvillingarna!<3<3<3<3<3<3 Ni kommer alltid vara älskade och ha en plats i våra hjärtan! <3<3<3<3<3<3<3<3

Sen i lördags så va vi först och hälsade på svärföräldrarna och de andra som va där. Vi va där bara en kort stund för sen skulle alla iväg och de skulle även vi. På kvällen så var det dags för att fira min kusin som fyller 14 idag och då passade vi även på att fira farsdag och ha gåsmiddag samtidigt! Så de blev tre saker i ett! Alla tycker jag är så rund om magen! Haha har förstått att de inte så så vanligt att man är så rund som jag är. Ser ut som jag svalt en badboll som mamma beskrev det en dag. Man kan verkligen inte se på resten av kroppen att jag är gravid. Vi va tre gravida där, det va jag, min syster och min kusin. Så det blev det vadslagning när alla trodde bebisarna dyker upp. Så har en lista när alla tror. Några har redan förlorat när det gäller mig. Men vi får se om någon prickar rätt! Det är inte fören nästa år min syster och kusin ska ha, så det dröjer ett tag innan vi vet vem som pricka rätt där. Min ena syster, min mamma och pappa tror det blir idag. Det är ju några timmar kvar på denna dagen så man vet ju aldrig. Men jag är tveksam. Min andra syster gissar på i morgon och det känns som hon har större chans på att få in rätt dag, men man vet som sagt aldrig! Mina brödrar vet jag faktiskt inte vad de gissar på.
Egentligen hade killen och jag bestämt att ta med förlossningsväskorna i fall jag fick värkar eller vattnet gick. Men vi tyckte inte det kändes som om det skulle hända när vi körde så vi hoppade över det. Sen undrade alla om vi hade väskorna med oss nu fall vi behövde åka in. Vi bara nä kändes inte lönt. Haha alla tyckte vi va typ galna som inte hade de med oss! Vi hade trott folk tyckte vi va galna som hade tänkt ha med de från början! Haha! Vet att det gick snabbt för mamma när hon fick oss barn, men att en förlossning hade gått på under två timmar efter första värken hade jag helt missat! Hade jag vetat de så hade jag nog haft med väskorna ändå. Men men de blev ju ingen bebis den kvällen ändå! Men de va en trevlig kväll och vi va nog inte hemma fören vid typ 00:15.

Sen igår så tog vi en liten promenad på stan, det va ju första advent och de var lite marknadsstånd, musik med mera på stan. Utanför fönstret har de byggt en skridskobana som också invigdes igår. Riktigt julmysigt! Killen hittade två tröjor och ett par jeans, han är som jag och shoppar inte så ofta. Sen åkte vi och handla mat för kvällen. Gick inte så himla långt igår men hade så ont under vänster foten när vi kom hem så de riktigt värkte. Så de blev upp med foten och vila den. Gick inte så bra där i mot för de fick jag ont i höfterna av... Men men, sen bakade vi lussebullar! Mums!! Så himla gott! Tyvärr tar de nog slut idag... Blir inte så många på en satts och killens föräldrar kommer hit och lämmar ett skåp som vi ska ha. Så vi tänkte bjuda de på lussebullar. Sen är de nog slut för vi åt ett par stycken igår....  Men de är riktigt goda!

Personal ifrån tre olika butiker har frågat om magen. Om de till exempel är dags snart och om jag vet vilket kön det är. Sen även att den är så rund och fin! Den ena trodde de var en kille eftersom magen är så rund så hon blev lite överraskad när jag sa de är en tjej.
Syrran skrev igår att tösen nog blir bolltokig eftersom magen är så häftigt rund! Haha! Vem vet de kanske hon blir! Så som hon sparkar just nu så blir jag inte förvånad! Haha!

Huden på magen har börjat brista ordentligt nu. Trodde den skulle göra de i sidorna men mina bristningar är runt naveln och neråt. Har tappat en viss del av känseln på vissa ställen runt magen. Känner inte så mycket om man tar där eller om jag till exempel duschar och har strålen på de ställena. Undrar om känseln kommer tillbaka sen?  De återstår väl att se antar jag!

Ha en fortsatt fin dag alla!

Kom ut nu älskling!<3<3<3

Ingen bebis än...

Hon verkar trivas gott där inne! Men jag tycker hon kan komma nu! Idag går vi in i ny vecka och det är bara sex dagar kvar tills beräknad födsel! Det positiva är att för var dag som går så ökar chansen att hon kommer!

Under lördags kvällen/natten hade jag väldigt ont i korsryggen så hoppades på att hon skulle komma. Men nix! De va borta igen på morgonen. Men märker på kvällen och när jag försöker sova att jag har ont i korsryggen. Har fått svårare att sova igen. Får inte luft när jag ligger ner. Spelar ingen roll hur jag ligger eller pallar upp med kuddar. Så här om natten gick jag och hämtade prydnadskuddarna från soffan och sover på de i stället. De hjälper lite för kommer lite högre upp. Men de är fortfarande svårt att andas... Sen när jag ligger ner blir jag så kissnödig! Spelar ingen roll om jag precis kissat, känns som jag ska kissa på mig! Så bara att gå in på toaletten igen... Sen kan man knappt kissa... Men men man somnar ju till slut, oftast vid kl 3... 

I söndags va jag och fikade med en annan som också är gravid, men hon är gravid med syskon. Även hon är en som fått kämpa för att kunna bli gravid. Vi satt och pratade i 4 timmar! Väldigt trevligt!

Sen i måndags hände inte så mycket, Men igår va jag i väg hela dagen! Åkte först till min kusin som precis flyttat. Vi åt lunch och pratade i en evighet! Trevligt! Hon tog en bild på min mage för att skicka till sina vänner att hon hade utkik efter bebis fötter. (självklart ville bebis knappt sparka när hon tittade på magen!) Fick bilden av henne idag och de var intressant att se magen framifrån på de sättet! Även om jag tittar i spegeln var dag blir det inte riktigt samma! 

Sen åkte jag sen hem till mina föräldrar och min bror. Där blev det pepparkakor och glögg och sen kvällsmat. De var trevligt som vanligt och jag tackar för en trevlig kväll! Vi rensade två lådor sen jag va liten och de va kul att se allt man hade sparat! En himla massa CD skivor va där! Sen blev det att köra hem och killen gick och la sig så fort jag kommit in genom dörren typ. Så han såg man inte mycket av igår! 

Bebis trycker mycket med fötterna just precis nu. Det är så mysigt! Känns bra när hon gör de, för då vet jag som sagt att hon är okej!

Jag börjar tro att hon antingen kommer på fredag (berättar varför längre ner) eller att jag går över tiden och att hon kommer i december. 

Känner nästan mer och mer overkligt för var dag som går att det kan va dags för förlossning och att vi ska ha bebis! Har fortfarande svårt att tro på det! Men längtar som tusan tills hon kommer!

Anledningen till att jag lite smått tror att hon kommer på fredag är eftersom det är den 25 och för exakt 2 år sen på fredag fick vi missfall med tvillingarna... Kommer tända två ljus för dem på fredag <3 Pussar deras nalle var dag och ber de ha koll på deras syster. Även om de inte finns här fysiskt med oss så finns de i mitt hjärta hela tiden och jag älskar dem <3<3<3 Tanken har slagit mig innan att bebis kanske föds på den dagen. Men igår kväll så bara kändes det som om hon kommer i november så blir det den 25. Men sen vet man ju aldrig! Det kanske blir igång sättning vid lucia i stället! Det viktigaste är att hon mår bra, sen får hon komma när hon kommer. Men jag vill så gärna träffa henne nu! Håller tummarna att värkarna börjar snart....

<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3

Lördag!

Smärtan försvann sen på kvällen. Tror jag sträckt en muskel för jag spände mig nog ganska bra när det gjorde så ont. Visst sen på kvällen när vi skulle lägga oss så kom och gick det lite strålande känsla  på samma ställe som det gjorde ont ifrån början. Men inte i närheten av hur ont det gjorde innan. Men konstaterade att det var precis under ett ärr jag har på magen som det gjorde ont. Ärret är väldigt utdraget så det kan vara så att det är en nerv som inte riktigt fixa "tyngden" eller hur jag ska säga. Kan ju vara så att magen sjunker ner och det blev för mycket för nerven. Men men så länge bebis är okej så får det väl göra ont om de känner för de!

Mina höfter har börjat knaka när jag böjer mig. Inte hela tiden men lite då och då. Jag är van att mina knän knackar och även höfter när min mens brukar komma och i bland lite då och då. Så vem vet kanske är det kroppen som förbereder sig på en förlossning! Eller så har jag bara suttit fel... Känner mig lite små irriterad i korsryggen idag. Men smart som jag är så sitter jag ju med benen i kors lite då och då och de vet jag att jag får ont i korsryggen av. Skulle inte förvåna mig om bebis väljer att stanna inne till december! Jaja, vi får se när hon väljer att titta ut!

Sambon är hos barberaren idag, han fick det i födelsedagspresent så idag hade han och hans pappa tid där. Sen skulle de väl ut och äta något efteråt. Han har sätt fram i mot detta ett tag nu och varit lite fundersam om bebis skulle komma så de fick ställa in det. Men hon är kvar så efter idag tycker killen att det är perfekt att hon kommer! Haha vi får väl se! (han hade självklart blivit glad om hon kom innan också!)

Jag ska nog ta på mig och gå och handla en cola! Killen ska ju äta go mat ute och jag är uttråkad så kanske inte hade varit fel med en promenad. Har inte så långt till Ica om man säger så... Fundera på att baka kolasnittar, men de får vi se om jag orkar. Kanske ska handla chips istället? Det har inte blivit någon morotskaka än eftersom Philadelphia osten va slut i varje affär vi va i... Typiskt måste jag ju säga! Hade varit riktigt gott!

Men nä nu ska jag ta och vagga mig fram till Ica! Alla kollar på mig när jag är ute och går! Måste se kul ut... haha

Kom ut nu hjärtat <3<3<3

Fy bubblan!

Skulle resa mig från soffan och det hög till på vänster sida ungefär vid äggstocken. Skrek halvt till! Kändes som jag gick sönder! Ont i sidan av magen nu från och till, men inte alls som den smärtan som först kom. Fan, blev riktigt rädd! Antar att jag klämt en nerv eller något. Men de gör jag gärna inte om! Stackars tös där inne, blev helt still... Men nu hoppar hon runt igen <3<3<3

Barnmorskan!

Idag var jag hos barnmorskan och de gick bra. Allt såg fint ut. Bebis hade jämna och fina hjärtslag på 140. Magen hade vuxit 1 cm och barnmorskan tyckte den såg rund och fin ut! Bebis tyckte inte om när hon skulle mäta magen och tryckte ifrån ordentligt! Haha!

Frågade barnmorskan om mina smärtor under vänster revben. Men bebis har rumpan där. Hon ligger högt upp med rumpan (vilket jag inte fattar eftersom hon ligger rätt och inte är rörlig, hon kanske är lång? :P )och trycker antagligen mot revbenen med rumpan. 

Trodde nästan hon försökte bryta mina revben på högersida i föregår! Gud vad hon sparkade/drog fötterna mot revbenen! De gjorde riktigt ont i mellan åt! Hon trycker ordentligt i mellan åt och om hon stannar inne lite till kan man nog se konturerna av fötterna tror jag!

Nu hoppas vi att det inte blir fler besök hos barnmorskan innan bebis kommer! Nästa är ju bokat den 29/11 så innan dess får hon komma! 

Jag har ju inte kräkts sen i somras, vilket har varit väldigt skönt! Så tro mig när jag blev förvånad i morse när jag åt frukost när jag insåg att jag behövde kräkas! Men hon ligger ju och trycker mot magsäcken så de är inte så konstigt! Men jag var verkligen inte bered! 

De va något jag skulle skriva.... Men jag minns inte vad.... 

<3<3<3<3

Onsdag!

Idag gick vi in i vecka 39! (38+0)
Inte långt kvar nu! I morgon har jag tid till barnmorskan och sen är nästa tid den 29/11 men den hoppas jag att jag slipper gå på!
Bebis pressar sig åt alla håll och kanter där inne. Tror nog hon vill komma ut nu... eller om de är jag och sambon som vill att hon ska komma ut kanske... Säger till henne dagligen att hon gärna får komma ut nu, men det verkar inte hjälpa!

Under nätterna är jag så hungrig så magen bara kurrar. Ändå har jag börjat äta macka precis innan jag kryper ner. Men de verkar inte hjälpa! Är hungrig nu med, men jag har verken aptit eller lust att göra lunch. Så just nu får jag skylla mig själv! Ska ta en macka eller något snart...

Sambon var snäll och ringde och fråga vi 12 tiden hur de var med mig för tydligen hade jag sagt i morse att jag mådde illa och kände mig febrig? De har jag inget minne av alls! Men jag mådde bra när jag vakande sen i alla fall. Va bara hemskt trött... Är så trött på mornarna när jag vaknar så det är svårt att ta mig upp ur sängen. Men så får de va helt enkelt!

Tänkte ju klippa mig, men eftersom de inte har någon tid samma dag just nu och man måste då boka sig om några dagar så känns det inte som en bra ide. Om jag då avbokar inom 24 timmar innan tiden så får jag betala den ändå. Och jag tycker de känns lite svårt att veta innan när bebis bestämmer sig för att titta ut! Så håret va va slitet ett tag till!

Nu ska jag gå och äta något innan sambon kommer hem. Sen ska vi köra och handla, Skumtomtar och choklad hade varit gott... Varför inte ens godis låter lockande... Då har man verkligen ingen aptit!

Nu vill vi minsann träffa dig hjärtat <3<3<3 

Det närmar sig!

15 dagar kvar tills beräknad födsel! Det närmar sig! Hon får gärna komma nu!
Lägger nästan aldrig upp bilder men idag blir det en bild på bebis säng!

I helgen har vi varit överallt tycker jag. I fredags tog vi det mest lugnt här hemma, men sen i lördags så körde vi först till syrran och lämnade av Mc Donalds, sen tog vi med oss mammas bil som stått hos syrran under natten och körde den till mina föräldrar. Då vi ändå skulle gratta min pappa på farsdag kunde vi lika bra ta med oss bilen ditt så slapp de köra och hämta den. Så grattis på farsdag världen bästa pappa! <3

Sen skulle de på 25 års kalas så vi passade på att köra lite ärenden inne i Malmö. Under söndagen var bebis helt lugn på dagen så antar att hon hade vilodag, På eftermiddagen/kvällen sen skulle vi till sambons föräldrar för att fira farsdag och sambon blev väldigt glad för det blev gåsamiddag.  Bebis som varit helt lugn hela dagen hoppade ronder hela kvällen så att magen flyttade sig hit och ditt. Sambons pappa satt och skratta och tyckte det var jätte kul. Själv njuter jag var gång hon rör sig för då vet jag att hon verkar va okej. Vi har äntligen bestämt var vi ska födda. Inte ett lätt beslut måste jag ju säga, men nu har vi tagit ett beslut i alla fall... 

Väskorna står färdiga i hallen och jag bara väntar på att få lite värkar. Men inga värkar i syne tyvärr... 

Under tiden jag skrivet här har jag suttit i kö till försäkringskassan. De var ju bara ca 270 stycken innan mig i kön. Men nu har jag pratat med dem. Jag måste ta ut 5 dagar i veckan tills bebis är född eftersom jag varit sjukskriven innan och då är man inne i något för att skydda sin SGI, så mina dagar sa hej då... Men killen är snäll och ger mig några om det skulle behövas längre fram. Men nu är dagar inlagda till och med den 30/11. Behövde ju fixa det nu eftersom min graviditetspenning slutar gälla på fredag. Sen hoppas jag ju verkligen att bebis kommer snart så att jag slipper bli igångsatt i december sen. Men nu är lite fixat i alla fall. Sen måste jag bara gå in och fixa min nya lön, men eftersom jag inte är 100% när kontrakten på de nya lönerna började gälla så tyckte hon på försäkringskassan att de va bättre att lägga in de efter att jag fått min nya lön utbetalt en gång. Så de får vänta lite till. 

Nu ska jag ta tummarna loss och försöka hitta en klipp tid... Inte alls intresserad av att klippa mig men mitt här är jätte slitet och när bebis är kommen tänker jag inte gå och klippa mig.

Bebis hälsar hej med att hoppa ronder massa <3<3<3 

Ont i ryggen

Så går de när man gör mer än kroppen orkar. Har tvättat och plockat undan och fixat och donat hela veckan. Fast jag har haft ont i ryggen... Inte blir det bättre av de direkt... Så idag har jag lovat mig själv att bara sitta i soffan och ta det lugnt och vila ryggen. Jag är sååååå uttråkad! Jag vill fixa och dona här hemma, är väldigt dålig på att bara sitta still... Men jag gör ett försök i alla fall... 

Vaccinet gick bra igår och än har jag inga symtomer på det. Bara ont i muskeln där de satte sprutan om jag tar armen för högt upp. Men de är inget märkvärdigt. Så de är skönt, hoppas de är alla symtomer jag får! 

Nu vill jag att förlossningen ska starta så jag kan få träffa bebis! Idag har jag inget tålamod till att vänta, utan jag vill träffa vår lilla sötnos nu! Ändå vet jag att det kan dröja upp till en månad (och några dagar) innan hon kommer ut... Men jag vill träffa henne nu! Nu vet jag att hon är färdig bakad och ska kunna klara sig utan svårigheter här ute. Så nu vill jag att det ska dra igång så jag får träffa henne! Tyvärr har jag inga förvärkar överhuvudtaget, så idag blir det nog inte i alla fall! Men huvudsaken är att hon mår bra så får jag väl snällt vänta lite till.'

Nu ska jag återgå till filmen jag startade kl 11 men som jag pausar hela tiden....

Längtan efter att få träffa dig är enorm! <3<3<3

Vaccination mot influensan

Ja, det här med att vaccinera sig är inte ett lätt beslut. Jag hade inte allt tänk på det förrän barnmorskan på vattengympan sa att vi borde vaccinera oss. Alla utom jag och en till nickade och bara ja klart. Jag och den andra såg mer förvirrade ut och bara jaha de kanske man borde. Sen har jag glömt det igen... Skulle fråga min barnmorska om det förra veckan men de hade jag helt glömt bort. Sen måndags kom ja på det igen och vi bestämde oss för att mejla barnmorskan och fråga. Men de glömde jag.... Så igår tog jag och mejlade barnmorskan och fråga vad hon tyckte. Tänker ju att bebis kan komma när som är det lönt liksom? Men barnmorskan tyckte det. Så ringde en vårdcentral i staden vi bor i stället för den jag är skriven hos, för de är en bit att köra dit. Mest för att fråga om de var okej att ta sprutan där om vi väljer att göra det, fast jag inte är skriven där. Det gick bra, så undrade hon vilken riskgrupp jag tillhör och sa då att jag är gravid i v.37+0 och hon bara: fast influensan börjar inte förrän i januari och då har du redan fått din bebis. Sen diskuterade hon med sig själv och kom fram till att jag ändå borde ta den eftersom då är jag skyddad när jag ammar och bebis får antikroppar till viss del genom vaccinationen och sen när jag ammar så får bebis mer skydd. Så hon tyckte att jag borde ta den ändå. Så hela kvällen igår hade jag och sambon diskussioner om för och nackdelar med att vaccinera sig. Men efter mycket om och men kom vi fram till att de kan va en bra ide ändå. Killen har en hel del komp att ta ut från jobbet så han passar på att ta ut lite idag så han kan köra mig. Känns skönt så i fall jag skulle bli yr eller något så slipper jag köra själv. Sen har jag även pratat med min syster lite om det här med att vaccinera sig eller inte och kom då på att jag inte brukar få influensan (har jag för mig) men att min sambo brukar få den. Vi tror de varit influensan i alla fall. Så de kan ju kännas ganska bra att bebis och jag är skyddade till viss del om han skulle få det. Eller om någon annan man träffar lyckas få det dagen efter man ses till exempel. För då är man ju redan smittad.
Men i vilket fall som helt så tycker jag det är ett svårt beslut, svårt att veta vad som är rätt och vad som är fel att göra. Men nu blir det vaccination här i alla fall!

Sen hoppas jag på att vi ska köra och handla för jag behöver bröd till i morgon. Men mest av allt för jag vill ha pepparkakor... Har inget direkt sug efter det. Men fick det hos våra vänner i lördags och det var så gott! Mums!
Vi brukar alltid ha julbak i början av december med pepparkakor, lussebullar, knäck, ischoklad och rispuffar. Gott! Men i år blir det inget sånt. Lussebullar ska vi baka! Sen om vi gör det i helgen eller dagen innan julafton de bryr jag mig inte om. Men lussebullar ska jag ha! Sen får vi se om det blir något annat med bakat eller om vi håller oss till det. Vi brukar baka morotskaka minst en gång per vinter med men förra året blev det ingen eftersom vi höll på med flytten och allt sånt. Men nu i helgen blir det nog morotskaka! Det är sååå gott!

Men nu skriker tvättmaskinen efter mig och min mage kurrar som bara den så får väl göra lite lunch.

<3<3<3

Färdigbakad! / Föreläsning på förlossningen / Lite annat

Bebis räknas nu som färdigbakad! Så nu är hon välkommen när som! Längtar tills vi ska få träffa vårt lilla under! <3<3<3

Igår va vi på föreläsning på förlossningen i Malmö. Gillade inte den ena barnmorskan först för hon verkade så sur. Men i mellan åt verkade hon mer trevlig. Den andra verkade jätte trevlig, men pratade danska så fick fråga killen i mellan åt va hon sa för jag fattade inte. Efter att ha varit där igår så är vi nu ännu mer kluvna var vi ska födda... Malmö har sina fördelar med att de är alltid en barnmorska och en till (kommer inte ihåg vad för benämning den andra har) som har hand om en. Sen är där även läkarstudenter, barnmorskestudenter med mer som också hjälper till. Så där är ju gott om personal. (Detta är nu hur vi har uppfattat det i Malmö och Ystad och vi kan ha uppfattat det fel så klart, men vi har uppfattat det så här efter att varit där.) Men det kändes inte så mysigt (fick inte sätt förlossnings avdelningen) och jag gillar inte att du ska sätta dig i bilen eller taxi till lund efter 4 timmar (om de va en "normal" förlossning) för att komma till patienthotellet. Inte så sugen på att ta ut bebis i kylan och in i bilen så fort efter förlossningen.
Kollar men sen på Ystad så har de inte fullt så mycket personal, men det kändes mysigare när vi va där på öppet hus. Sen behöver man inte sätta sig i bilen för att komma till ett patienthotell utan det är bara att gå till andra sidan korridoren typ. Men sen har vi närmare till Malmö än Ystad och de är ju svårt att säga innan hur ont man har när det är dags att köra. 

Känns som det blir fel vilket vi än väljer. Känns som om vi väljer ystad så väljer vi eftervården medan om vi väljer Malmö så väljer vi säkerheten under förlossningen. Jag vet om att Ystad är lika säkert som Malmö så ni inte missförstår mig nu! Men det känns skönt att ha så mycket folk runt en hela tiden om de skulle va något som händer. Jag är orolig för att något ska vara fel med bebis när hon ska ut eller precis kommit ut. Vet om att man kan göra allt som man kan göra i Malmö även i Ystad vid en förlossning. Det som skiljer sig åt är om det skulle vara något efter förlossningen som de i Ystad anser att man behöver hjälp med så skickar de en vidare. Men allt under själva förlossningen är den samma. En annan skillnad är att i Malmö kör alla med det Norska greppet och det gör de inte i Ystad. Men ärligt talat vet jag inte vilket vi ska välja... Ena stunden vill jag till Ystad och nästa till Malmö... Bläää vad jag är kluven... 

Från det ena till det andra så kan jag ju säga att jag har vilat åka på semester till USA, men efter valet vill jag absolut inte det längre. Sambon sa när han gick upp att Trump leder och det är så gott som avgjort. Jag bara: du skojar. Han: nä. Jag: jo, du skämtar. Han bara: Nä han kommer vinna. Jag bara: Är du seriös?? Tydligen var han det... 

 Nu väntar vi bara på att du ska komma ut bebis! <3<3<3 

Lite här och lite där!

Har svårt att sova då det blir sånt tryck på lungorna att jag känner att jag inte riktigt får luft. Har inte kunnat sova på vänster sida på ett tag men det har gått någorlunda på höger sida. På rygg är typ omöjligt. Men i helgen gick det inte alls, somnade typ 05:30 ena natten och 03:30 den andra. Spela ingen roll hur jag försökte fixa och ha mig för inget hjälpte. Efter att lagt en filt under kudden så jag kom upp lite med huvudet så lyckades jag till sist somna. Ni kan nog förstå att jag varit lite trött! Igår var det tungt att andas hela dagen. Blev andfådd av precis allt om de sen bara va att sitta i soffan och flytta lite på mig! Va lite bättre på kvällningen sen. Men va hel slut igår kväll och lyckades somna 23:30 med sambon!? Vaknade inte förrens 4 timmar senare och behövde gå på toaletten. Visst vakande till och från och behövde röra på mig, tror de va för svårt att andas. Lyckades till och med sova lite på vänstersida? Vaknade sen vid 8 och va hel stel i axlarna och hade ont i huvudet. La kvar och värmde mig under täcket ett tag. Första gången på länge jag nästan kände mig utvilad! Skönt! 

Igår va vi hos min syster och bytta däck. Tur va väl de för de va minus grader när vi körde dit och de är fortfarande minusgrader. Det blev i alla fall en mysig kväll och kul att träffa alla som va där och se det lilla charmtrollet (systersonen) busa ronder. Vi kanske inte ses mer innan bebis är född. Det bryrs ju helt på när hon kommer! Men de var trevligt i alla fall! 

Vagnen och babyskyddet är hämtat, bebis säng är bäddas och de mesta av hennes kläder är tvättade. Är typ en maskin kvar. Känns skönt att snart va färdig här hemma så att allt är klart när hon kommer!

Va hos kompisar i lördags och de hade köpt en tvättkorg till bebis! Den är jätte söt! Får se var den ska stå någonstans. 

Snart har jag läst klart boken om att vänta barn som jag fick av min syster, har bara några sidor kvar. Väldigt intressant att läsa!
Läser även en hel del förlossningsberättelser fast jag inte hade tänkt göra det! Men desto närmare förlossningen vi kommer desto mer vill jag läsa. Men konstigt nog känner jag mig inte alls påverkad av de det står i berättelserna. Det är liksom bara historier för mig. Jag har ju ändå ingen aning om hur min kommer bli!

Kan tycka att magen sjunkit en del, men det betyder ju inte att bebis är på väg för det. Men i bland trycker hon så mycket neråt som jag undrar om hon försöker trycka sig ut! Haha!

Hon hoppa runt jätte mycket här om natten så jag valde att filma och för engångskull fick ja det på film! Visst det syns bättre i verkligheten men det synns ganska bra ändå! Kul att ha sen. 

Ni som läser får gärna kommentera när ni tror bebis kommer. Jag har själv ingen bra gissning. Ibland tror jag hon ska komma inom några dagar för att sen tro att jag går över tiden så jag blir igångsatt. Men de senaste dagarna har jag lutat mer åt att hon kommer innan beräknad dag! 

Så vad tror ni? Hade varit kul att veta!

Längtar efter dig bebis<3<3<3

Fixerat sig

Bebis har nu fixerat sig! Hon ligger med huvudet ner och är inte ruckbar! Skönt! Då ligger hon rätt när det sen är dags för förlossning! Jag hade gått upp 1,5 kg sen förra mötet för två veckor sen och magen hade växt 1 cm. Barnmorskan tyckte de va bra att jag gått upp i vikt, definitivt eftersom jag gick ner så mycket i början. Min järnvärden va bra så de behövs inte tas om mer. Nästa besök är om två veckor och efter det så får bebis lov att komma för då är hon färdigbakad!! Längtar!
Tycker nästan synd om henne där inne, hon har hicka dagligen. Där i mot tycker jag de är skönt för då känner jag att hon rör sig, men tycker synd om henne som hickar hela tiden!

På kvällen efter förra inlägget fick jag lite halvt panik för jag insåg att om förlossningen startar nu, så har vi inga kläder färdig tvättade till bebis! Tja, så kan de gå när man skjuter fram sakerna!
Så idag har jag i alla fall börjat tvätta hennes kläder som är i storlek 50-56. Hade det redan uppdelat i storleksordning så tvättar det efter de nu med, så slipper vi kolla igenom alla kläder när de är tvättat vilken storlek det är! Även mössor, vantar, strumpor med mer håller på att tvättas just nu. Hon har inte ont om kläder i alla fall... Älskar bebis kläder! De är så söta! Vi har inte köpt jättemycket nytt även om man skulle kunna tro det, men har köpt lite så klart! Men vi har köpt en stor påse begagnat och två mindre påsar. Sen har vi fått en hel del av killens kusin och där har jag till och med lämnat vidare ca 1 påse till min syster. Sen vet jag att nära och kära har kläder till henne med! Så mysigt!! Ska bli kul att se vad andra har köpt för något! Men mest av allt ska det bli underbart att få se vår lilla tös i alla hennes kläder! Eller tja, att se henne överhuvudtaget!

Även om jag inte är stor eller gått upp så mycket så kan jag känna att det börjar bli tungt för benen och att det gör ont i fötterna när jag stått för länge. Sen börjat det bli svårt att ta sig upp ur sängen. Tyckt de varit svårt länge, men nu börjar de bli riktigt svårt. Hade vilat ha en högre säng, då vår är ganska låg. Men de blir nog bra ändå! Jag är glad att jag inte jobbar, då jag sover ganska dåligt om nätterna. Har svårt för att somna, dels för bebis brukar röra sig massa när jag ska sova, men det gör mig inget, tycker bara det är mysigt. Men hur jag än ligger så gör antingen ligamentet på ena sidan ont, eller så blir jag kissnödig som tusan! Antar att hon trycker mot blåsan när jag ligger ner. Så det känns skönt att jag inte jobbar för när jag sen äntligen somnat så vaknar jag typ 1 gång i timmen och måste kissa! Sover inte jätte länge sen heller. Men det märks att kroppen ställer om sig på att va vaken på nätterna, för i bland kan det ta 1 timme att somna om efter jag varit på toaletten! Då är man lagom seg när man vaknar sen!
Haha, vilket inlägg!!

Svärföräldrarna ville väldigt gärna vara med och hämta vagnen så den blir hämtad i morgon! Spännande! Ska bli kul att få hem den!

Hade hur mycket som helst som jag skulle skriva ner men ärlig talat min jag inte vad det var!? Brukar komma på de när jag stängt av datorn! Haha!

Nu ska jag göra två mackor och lite varm oboj så jag får i mig lite energi. Skulle äta resterna från igår, men fick verkligen inte ner kycklingen idag... Så jag är hungrig men totalt ointresserad av att äta, men de är jobbigt att va på vattengympa om man inte ätit något!

Kärleken till dig är obeskrivlig! <3

1 November!

Tänk att det är den 1 november idag! Nu är vi inne i samma månad som bebis är beräknad!! Helt sjukt! Enligt appen är det bara 10% av graviditeten kvar och 28 dagar tills beräknad födsel! Det börjar närma sig nu!
Vi har börjat lägga fram till förlossningsväskan. Det som saknas är typ bebis kläder och filt med mer och kläder till mig. Tycker det är så svårt att veta vad jag ska ta med för kläder till mig, men de blir säkert bra till sist! Lagt fram ett par mjukis byxor i alla fall! Jag har idag börjat tvätta bebis örngott och påslakan och sånt. Sen blir det kläder och filtar, så att allt är klart när hon kommer. Igår fick vi äntligen satt ihop hennes säng! Kändes konstigt att ha den stående i sovrummet i natt. Har lagt i madrassen nu, sen ska den ju ligga i 72 timmar innan man bäddar. Så de blir lagom att bädda den till helgen!
Sambon skickade bild på den till hans föräldrar igår och de tyckte den va fin och undrade när vi skulle hämta barnvagnen. Om de skulle skicka över pengar eller om vi ska hämta den på fredag när vi ändå ses, och sen var där en jätte glad smilegubbe efter. Vi tänkte egentligen inte hämta den förrns runt den 14 så att vi får hem den 2 veckor innan beräknad födsel eftersom garantin börjar gälla när vi hämtar den. Men vi förstod ju på sms:et att de gärna är med och hämtar den så de blir nog på fredag vi får hämtat den. Vi får ju den trots allt av hans föräldrar så vill de att vi hämtar den på fredag så gör vi det. När den är hemma sen (och barnskyddet som ingår) så har vi nog allt hemma faktiskt. Vi fick hem andningslarmet förra veckan som vi beställt. Vi ska bara testa så att den fungerar.

Det känns konstigt att det snart är klart här hemma, för det betyder att det snart är dags för förlossning! Det känns lite som jag skjutit på att förbereda mig genom att till exempel inte packa förlossningsväskan innan. Jag har inte kunnat förstå varför förrns i natt när jag skulle gå och lägga mig. Dels för att det fortfarande känns så overkligt att vi ska ha barn, att hon faktiskt är där inne. Men även för att jag är rädd att hon inte ska få följa med oss hem... Jag tror ni förstår utan att jag förklarar vidare med exakt vad jag menar... Jag har inte tillåtit mig att ta till mig min oro och det är nog därför jag känt mig lite halv tom/konstig/borta lite då och då. Jag är rädd att det är för bra för att vara sant. Jag är rädd att inte få ta med vårt älskade hjärta hem efter förlossningen... Det är inte så att jag sitter här och har panik utan jag är mer utan känslor för just den biten. Kan inte riktigt förklara. Men samtidigt vill jag bara ha allt klart här hemma och att förlossningen ska starta så vi kan få träffa vårt lilla mirakel. Vet det är lite tidigt än så hon får stanna inne tills hon räkans som färdigbakad. Men gud vad jag längtar till vi får träffa henne!!!! Jag vill hålla om henne och pussa på henne och bara titta på henne och få se vårt älskade busfrö! Hoppas dagarna tills förlossningen går snabbt! Ska läsa lite i en bok jag fick från min ena syster om graviditet och förlossning. Sen ska jag läsa papperna vi fick efter förlossningskursen av barnmorskan. Jag känner att det är dags att förbereda sig lite inför förlossningen. Är nog extremt oförberedd känner jag!

Nu ska jag lägga mig på soffan i ett par minuter för mina ögon känns sjukt tunga.

Älskade unge! Vad vi längtar efter dig! <3<3<3

Öppet hus, nerver och annat smått och gott!

Till en början med så har jag inte haft fler sammandragningar sen den i söndags. Känns i bland som det är på väg att bli en och sen slutar de igen? Skumt! 

Där i mot har bebis hittat en nerv att trycka sig mot som gör att de strålar i hela underlivet, så om jag går just då så får jag stanna för de gör ont!

Jag tror inte hon lagt sig till rätta, men man vet ju aldrig! Hon har gjort många "utfall" på sidorna av magen så den blir helt fyrkantig och om hon har lagt sig tillrätta förstår jag inte hur hon lyckas med det!? Men de är så mysigt när hon hoppar ronder där inne! 

I onsdag var jag först och fikade med min ena syster och sen möte jag upp sambon när han slutat jobba. Sen bar det av mot öppet hus på BB i Ystad! Vi har inte bestämt var vi ska födda än, men vi vill gå på alla dessa öppet hus och föreläsningar så vi får se hur det ser ut. Allt hon sa hade vi redan hört på förlossningskursen hos barnmorskan, men de var intressant att se hur rummen ser ut. När vi satte oss för att hon skulle börja prata så slog de nog mig att bebis verkligen kan komma när som! Jag känner mig ganska oförberedd. Jag har ju fortfarande inte riktigt smält att vi faktisk ska ha barn för det känns så overkligt! Och där sitter man i ett rum som man själv kanske är inom ett par veckor och får sin lilla sötnos!? Nä, blev helt överrumplad av att sitta där inne! Sen hade lite färg på väggarna inte skadat! Varför måste sjukhus vara så sorgliga? Lite blått, grönt, eller rosa hade väl inte skadat på väggarna? 

I vilket fall som helt så kände jag mig helt avtrubbad igår. Så gjorde massa saker här hemma som behövde göras. Min rygg och mage va inte så glad på mig sen, för de gjorde ont..
Men jag tror jag behövde smälta att det faktisk är väldigt när nu och att vi faktiskt har en bebis i magen! Vi ska faktiskt bli föräldrar! Men de känns så overkligt! Liksom är de verkligen sant? Ska vi bli mamma och pappa? Ska vi få hålla om vår dotter och se henne växa upp? De känns så overkligt! Från att inte veta om vi någonsin kommer få barn till att sitta här och veta att det är snart dags för förlossning, är lite svårt att ta in! Men gud så lycklig jag är! Hon är faktiskt där inne! Och vad jag vet så verkar hon må bra <3<3<3

Läste en saga för henne innan och hon hoppade ronder hur mycket som helst under tiden! Så antingen gilla hon det eller så gillade hon inte de! De återstår att se antar jag! haha!

Igår var det även dags för vattengympa. Det är härligt och de känns bra i kroppen. Vi har fått lära oss lite om andningen och hur vi ska andas under värkarna. Till nästa gång ska vi ha tränat med vår partner så att han med kan hur man gör. Sambon va helt med på de och vill gärna lära sig! Sen sa barnmorskan att de kommer en tid då alla ger upp under förlossningen och man bara vill gå hem. Och de är det bra att sambon kan andningen och hjälper en att komma in i det igen. Inte exakt va hon sa men ni fattar nog. Sen sa hon att det är bra att ha partnern eller vem man har med som hejar på en och säger till en hur duktig man är med mera. Min första tanke va direkt, att om sambon håller på och säger till mig hur duktig jag är så kommer jag bli arg på han! Berättade va hon sagt för sambon och det först han sa va:  Ha! Om jag sitter och säger till dig att du är duktig och hur bra det går kommer du bara bli arg på mig!
Haha! jag började skratta och sa att det var precis de jag tänkte när hon sa de! Hans respons va, tro det eller ej men jag känner dig ganska bra ändå! Ja, han gör väl de! 

Lite roligt va det i alla fall! 

Men nu måste jag göra mig klar! Ska handla nya gravidbyxor eftersom alla mina andra är för små och gör ont... Så får bli ett par större och även en BH måste handlas då de andra sitter för hårt runt om så de blir tungt att andas... Tänkte köpa såna BH förlängare, men ingen HM verkar ha de? Och Lindex passade inte till HM:S BH så klart...   

Jag önskar er en trevlig helg! 

Älskade bebis! Längtar tills jag får träffa dig! <3<3<3

Sammandragningar

Satte mig i soffan för att äta frukost innan och fick precis som mensvärk fast ändå inte. Trodde först jag fått i mig gluten eller något igår så att det var därför, för det kändes som om jag skulle bli riktigt dålig i magen. Men det var det inte. De kändes lite som precis innan jag får min riktigt kraftiga mensvärk, de gjorde ont i höfterna, lite i magen, i ryggen och ner mot benen. Antar att det var en sammandrag som jag fick känna på. Hade ju något liknande i början eller mitten av graviditeten men bara typ tre gånger och inte lika kraftigt. Blev faktiskt lite nervös här hemma! Sambon är inte hemma heller och de är inte så lätt att veta vad det är. Men min gissning är att det var en sammandragning. De ska ju tränas inför förlossningen. Men jag blev ändå nervös! Bebis blev helt lugn där inne, men efter typ 25 minuter när det hade lagt sig och försvunnet så började hon röra sig för fullt. Känns bra i alla fall! 

Mitt älskade lilla hjärta där inne<3<3<3